Återger Jon-Are Pedersens artikel
Inlägg 1
Annihilation eller Universalism? Frågorna kring vad som händer efter döden är många, och svaren likaså. Argumenten utgår från vilken Gudsbild skribenten har och som i sin tur beror på vilken bibelkunskap denne har tillägnat sig.
Samtidigt bygger många sina argument på känslor och önsketänkt gällande den yttersta domen. Det finns bibelverser som kan användas som stöd för båda annihilation och universalism, men det är oftast så att de läser in sin förutbestämda åsikt i bibeltexten för att hitta stöd i Guds ord. Lägg märke till att jag skrev kan användas som stöd. Frågan är om de verkligen gör det.
När jag läser min Bibel hittar jag inte vare sig annihilationism eller universalism. Däremot vet jag utifrån Bibeln att det är fruktansvärt att hamna i den levande Gudens händer, (Hebr. 10:31) och att sådana ord behövs tas på allra största allvar.
Jag kan behöva förklara vad annihilation och universalism är. Ordet annihilation kommer från det latinska nihil och betyder ”ingenting”. Det uttrycker en position för dem som menar att vissa, om inte alla, mänskliga själar kommer att upphöra existera efter döden.
Den andra, Universalism – lär att när Gud har röjt bort ondskan och synden kommer Gud fullständigt upprätta alla levande själar – syndare som rättfärdiga, onda som goda. Alla kommer till himlen, och allting ska återupprättas, även djävulen och hans änglar får en andra chans – apokastasisläran.
Inom annihilationismen det finns tre huvudsakliga positioner:
Den materialistiska annihilationen– alla människor kommer slutligen upphöra att existera vid dödstillfället.
Villkorlig annihilation – Gud ger odödlighet till de friköpta, och resterande försvinner helt, också kallad konditionalism.
Strikt annihilation – bara den som uppfyller kraven för frälsning uppnår odödlighet medan avfälliga eller de förtappade upphör att existera antingen genom ett direkt ingripande från Gud eller genom syndens förstörande makt.
Men Klassisk Biblisk lära lär att alla människors själar existerar för evigt och att deras slutdestination förseglas vid dödstillfället.
Forts
Inlägg 2
I den här artikeln vill jag ta upp annihilationismen och Anders Gärdeborns undervisningsserie Spökhistorier i Bibeln? där han med hjälp av Bibeln ska föra annihilationsläran i bevis.
Gärdeborns uttalade syfte med serien är att visa i fall ”själen/anden lever vidare efter döden”, och hans kategoriska svar är Nej! Har han fått någon hemlig uppenbarelse andra inte fått? Efter att ha gjort en transkription av videon och läst igenom den ett flertal gånger kan jag inte göra annat än att döpa den till Hjärnspöken i Bibeln?!
Så, hur kan Gärdeborn så kategoriskt svara nej på den frågan? Det kan han eftersom att han läser det egentliga innehållet i passagerna som metaforer.
Han verkar inte tro på det uppenbara och tydliga bibelordet som han vid flera tillfällen påstår han gör. Det kan jag med säkerhet säga eftersom han förklarar alla 14 bibelverser som metaforer för någonting helt annat än vad du som lyssnare har kommit fram till genom din bibelläsning.
Gärdeborn använder ordet metafor 15 gånger i sin förklaring av Bibelns lära. Här kommer några av de bibelställen han menar är metaforer. Klicka på YouTube-länken för att verifiera citaten.
”Och sen tillägger Lukas också att Petrus och de som var med honom sov tungt, men närde vaknade såg de hans härlighet. (Luk. 9:32) Och det här tror jag är en beskrivning utav döden och sen när de vaknar, alltså vid uppståndelsen, det är då de uppstår till Gudsriket.” [Youtube] https://youtu.be/v0M3fgx6e7M?t=3131
”Och dödsriket som det talas om, som väldigt olyckligt översätts Helvetet, det är en metafor för Guds dom över det här prästerskapet.” [Youtube] https://youtu.be/v0M3fgx6e7M?t=3718
”Både präst och profet [d.v.s. ledarna] raglar av starka drycker [metafor för dumhet].” [Youtube] https://youtu.be/v0M3fgx6e7M?t=4312
”Den här gapande klyftan det är en metafor för Israels blindhet, att de inte ser att Jesus är den utlovade Messias.” [Youtube] https://youtu.be/v0M3fgx6e7M?t=4524
”Det står här att Abraham svarade, men det är naturligtvis inte Abraham som svarar bokstavligen, för han är ju död vid det här tillfället, utan det är en metafor. Och Bibeln har ju en hel del metaforer och det är ganska uppenbart när det är en metafor.
Och det pratas ju t.ex. om att Abels blod ropade till Gud från marken, 1 Mos. 4:10. Abel var ju han som blev dödad utav sin bror Kain, och hans blod ropar, det kan det ju inte göra.
Blod kan ju inte ropa, och dessutom är Abel död, utan det är en metafor för att Gud har hört de orättfärdigheter som har gjorts mot hans folk, martyrerna i det här fallet. Och han kommer låta dem få upprättelse. Det är det som menas med den metaforen.” [Youtube] https://youtu.be/v0M3fgx6e7M?t=4605
”Vi börjar med den jordiska kroppen, och här pratas det om ett jordiskt tält som kan rivas ner. Och det är en metafor för dödlighet.” [Youtube] https://youtu.be/v0M3fgx6e7M?t=5451
”Och ett blod som ropar är ju en uppenbar metafor, och då är ju även själarna som ropar en uppenbar metafor. Och den slutsatsen stärks också utav att det här är det femte inseglet och det finns i en sekvens då utav insegel, och de fyra första inseglen de är också metaforer. Så att blodet som… eller själarna som ropar, det är inte bokstavliga själar från döda människor, utan det är en metafor för nånting. Och vad är det då en metafor för?” [Youtube] https://youtu.be/v0M3fgx6e7M?t=6300
”Alltså, vad martyrerna gör, vad det här är, vad själarna som ropar, vad det är en metafor för, det är martyrerna som söker upprättelse för att de är orättfärdigt dödade.” [Youtube] https://youtu.be/v0M3fgx6e7M?t=6425
Forts
Inlägg 3
Gärdeborn vänder sig samtidigt emot bruket av allegorier då man inte ser den ordagranna betydelsen av bibelordet. Jag citerar:
”Sen en annan sak som kommer via grekisk filosofi och gnosticism, det är också en allegorisk bibeltolkning. Och det betyder alltså att man egentligen inte ser den ordagranna betydelsen utav bibelordet, utan man vill hitta en andlig sanning bakom orden.
Och även om man ser den direkta betydelsen, den litterära, den bokstavliga betydelsen utav orden i Bibeln så är det liksom inte huvudsyftet, utan det finns ett andligt syfte bakom orden.
Och det är en allegorisk tolkning som har påverkat teologers sätt att läsa Bibeln idag otroligt mycket. Och jag kommer in på det mycket i fortsättningen utav det här studiet.” [Youtube] https://youtu.be/v0M3fgx6e7M?t=378
”Och det var en person, en kyrkofader, som hette Klemens som levde på 100-talet som var från Alexandria och han var den förste som tolkade den här texten allegoriskt,som att det betydde att vi ska till himlen.” [Youtube] https://youtu.be/v0M3fgx6e7M?t=8574
”Jag kan väl säga också det att det här med en allegorisk tolkning, det är ju också ett arv från grekerna, så att man försöker se en annan mening bakom en text, t.ex. bibeltexterna, än den bokstavliga.” [Youtube] https://youtu.be/v0M3fgx6e7M?t=8629
”Utan man tvingas ta i skohornet här för att få in ett bibelställe, eller så tvingas man att allegorisera, alltså göra till bildspråk, för att få in det hela.” [Youtube] https://youtu.be/v0M3fgx6e7M?t=10170
Gärdeborn verkar inte ha förstått att själva definitionen av en ”allegori är ett konsekvent genomfört utbyte av ett egentligt budskap mot en metafor.” Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Allegori
Gärdeborn gör sig alltså skyldig till en allegorisk tolkning av Bibeln genom att förklara Bibelns egentliga budskap som metaforer och gör själv det han anklagar dagens kristenhet för att göra.
Som lyssnaren kommer märka så behöver han ändra varje bibelställe till en metafor för att få sin tolkning att fungera. Resultatet blir att den tydliga betydelsen försvinner i en dimma av allegorier. Och här behöver vi vara på vår vakt så att vi inte dras med i varje vindkast i läran (Ef. 4:14).
Vi behöver även lyssna på de subtila, små sakerna AG säger, exempelvis: ”Innan jag startar så vill jag också betona att titeln Spökhistorier i Bibeln, kan upplevas lite raljerande mot såna som har en annan tro än vad jag har.”
Här får vi ett omedvetet erkännande att Gärdeborn har en annan tro på Jesus, inte bara en annan tolkning och Gärdeborn vill så gärna att de som har en annan tro på Jesus och Bibeln ska komma till hans tro. Han söker konvertiter. https://sv.wikipedia.org/wiki/Konvertering_(religion)
Men lyssna till Bibelns förmaning: Mina älskade, trots min stora iver att skriva till er om vår gemensamma frälsning fann jag det nödvändigt att skriva och mana er fortsätta kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga. (Judas brev 1:3)
Forts
Inlägg 4
Under rubriken Teologer läser ofta Bibeln med Grekiska glasögon idag, säger AG: ”För att förstå varför så många, inte minst, kristna menar att själen lämnar kroppen vid dödsögonblicket så måste man förstå lite bakgrund till var vår kristna tro kommer ifrån.”
Jon-Are: Här menar Gärdeborn att vad vi tror på kommer från Grekisk filosofi och särskilt Platon och gnosticismen. I videon börjar han med att måla upp en felaktig bild av dagens kristnas tro när han jämför grekisk filosofi och världsåskådning med vad som kallas Kristen Gnosticism eller Kristen Dualism som uppstod med Basilides och Valentinus.
Detta är en fallasi, en Halmgubbe och det är förvrängningen av någon annans argument inom teologin för att göra det lättare att attackera eller vederlägga.
Istället för att ta upp motståndarens faktiska argument kan man presentera ett något liknande men inte lika argument. Här blir lyssnaren distraherad och förs in i en felaktig uppfattning om den kristna tron, för att Gärdeborn senare ska kunna riva ner denna ”falska förståelse” av Bibeln. Vår kristna tro har inget gemensamt med vad han snart tar upp. Med andra ord en halmgubbe.
Tvärtom, apologeten Tertullians skrift Själens Vittnesbörd styrker vår bibliska tro på själens vidare existens efter döden:
Till och med nu, då saken hänvisar till din åsikt på en punkt som är dig mer nära, i den mån den har att göra med ditt personliga välbefinnande, hävdar vi att efter livets bortgång förblir du fortfarande existerande och ser framåt till en domens dag, och enligt din förmågas lön tilldelad elände eller salighet, på båda sätten för evigt; att,
för att kunna göra detta, måste din forna substans behöva återvända till dig, saken och minnet av samma människa: ty varken gott eller ont kunde du känna om du inte åter begåvats med denna känsliga kroppsliga organisation, och det skulle inte heller finnas skäl för dom utan presentationen av just den person som domens lidanden berodde på. [Tertullian, Själens Vittnesbörd, Kap. 4]
Den kristna tron är unik och skiljer sig markant från Grekisk filosofi och alla andra religioner, då den vidhåller att själen existerar vidare i väntan på uppståndelsen, att några uppstår till evigt liv och andra uppstår till evig skam. (Dan. 12:2) Tertullian förklarar däremot varifrån Annihilationismen som Gärdeborn företräder, har sitt ursprung, nämligen hos Epikuréerna, en grekisk filosofisk inriktning.
Den kristna synen, även om den är mycket ädlare än den pythagoreiska, eftersom den inte överför dig till djur; ehuru mera komplett än den platonska, eftersom den återigen förlänar dig en kropp; ehuru mera värdig ära än den epikureiska, då den bevarar dig från förintelse(annihilation)… [Tertullian, Själens Vittnesbörd, Kap. 4]
Det är med andra ord Gärdeborn som bygger sin tro på Grekisk filosofi och inte på Bibeln. Här har Gärdeborn gjort en hjärnvurpa då han inte förstår vad han själv representerar.
Forts
Inlägg 5
Gärdeborn gör först en korrekt sammanfattning av platonism och gnosticism, för att senare göra en jämförelse, inte med sann kristen tro, utan med gnostisk kristen dualism.
Platonism
Dualistisk världsbild: En högre oföränderlig värld av sanning. En lägre värld av materia.
Själen är odödlig och fånge i kroppen.
Frälsning innebär att själen separeras från kroppen i dödsögonblicket och uppgår i den högre tillvaron.
Gnosticism
Synkretistisk religion som blandar kristendom, grekisk filosofi, judiska Skrifter mm.
Dualism mellan en högre/lägre tillvaro: ande/materia, själ/kropp, kyrklig/världslig, evig/temporär, NT/GT…
Jaget är en gudagnista (själ/ande) fången i en materiell kropp.
Frälsningsväg är att få kunskap (gnosis) om verklighetens beskaffenhet. (då kan själen befrias från det materiella fängelset).
Gärdeborn förklarar platonismen och gnosticismen för lyssnaren och säger ”Och det innebär dels en dualistisk världsbild. Och vad betyder det då? Jo, det betyder att världen är två-delat. Det finns en högre oföränderlig värld utav sanning. En lägre värld utav materia.
Så att det vi ser och kan ta på med våra sinnen, det är den lägre världen.” Inom dualismen menar man alltså att världen styrs av två motsatta krafter, en alltigenom god, och en alltigenom ond och Gärdeborn överför detta på vår kristna tro.
Gärdeborn fortsätter: ”Men det finns en osynlig värld utav bestående sanningar nånstans där uppe i himmelska sfärer eller hur man nu vill uttrycka det.
Själen som då hör till den himmelska världen är fånge i den materiella kroppen och det innebär att frälsningen innebär då att själen separeras från kroppen, och det sker då vid dödsögonblicket. Och så uppgår den då i den här högre tillvaron.
Alltså att själen blir befriad från det materiella fängelset i kroppen, skulle man kunna säga.”
Jon-Are: Men Är det så här vi kristna tror? Tror vi på någon typ av nirvana?
AG har rätt när han säger att gnosticismen är en synkretistisk religion med inflytande från olika religioner och filosofier, som t.ex. kristendomen, men senare kommer han använda den här informationen emot oss.
”Gnosticismen det är en synkretistisk religion, d.v.s. att det är en blandning utav flera olika inflytanden, olika religioner, olika filosofier. Och den blandar… kristendom finns där, absolut, alltså biblisk kristendom, men den är blandad med grekisk filosofi och judiska Skrifter och mycket annat också.”
Jon-Are: Lyssnaren märker vart Gärdeborn är på väg när han säger: ”Och den här dualismen då, den skiljer mellan en högre och en lägre tillvaro, som jag sa här uppe när det gällde platonismen, och därför så skiljer man mellan ande och materia, där anden då är den högre tillvaron, man skiljer mellan själen och kroppen, man skiljer mellan kyrkligt och världsligt, och man skiljer mellan evigt och temporärt.
Och i det sammanhanget så skiljer man gärna också mellan NT och GT, där GT beskriver en lägre värld utav materia, sen på nåt sätt har Gud blitt kristen i NT och NT beskriver då den andliga betydelsen utav GT. Det är ofta den här dualismen då, att man delar upp det.”
Forts
Inlägg 6
Nu har Gärdeborn överfört den gnostiska världsbilden på lyssnaren som börjat tvivla på om hon verkligen har en sann biblisk tro.
Gärdeborn börjar nu närma sig kärnan i sin undervisning, att bevisa att människans själ inte existerar efter döden: ”Jaget i gnosticismen är en gudagnista då som man ibland kallar för själ eller ande. Det är inte helt definierat vad som är vad i detta.
Och jaget/själen/gudagnistan är fången då i den här materiella kroppen. Och frälsningsvägen i gnosticismen det är att få kunskap om verklighetens beskaffenhet.
Då kan själen befrias från det materiella fängelset. Och kunskap på Grekiska det heter gnosis och det har vi t.ex. då i ordet agnosticism – icke-kunskap, och en agnostiker säger då att vi kan inte veta nåt om Gud.”
Jon-Are: Så, vad tänker Gärdeborn på i sin jämförelse? Låt mig ge ett citat från Wikipedia som passar hans beskrivning ovan: Gnostisk Kristen dualism, bygger på motsatsförhållandet, en dikotomi mellan gott och ont, och gestaltas i kampen mellan Gud och djävulen.
(Dikotomi kommer ifrån det grekiska ordet för tudelad. Det betecknar något som är uppdelat i två delar som inte har något gemensamt.) Exempelvis i Uppenbarelseboken, eller mellan himmel och jord. Skaparguden och frälsarguden är inte en och densamme.
Världen är ond, och kan omöjligen vara skapad av en god gud. YHWH, kallas av gnostikerna demiurgen, en lägrestående, ond och mindre smart gud, som skapat allt det fysiska och det materiella och fångat människorna i fysiska kroppar. Inom dualismen menar man alltså att världen styrs av två motsatta krafter, en alltigenom god, och en alltigenom ond. [Wikipedia] https://sv.wikipedia.org/wiki/Dualism#Religi%C3%B6s_dualism
Gärdeborn förgiftar brunnen när han börjar undervisningen med att visa upp det falska för att senare göra en felaktig jämförelse mellan den och kristen tro.
Forts
Inlägg 7
Biblisk tro
Jon-Are: Gud och djävulen står inte på samma nivå. Djävulen är en skapad varelse, en fallen ängel och upprorsmakare, lögnare och mördare från begynnelsen. (Joh. 8:44)
Gud däremot är allt livs upphov, Skapare av allt som finns, både synligt och osynligt, och Han har all makt i himmel och på jord. Gud är Sanningens Gud, (Jes. 65:16)
Gud håller djävulen i koppel och han kan bara göra det han får tillåtelse att göra. Vi behöver bara läsa Jobs bok för att se kontrasten mellan Gud och Satan.
Vi kristna förstår vem YHWH är, och att vår YHWH är treenig, Fader, Son och Helig Ande, varav YHWH Sonen har befriat människorna från djävulens våld, inte från materian.
Den kristna tron är inte heller en synkretistisk religion. Vi uppmanas att avskilja oss för Herren, att vara heliga för att Han är helig. (1 Petr. 1:15-16) Vi uppmanas i Ordet att hålla läran ren och inte gå utöver Kristi lära. (2 Joh. 1:9-10) Den som vill vara världens vän blir Guds fiende. (Jak. 4:4)
Skapelsen är underlagt synden och döden, och självklart finns det en himmel där synd och död inte finns, och människan är både själ och kropp, och det finns andliga varelser som rör sig i vår materiella värld, det finns heligt och oheligt, evigt och temporärt, och ett GT och ett NT.
Enligt sann kristen tro är jaget, eller egot, ingen gudagnista utan något som måste böja knä inför Jesu kors och vi uppmanas att ”dö” bort från oss själva. Vi ska ta på oss vårt kors varje dag och följa Jesus. (Luk. 9:23) Och ”hjärtat” är synonymt med ”jaget” varifrån onda tankar utgår. (Matt. 15:18-20)
I sann biblisk kristen tro finns inte någon lära att vi är gudar, eller att jaget är en gudagnista fången i en materiell kropp. Gärdeborn utgår från att små-gudar läran trängt in i alla församlingar, vilket inte är sant.
Bibeln undervisar oss att människan består av kropp och själ, och några verser lägger till ordet ande. (Ande och själ används ofta synonymt.) Dör kroppen är inte människan längre hel och befinner sig i väntan på sin uppståndelse. Bibeln lär oss att syndens lön är döden, vilket står i motsatsförhållande till gnosticismens lära att syndens lön är okunnighet.
”Gnostiker söker inte efter frälsning från synd (arvsynd eller annan), utan snarare från den okunnighet som är en följd av synden. Okunnighet – därmed menas okunnighet om andliga realiteter – uteslutes endast av Gnosis, och Gnosis avgörande uppenbarelse bringas av ljusets budbärare, särskilt av Kristus, den sanna gudens Logos.” Citat från gnosis.org
På vilket sätt har Gärdeborn fått detta att bli gnostisk dualism? Enligt Kristen tro finns det inget motsatsförhållande mellan dessa, däremot använder Gärdeborn en fallasi, ett bedrägligt argument, en ekvivokation där han utnyttjar ords flera betydelser för att föra fram en falsk lära.
Forts
Inlägg 8
Gnosticismens motståndare
Jon-Are: Redan från början var Gnosticismen den kristna trons största fiende. Paulus skriver till Timoteus angående denna lära: ”Vissa har kommit bort från tron genom att bekänna sig till den kunskapen (gnosis)…” (1 Tim. 6:21).
Kolosserbrevet är ett annat exempel där Paulus går emot gnostikerna, när han skriver om Jesu Gudom: ”Gud beslöt att låta hela fullheten (pleroma) bo i honom” (Kol. 1:19).
Gnostikerna talade ofta om pleroma, som för dem betydde att alla eoner eller emanationer (lägre gudar) var samlade under den Okännbara Guden – eller den första Orsak. Men Paulus säger att Jesus är Guds fullhet (pleroma) kroppsligen. (Kol. 2:9)
Johannes skrev sina brev och sitt evangelium mot gnosticismen när han visade att Jesus är Ordet (logos), världens Ljus och det eviga Livet, den Högste Guden och ingen lägre emanation i en procession av gudar som alla har sitt ursprung i den okännbara guden eller första Orsak. (En emanation är gud som är gud över lägre gudar som är gud över ännu lägre gudar osv.)
Jesus är i deras paradigm bara den lägste av alla emanationerna, medan ”Kristus” är bland de högsta. De gör med andra ord skillnad på Jesus och Kristus.
Johannes tar upp detta i 1 Joh 2:22 Vem är lögnaren om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen. Jag känner igen detta argument från Anders Gärdeborns undervisning om Jesus som en lite lägre gud, som bara har fått ansvar över en viss domän.
Läs Lennart Jaretegs utmärkta artikel där han tar upp denna degraderingslära. https://bibelfokus.se/sv/jesu_gudomlighet_attackeras
Det stämmer att gnosticismen dels bygger på Grekisk och dels på babylonisk och indiskt filosofi och världsbild, och den som har läst Irenaeus bok Mot Heresierna https://artos.se/bok/mot-heresierna/
förstår hur gnostikerna använde en förvrängd biblisk kristen tro för att locka till sig de kristna när de använde Jesus för att få trovärdighet. Och i sin bok försvarar Irenaeus den sanna kristna tron på ett utmärkt sätt och visar oss dagens troende ifall vi förstått Bibelns undervisning korrekt, vilket vi gör.
Det stämmer att gnosticismen finns kvar idag och att denna rörelse utger sig för att vara en kristen rörelse. Det är en reell fara om denna rörelses lära tränger in i den kristna Kyrkan, men det är något vi är på vakt mot och bekämpar med biblisk undervisning.
Dessa undervisar inte biblisk tro och liv, utan talar hellre om andliga upplevelser, erfarenheter och mysterier. Ordet predikas inte där. Istället används allegorier och metaforer som ska förstärka ”gudsupplevelsen”. Dessa utforskar egentligen bara ”Satans djupheter” (Upp. 2:24).
Några av dessa kända rörelserna är RKK, Frimurarna, Teosoferna, Rosecrucianerna, Satanisterna, New Age, Kabbalah och andra hemliga sällskap.
Men den rörelse som går tillbaka den första kristna församlingen är Ecclesia Gnostica – Den Gnostiska Kyrkan med ursprung i Frankrike med Valentinus och Basilides, Marcion, Bardesanes. http://www.gnosis.org/gnscript.html
Det är denna kyrka Irenaeus avslöjar i sin bok Mot Heresierna, en bok jag rekommenderar alla att läsa då den även avslöjar Nya Apostoliska Rörelsen och Word of Faith som två tydliga och framstående gnostiska, hedonistiska rörelser idag. När man läser Irenaeus känner man igen mycket av det vi ser ske och hör undervisas inom dessa kyrkor.
Forts
Inlägg 9
Slutkommentar
Jon-Are: Jag tar illa vid mig när jag märker vart Gärdeborn vill med sin presentation. Redan i sin inledning siktar han fel och missar målet, när han anklagar dagens kristna teologer för att ”läsa Bibeln med Grekiska glasögon”, ett fras han använder ofta. Han utgår alltså från att kristna inte läser sin Bibel och att Anden inte längre undervisar den som söker Herren. Detta förringar de troendes arbete med att förstå Guds ord.
Gärdeborn har inte förstått att just annihilationismen är Grekisk filosofi.
Gärdeborn påstår att vi har allegorisk förståelse av Bibeln men vet inte vad en allegori är. Det visar han genom att förklara varje bibelställe som en metafor. Och som jag påpekade ”En allegori är ett konsekvent genomfört utbyte av ett egentligt budskap mot en metafor.” Wikipedia.
Gärdeborn borde veta att gnostikernas fokus inte ligger på Bibelns undervisning utan på esoteriska skrifter som hittades i Nag Hammadi i Egypten år 1945.
Den som läser dem möter en makalös fantasifull och vild tolkning av himlen, Jesu ord och person och som ingen troende skulle känna igen som Guds ord.
Dessa är metaforer och omskrivningar av Bibelns budskap för att passa den gnostiska läran. De gnostiska skrifterna är med andra ord antikristliga till sin natur och innehåll. Och som med alla andra falska rörelser, så behöver de ”Jesus” för att få trovärdighet.
Ibland är det nästan överväldigande bevis AG framför, något som kan upplevas mycket obehagligt för den troende kristne. Jag kan förstå om den troende upplever att fundamentet bryts sönder under sina fötter.
Här är en reaktion på hans lära: Gärdeborns lära är svår att se igenom, jag och min fru märker av en annan ande som är så stark att man mår psykiskt dåligt av att lyssna på hans undervisning, därför låter vi bli!
Gärdeborn ändrar alla bibelverser han citerar, inte bara dessa 14 han tar upp, och frågan är vem som har fått ”hemlig kunskap” (gnosis) och vem det är som främjar Grekisk filosofi.
Och håller det för en granskning?
Mitt kategoriska svar blir Nej!
HaFo kommentarer:
Inlägg 1
Jon-Are bemöter så bra Gärdeborns låsning vid metaforer i ett försök att leda i bevis sin villfarelse.
Vill stanna upp något när Jon-Are visar på på hur Bibeln går emot gnosticismen. Medan Gärdeborn i sin vilsenhet menar att de Kristna skulle vara påverkade av gnosticismen.
Johannes skrev sina brev och sitt evangelium mot gnosticismen när han visade att Jesus är Ordet (logos), världens Ljus och det eviga Livet, den Högste Guden.
Han bemötte då där Gnosticismen som menade att Jesus var en lägre emanation i en procession av gudar som alla har sitt ursprung i den okännbara guden. De gör så skillnad på Jesus och Kristus.
Johannes tar upp detta i 1 Joh 2:22 Vem är lögnaren om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen.
Det är precis denna gnostiska villfarelse som Gärdeborn står för om att Jesus är en lägre gud. Han går så fram till fullbordandet av sin antikristliga sataniska Kristusförnekelse med att Jesus i inkarnationen bara är en vanlig människa.
Gärdeborn förnekar därmed Guds Ord om att Jesus är ”Guds fullhet lekamligen” och att ”Gud var i Kristus och försonade”. Denna förnekelse gör också adventisterna när de lär:
”Jesus dog som människa han var INTE Gud när han dog och var död… Jesus dog som syndfri människa för våra synder.”
5 Mos 5:6-7 raserar hela AG:s idéer om Jesus som en lägre stående gud (elohim) vid sidan av Gud (Jahve). För som vi ser här vill inte Gud ha några andra gudar (elohim) vid sidan av sig själv:
5 Mos 5:6-7: ”Jag är HERREN [Jahve], din Gud [elohim], som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset. Du skall inte ha andra gudar [elohim] vid sidan av mig.”
Paulus vederlägger helt AG:s falsarier och säger att Jesus är HERREN (YHWH). Rom. 10:9-10, Petrus kallar Jesus för HERREN (YHWH) i
Apg. 2:21 Och det ska ske att var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst. SRB16. Som är ett citat från Joel 2:32 Och det skall ske att var och en som åkallar HERRENS (YHWH) namn skall bli frälst. SFB98.
Dettta är en avfallets populära lögn idag att Jesus bara är en människa beroende av Guds Ande. Och att vi beroende av Guds Ande kan bli i samma position som Jesus. Se länken om Khulman med detta budskap:
Det är samma bedrägliga röst som från ormen på fallets dag: ”ni kan bli som Gud”.
Forts
Inlägg 2
Angående annihilation om att mänskliga själar kommer att upphöra existera efter döden, så har Bibeln ett helt annat budskap:
Lukas skriver om Jairus dotter att hennes ande återvände liksom Jesus anbefaller sin ande i Faderns händer när han dör.
I 1 Kor 15 framgår det att en själisk kropp är det vi har nu och den skall bytas ut mot en andlig. Fil 3 säger att vi lever i en förnedringskropp som skall bytas mot en härlighetskropp. Men inte något om upphörande av existens!!!
Så står det om dödsögonblicket: 1 Mos 35:18: ”Men när hennes själ skulle lämna henne – ty hon var döende”. Själen skulle alltså lämna kroppen när hon dog, men det står inte att den upphörde. Detta bibelord ger samma intryck:
1 Kung 17:22: ”Herren hörde Elias röst, och pojkens själ kom tillbaka in i honom, och han fick liv igen.” Själens existens upphörde inte vid den kroppsliga döden utan den kom tillbaka vid att kroppen fick liv igen.
Vart tar då själen vägen när man dör? Så här står det om en rik man i Psaltaren: Ps 49: 17, 20: ”Frukta inte när en man blir rik….så skall hans själ gå till sina fäder”. Själen upplöstes inte utan gick till fäderna, förmodligen i dödsriket.
Berättelsen om den rike mannen och Lasarus i Lukas 16:19 visar på ett klart medvetet tillstånd i ”helvetet” (Hades) resp. ”platsen vid Abrahams sida”.
Luk 16:19-31 är INTE är en liknelse utan en berättelse om de dödas tillstånd. Och Jesus säger att Gud är en Gud för de levande, ”Jag är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud” vilket visar att dessa är levande inför Gud och inte i någon soul-sleep.
VI har även alla själarna inför Guds tron i Upp 6:9 När Lammet bröt det femte sigillet, SÅG jag under altaret DERAS SJÄLAR som hade blivit slaktade för Guds ords skull och för det vittnesbörd som de hade.
Upp. 20:4 ”Och jag såg deras SJÄLAR som hade halshuggits därför att de hade vittnat om Jesus och förkunnat Guds ord och inte hade tillbett vilddjuret och dess bild och inte tagit emot dess märke på pannan eller handen. De LEVDE och regerade med Kristus i tusen år.”
Så själarna LEVER i allra högsta grad inför Guds tron. Så enligt Bibeln så är alltså själen odödlig. Så enligt Bibeln så är det fullständigt vilsna personer som hävdar själens icke existens och odödlighet likt vad Gärdeborn gör!
forts
Inlägg 3
Den andra falska läran Universalism om allas frälsning som inledningsvis vidrördes i Jon-Ares artikel har jag bemött på:
I Universalismen – läran om att alla ska bli räddade – så menar man att detta Bibelord om att ”Gud ska bli allt i alla” just innebär att alla ska bli räddade och i de mest extrema varianterna, så menar man att även antikrist den falske profeten och satan ska bli räddade. Detta eftersom ”Gud ska bli allt i alla”. Men innebär detta ord att alla ska bli räddade?
Anledningen sägs vara för de som anammar, bejakar och sprider en sådan lära, är att Gud är så god och kärleksfull så att Han kommer att se till att alla blir räddade. För en del kan det ta eoner av tid innan de är framme vid att vara räddade menar man.
Men är det kärleksfullt att de som inte vill ha med Gud att göra ska bli räddade? Vad som är kärleksfullt från Guds sida är när Han säger att ”den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”.
Nämnde tidigare den närbesläktad läran – Annihilationismen – om att alla som går förlorade kommer att förintas i eldsjön. Något som inte där sägs vara en evig plåga utan det upphör. Detta sägs ske av samma orsak att Gud är så snäll och kärleksfull så Han kan inte åse att människor skulle behöva hamna i en evig plåga.
De kan hävda att det då skulle vara Gud som orsakade plågan. Men det är inte Gud som orsakar plågan av att gå evigt förlorad. Plågan ligger i att för evigt stå utan för gemenskapen med Gud i evigheten och istället för evigt leva i satans gemenskap för evigt där det i gemenskapen med satan ska vara ”gråt och tandagnisslan i evigheterna evighet”.
Har nu mött en variant som är en slags blandning mellan Universalismen och Annihilationismen. Men med ett tillägg om att: ”Gudslikheten är konstitutiv och kan bara försvinna hos den som bränt bort sitt samvete och förvandlats till demon. Demonerna kommer att förintas med alla andra Guds fiender”.
Det är alltså här i detta tillägg, inte människor som förintas, utan människor, som inte genom otro på Jesus går förlorade som Bibeln uttrycker det om de som går förlorade, utan här handlar det om dem som har ”bränt bort sitt samvete och förvandlats till demoner” och som därför kommer att förintas.
Alla dessa vilsna läror handlar om Icke – Bibliska fantasier med lögner och önsketänkanden som behärskar dessa läror. Se gärna fortsättningen genom att läsa innehållet på ovan angiven länk.
Forts
Inlägg 4
Det är sannerligen ormens röst som i alla dess former som återfinns i allt vad Gärdeborn förmedlar. Du finner det samlat här vad han förmedlat och dess bemötande under dessa länkar: