Återger en artikel av Lennart Jareteg på BibelFokus.se
En bakgrundsklang av frihet och barnaskap
https://www.bibelfokus.se/frihet_och_barnaskap
Inlägg 1
Du som hängt med i kristenheten ett tag har säkert hört det sägas att varje god predikan bör innehålla något om Jesu kors, alltså något om Jesu försoningsgärning. Det vore fint om det alltid var så, men i vissa lägen kan det vara svårt att få med korset, särskilt om det handlar om undervisning i mycket specifika ämnen.
När jag och min hustru satt på en klipphylla häromdagen och tittade ut över Vättern och Huskvarna, då pratade vi om detta ämne. Då dök även en annan tanke upp, nämligen att all undervisning om kristen tro och all kristen verksamhet nog bör ha en bakgrundsklang av frihet och barnaskap.
Alltså att all undervisning som ges till redan kristna bör ha som sitt yttersta mål att befria till allt mer frihet och barnaskap. All annan kristen verksamhet bör också präglas av detta. Det är vad Bibelns Gud vill. Så avsaknad av denna bakgrundsklang tror jag är ett säkert tecken på att allt inte står rätt till. Hur står det då till i kristenheten?
Det är lätt att svara på den frågan om man utifrån ett bibelförankrat perspektiv ser sig runt och funderar bara lite. Jag ser många ”problemområden” i kristenheten, en del riktigt allvarliga, andra helt förödande.
Jag skall ta upp fyra områden som vi kan behöva väckas över för att inte förlora den rätta klangen i vår kristna tro, eller kanske för att vinna den eller återvinna den. Det finns så klart fler problemområden, men jag nöjer mig med dessa fyra.
Fyra ”problemområden”
- Det första området som dyker upp i mina tankar är nog det största. Det handlar om den ”kristna” religiositet där allt präglas av liturgi, ritual, mässor, utstyrsel, böneramsor, korstecken, ljuständning, tillbedjan av ikoner och Mariastatyer, ämbeten, titlar, sakrament, rökelser, vigvatten och MYCKET annat som ligger utanför Bibelns ramar.
Detta ser vi ju inte minst i den Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan, men även inom andra kyrkor och samfund. Ett riktigt extremt exempel inom detta område såg jag i en dokumentär för en tid sedan. Det handlar om att man i Malaga, Spanien en gång per år bär runt en Mariastaty som sitter på en förgylld tron som ”Himmelens drottning”.
I bilden ser du denna Virgen de la Esperanza (”Hoppets jungfru”) – alltså en form av människodyrkan och därmed avgudadyrkan. Är målsättningen med alla dessa riter att leda medlemmarna in i frihet och barnaskap?
Finns det en bakgrundsklang av frihet och barnaskap i dessa tunga religiösa yttringar? Är det inte snarare så att kyrkfolket binds upp i ett hårt beroende av allt på detta religiösa smörgåsbord, och att det just är så som ledarna vill ha det?
Jo, det är ju ganska uppenbart, och det tragiska är att många trivs med det livet, men det är likväl ett bundet liv. Det är inte så här Gud tänkt att det kristna livet skall levas. I detta problemområde finns många ”guldkalvar” (2 Mos 32).
Forts Inlägg
Inlägg 2
2) Inom ett betydligt ”frommare” område i kristenheten riskerar man också att förlora den ljuvliga klangen av frihet och barnaskap trots att intentionerna kan vara goda och handlingarna helt förenliga med Bibelns undervisning.
Här handlar det om att man pressar sig till att evangelisera, vittna, missionera, göra goda gärningar, osv. Det är inget fel i dessa gärningar i sig, men motiven till handlingarna kanske inte är de rätta.
Det kan handla om att man vill bevisa sig rättfärdig och from inför vänner och församling. Det kan handla om att visa sig bra och godhjärtad inför Gud, kanske för att man tror sig kunna bli belönad med några särskilda fördelar.
Det kan också handla om att man pressar sig själv till dessa prestationer för att bli nöjd med sig själv. Här vill jag lyfta fram ett tänkvärt bibelord från predikaren, kung Salomo:
Pred 7:17: ”Var inte alltför rättfärdig och var inte alltför vis.”
Den kristna tron skall inte präglas av prestationer, den skall istället vara en vila i att Gud redan gjort allt för vår frälsning och att han även leder oss till de goda gärningar han vill att vi skall utföra.
Tack vare Jesu försoningsgärning är vi förklarade rättfärdiga; vi har genom Jesu verk på korset all den ”fromhet” som vi behöver för att vi skall räcka till inför Guds krav på rättfärdighet.
Som sådana får vi gå in i redan förberedda gärningar i den mån Gud vill det. Och när vi får göra så är det ju underbart om frihet, barnaskap och glädje kan få skina igenom i det man utför.
3) Den kristna tron bär helt klart på ett mycket allvarligt budskap, det handlar ju om var vi skall tillbringa evigheten.
Men på vissa håll i kristenheten är allt på så otroligt blodigt allvar – hela tiden! Här skall man ständigt vara på sin vakt för att inte dras med i djävulens lockelser, hans strategiska planer och sammansvärjningar, osv.
https://media.bibelfokus.se/pics/AC.jpg
Många år tillbaka i tiden skulle man vakta på sig själv och andra så man inte lockades in i sådant som fanns med i församlingens syndakatalog. Idag handlar det mer om att Antikrist kan hoppa fram ur vilken buske som helst, när som helst!
Det handlar om att vilddjurets märke lurar i varje ny teknisk uppfinning, tycks det som. Märket lurar i streckkoder, magnetremsor, mobiler, QR-koder, RFID-chip och andra små processorer och chip.
Vilddjurets märke finns t.o.m. i vacciner menar en del. Det gäller att ständigt vara på sin vakt! Det gäller att varna och upplysa om varje skum företeelse!
Det gäller att satsa på rätt politisk strömning! Det gäller att hänga med i rätt kanaler på Nätet! Man måste ständigt vara alert och bevaka eländets och ondskans utbredning i samhället och hela världen!
Hänga med i bloggarna! Ingen tid för vila och förtröstan! Att fördjupa sig i världens djävulskap, ondska och elände har blivit som ett dagligt kall för många kristna, eller som en förströelse.
Det är vad många lägger sin tid på idag, och här är helt klart Internet en bov i dramat. JO! Jesus har helt klart sagt att vi skall ”se till att ingen bedrar oss” (Matt 24:4) och Petrus skrev att vi skall vara ”nyktra och vakna” (1 Petr 5:8).
Men är det jag beskrivit i denna punkt att vara nykter? Är vaksamhet det samma som att söka efter det onda? Kanske jag här kastar sten i glashus men jag frågar mig ändå om vi i detta överdrivna letande efter att avslöja ondskan kan höra en bakgrundsklang av frihet och barnaskap? Är frihet och barnaskap målet med detta grävande, med all denna oro? Jag känner inte det i alla fall.
Forts Inlägg
Inlägg 3
4) På andra ställen i kristenheten satsar man inte det minsta på vaksamhet vad gäller den yttersta tidens förföriska händelser.
Här tar man istället sig själv på ett så otroligt stort blodigt allvar. Det handlar om att helt ge sig hän åt olika metoder där JAG, MIG och MITT står i centrum. Är det inte världslig framgång, rikedom och lycka som är i fokus, så är det andlig framgång eller djupdykning som hägrar.
https://media.bibelfokus.se/pics/prosper.jpg
Det kan handla om att man vill förverkliga sig själv och sin ”kallelse”. Det kan handla om överhettad karismatik. Här finner vi sådant som kurser i hur du får tillgång till de andliga nådegåvorna (som om de inte vore just gåvor!), hur du lär dig att be och profetera,
hur du vittnar och evangeliserar, hur du kan hela och bota andra och dig själv, kurser i inre och yttre helande, hur du blir framgångsrik och förmögen, hur du krigar i andevärlden. Här finns tekniker i andlig kartläggning och krigföring, tekniker i kontemplation, inre bön, meditation, ”kristen” yoga och mycket annat.
Är det frihet och barnaskap som är målet med detta jagande efter självförverkligande och andliga stordåd? Kan vi höra en bakgrundsklang av frihet och barnaskap i detta? Nej, jag tycker det är dåligt med den klangen även här. Dessutom verkar man inte räkna med att vi kan få del av den Helige Ande som vår Hjälpare och vägvisare.
Jag tror alltså att vi behöver spegla oss i Bibelns undervisning och fundera över just frihet och barnaskap. Vad säger Bibeln?
Kallade till frihet
Det finns några bibelord som jag särskilt vill lyfta fram när det gäller friheten. Vi börjar med detta ord från aposteln Paulus:
Gal 5:13: ”Ni är kallade till frihet, bröder. Använd bara inte friheten så att den onda naturen får något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek.”
Vi är kallade till frihet skrev Paulus, det är ju underbart! Men frågan är ju dels vilken frihet han avser och dels när den kommer. Om vi läser lite av vad Jesus sa om frihet får vi klart för oss vad som är ett grundläggande problem:
Joh 8:32, 34, 36: ”Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria. Amen, amen säger jag er: Var och en som gör synd är syndens slav. Om nu Sonen gör er fria, blir ni verkligen fria.”
Här är det glasklart att det Jesus vill göra oss fria från är slaveriet under syndens välde, alltså detta att begären är det som styr mycket i våra liv, och att det ofta leder till synd. Vi kan sällan hejda detta själva. Men tack o lov så har Jesus lovat att göra oss fria från detta tvång!
Han säger också att Sanningen skall göra oss fria. Men Bibeln visar ju oss att Jesus själv ÄR Sanningen. Så att lära känna Jesus är det som kan göra oss fria. Jag tror också att en del i denna befrielse är att vi allt mer kommer att få veta sanningen om oss själva. Hanterar vi detta under Guds ledning leder det till befrielse från begär och synd.
Men ärliga kristna kan dock vittna om att begär och synd inte försvinner dag ett som kristen, det är en process. Denna process kallar vi för helgelse. Vi kan se detta i Paulus undervisning. Han skrev ju att vi är kallade till frihet.
Hade friheten varit något som kom direkt vid det ögonblick då vi tog emot Jesus för vår frälsning, då hade inte Paulus skrivit till de troende i Galatien att vi är kallade till frihet.
Men galaternas problem var inte riktigt detta att de satt fast i svåra moraliska synder, det var istället att de liksom ville bättra på Guds nåd med egna gärningar. De var på väg in i det vi kallar för lagiskhet. Läser vi om detta i Hedegårds översättning av Nya testamentet tycker jag det blir så härligt rakt på sak:
Gal 3:3: ”Ni började i Anden, vill ni nu ’fullkomna’ Andens verk genom edra egna gärningar?”
Så det är klart att frihet inte alltid är något vi upplever direkt när vi blir kristna, det är något vi måste växa in i, något vi mognar in i – om vi väljer att gå den väg Gud vill att vi skall gå.
Detta är en anledning till att jag anser att all kristen undervisning bör ha denna frihet som fokus eller bakgrundsklang – där den inte utgör ett huvudtema.
Undervisning skall hjälpa de kristna syskonen att växa in i den frihet Gud vill ge oss. Läser vi Galaterbrevet i sin helhet förstår vi att det är frihet från Lagen som avses där,
det vill säga en frihet där vi inte står under påbud, regler och riter utan istället med den Helige Andes hjälp lever det liv Gud vill att vi skall leva i vardagen. Det är inte påtvingat utan sker av fri vilja och glädje.
Nu är Paulus också tydlig med att friheten inte skall missbrukas för att ge begäret i våra kroppar vad det vill ha. Börjar vi tänka att friheten vi fått ger oss frihet att leva ut alla begär, ja då har vi ju vänt blicken åt fel håll, och då går det vanligen utför ganska snabbt.
När det gäller begär och synd tänker vi kristna vanligen på klassiska synder inom områden som sex, droger, pengar, makt, osv. Men observera att begäret också har att göra med sådant som kunskapstörst, förströelse, underhållning,
upphöjelse, religiositet, expertkunskaper, professionalism, rykte, anseende, titlar, andlighet, osv. Så det finns mycket att bli befriad från. Och när du själv blir befriad från sådant som begäret åtrår, då mår inte bara du själv bättre utan även folk som du har att göra med.
Forts Inlägg
Inlägg 4
Omvändelse innebär att vända sig om och gå i motsatt riktning, att låta Gud bli Gud i våra liv, att vilja det han vill för oss.
Omvändelsen är dessutom något Gud ger oss människor, och vi får då en förvandlad håg som vill det Gud vill – vilket alltid är bäst för oss. När vi börjar röra oss i riktning mot Gud och lever i en tro på att vi är förklarade rättfärdiga genom Jesu försoningsgärning,
då lever vi inne i ”Nådens domän” där helgelsen fungerar, inte minst för att vi får den Helige Ande till vår hjälp. Detta tror jag är det Paulus kallar för att ”vandra i Anden”.
Det var också detta Herren Jesus syftade på när han sa att han själv, Sonen skall göra oss fria. Som du ser i bibelordet nedan är det då som begären (”köttet”) inte får något att säga till om:
Gal 5:16, 18: ”Vad jag vill säga är detta: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär. Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.”
Även detta bibelord ger oss vägledning i dessa tankar: 2 Kor 3:17: ”Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet.”
När vi lever i Nådens domän och vandrar i Anden, då står vi inte under Lagen och det innebär då även en frihet från religiösa metoder, riter, ritual, ämbeten, sakrament, osv. Vi blir som barn inför Gud, som lär genom att leva och umgås med ”pappa”. Här kommer vi då in på nästa punkt som är barnaskapet.
Kallade till barnaskap
I följande bibelverser skall du se att ett av de främsta målen med Guds frälsningsplan för mänskligheten var just att vi kan få bli hans barn:
Ef 1:5: ”I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut”
Joh 1:12: ”Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.”
Rom 8:15: ”Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan [ofrihet]. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: ’Abba! Fader!’ ”
Att vara barn till Gud innebär inte att vara barnslig eller leva oordnat, men det innebär en otrolig frihet och en fantastisk vila i tron. Det är till och med så viktigt med barnaskapet att det är en förutsättning för att få vara med i evigheten hos Gud, det sa ju Jesus själv:
Matt 18:3: ”Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket.”
Med detta barnaskap kommer glädje och frihet, och med friheten kommer en avspänd och vilsam tro som inte är beroende av religiösa åthävor eller prestationer.
Är du då med på varför denna bakgrundsklang av frihet och barnaskap är så viktig i all kristen undervisning och verksamhet? Om dessa två inte utgör själva ”solostämman” i undervisningen – vilket de så klart också måste få göra emellanåt – så skall de i vart fall vara med som en del i ”ackompanjemanget”.
Jag är övertygad om att frihet och barnaskap också måste få utgöra en bakgrundsklang i all evangelisation eftersom det ju är frihet och barnaskap vi är kallade till.
Och när det gäller vaksamhet över de händelser som Bibeln förvarnat oss om gällande den yttersta tiden, då skall vi komma ihåg detta bibelord som jag tycker har den här sköna bakgrundsklangen:
Luk 21:28: ”Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig.”
Summering
Frihet och barnaskap! En avgörande grund i sann och sund kristen tro är alltså att vi är kallade till frihet och barnaskap.
https://media.bibelfokus.se/pics/barnaskap.jpg
Just detta gör den kristna tron så totalt unik om man jämför med alla övriga religioner; där finns inte friheten och barnaskapet. Barnaskapet ter sig så oerhört avspänt och fritt när man utifrån det perspektivet betraktar alla de riter som förekommer i så gott som alla religioner.
Då kan man också förstå vilken sorg Gud måste känna över människans alla villfarelser och all vidskeplighet. Barnaskapsperspektivet är därför ett starkt vapen till att avslöja falsk kristen tro.
Om detta jag skrivit här klingade gott i ditt sinne, gör då gärna så att du lyssnar in om denna bakgrundsklang av frihet och barnaskap finns med i både din personliga tro och i det du eventuellt förmedlar till andra och i det du sysslar med under kristet flagg.
Vi bör också känna efter vad andras undervisning ger för resonans i öronen, eller eftersmak – för att använda en annan bild. Rimmar den med Bibelns undervisning om frihet och barnaskap? Jag känner för egen del att detta är viktigt att fundera över.
Men strävan efter frihet och barnaskap får inte lägga sig som ett hinder för just detta. Frihet och barnaskap innebär ju en allt större frigörelse från just strävan, kämpande, oro och prestationer. Låt oss istället i en stilla tacksamhet ta emot vad Gud har tänkt för oss.
Till sist: Att varna för faror har helt klart en plats i kristenheten, liksom ordning och reda, det ser vi på flera håll i Bibeln. Men varnande och god ordning får inte äventyra barnaskapet, friheten och glädjen. Där har vi nog alla något att lära!
/Lennart
Läs vidare
• Metod eller barnaskap
https://bibelfokus.se/metod_barnaskap
• Främlingskap eller barnaskap
https://bibelfokus.se/framlingskap_barnaskap
HaFo kommentarer
HaFo kommentar 1
Lennart vidrör ett problemsammanhang med: liturgi, ritual, mässor, utstyrsel, böneramsor, korstecken, ljuständning, tillbedjan av ikoner och Mariastatyer, ämbeten, titlar, sakrament, rökelser, vigvatten och MYCKET annat som ligger utanför Bibelns ramar.
Med risk för att bli tjatig vill jag igen visa på det falska i KK och Katolicismen: KK är inbegripen i det avfall som ska hälsa antikrist välkommen som Kristus genom bl.a Mariadogmerna och den katolska katekesens läror. Sätt Dig verkligen in i vad det innebär:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2019/01/15/katolicismen-utifran-citat-fran-deras-eget-material/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2017/03/31/mariadogmerna/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/04/03/wilfrid-stinissen-och-mariadogmerna/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2021/10/20/katolska-kyrkans-religionssystem/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2022/02/09/katolska-kyrkans-religionssystem-2/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2022/02/09/katolska-kyrkans-religionssystem-3/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2022/02/02/katolska-kyrkans-religionssystem-4/
Fler länkar som visar på förvillelsen i Katolicismen:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2021/10/19/ignatius-av-loyola-hans-andliga-ovningar-och-jesuitorden/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/06/03/femtekolonnare-inom-svensk-kristenhet/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/05/30/katolicismen-i-bibelns-och-historiens-ljus/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/05/26/om-katolska-kyrkan-och-katolicism/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/05/25/paven-och-bedragliga-reformations-jubileer-under-2016-2017/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/05/24/var-petrus-kristenhetens-forste-biskop-och-pave/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/05/23/nagra-synpunkter-pa-katolsk-maria-dyrkan-och-ekumenik/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/04/04/avfallet-synkroniseras/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/04/02/kristen-enhet-i-en-forberedelse-av-antikrist-den-falske-varldsfralsaren-som-kristus/
Alla uppenbarelser av Maria inom katolicismens utövningar är inget annat än ockulta manifestationer av onda andars spel eftersom man i katolicismen har
1. en annan Jesus med påven som ”Kristi ställföreträdare på jorden” och Maria som en slags medfrälserska med lögnen om att Jesus skulle vara syndfri på grund av Marias syndfrihet.
Man har 2. en annan ande med läran om att kyrkan och sakramenten förmedlar Guds Ande och liv. Man utövar ockultism med ikoner och reliker som vara bärare och förmedlare av andligt liv.
Man utövar 3. spiritism vid anropan till Maria om hjälp i förbön. Man har alltså 4. ett annat evangelium. Ett falskt evangelium.
Maria är ingen ”himlens drottning”, som katolicismen hävdar. Hon är precis som alla andra på Kristus troende i ”Abrahams sköte” – i väntan på kroppens uppståndelse.
Maria var Jesu jordiska mor. Jesus var inte syndfri i arvet från Maria som katolicismen hävdar. Utan via Maria så kom han ”i syndigt kötts gestalt”, men i sin egen syndfria rättfärdighet och Gudomlighet ”fördömde Han synden i köttet”.
Han stängde i sin Person – Kristi person – som människans ställföreträdare synden ute ur människans fallna väsen. Därför kunde Han bära fram det försonande offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
Detta har Maria ingen som helst förtjänst av. Hon är en syndig människa som dör i tro på Jesus och väntar därför, som alla andra som kroppsligen avsomnat på den ena avdelningen i dödsriket – Abrahams sköte, på den kroppsliga uppståndelsen.
Närmandet mellan katolicismen och trosrörelsen
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2018/05/17/narmandet-mellan-katolicismen-kk-och-trosforkunnelsen-och-trosrorelsen/
katolicismen har samma ”vi är gudar – lära” som Trosförkunnelsen: Katolska kyrkans katekes, artikel 460:
”…Ty Guds Son blev människa för att göra oss till Gud. Guds ende Son ville att vi skulle få del av hans gudom och antog vår natur för att han, som blev människa, skulle göra människorna till gudar.”
Det hette hos Ekman tidigare: du är i din egen ande – din egentliga personlighet – skapad till likhet med Gud”.
Där ser vi att det här är precis samma grund som hos New age, frimurare, mystiker liksom i Trosförkunnelsen och Katolicismen!
Detta är ormens röst från fallets dag: ”ni kan bli som Gud”
Hillsongs koppling till Katolicismen:
https://hillsongchurchwatch.com/2014/07/07/hillsong-embracing-roman-catholicism-and-the-false-social-gospel-part-3/
Sänder med anledning av innehållet på dessa länkar om närmandet mellan Hillsong och katolicismen och Katolska Kyrkan följande tänkvärt från Lennart Jareteg:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2018/01/14/angaende-new-age-och-kristus-meytreia-och-eukaristin/
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 2
Lennart pekar på att man som Kristen kan hamna i prestationsångest kring att evangelisera, vittna, missionera, göra goda gärningar, osv.
Kanske kämpar man för att bli bättre inför Gud. Men vi kan aldrig bli bättre inför Gud än när Jesus sa att det var fullbordat på Korset. Då när ”Gud var i Kristus och försonade människorna med sig själv”.
Vi behöver få Ordet levande: ”Av nåd är ni Frälsta och det inte av er själva, en Guds gåva är det”, där den som kommer till tro på Jesus så tillräknas man inte sin synd utan tillräknas för Jesu sin ställföreträdares skull Kristi rättfärdighet.
Man behöver då vila vid att ”Gud är den som i er verkar både vilja och gärning” Fil. 2: 13 och släppa prestationsångesten och suga till sig Jesu Ord: ”Min Frid ger jag er…”!
Prestationsångest kan också uppstå om med sitt agerande vill synas, märkas verka utgivande och from inför människor i en slags människofruktan. Matt. 6:5: ”Och när ni ber ska ni inte vara som hycklarna, som älskar att stå och be i synagogorna och i gathörnen för att synas inför människor.”
Lennart visar på en fara eller kramptillstånd med att ständigt vara på sin vakt för att inte dras med i djävulens lockelser, hans strategiska planer och sammansvärjningar.
I Trosförkunnelsen finns en osund fixering vid satan och ett krigande som t.o.m. kan vara farlig. Vår uppgift är inte att krossa och trampa på satan. Vår uppgift är att peka på Jesus som på korset ”avväpnade andevärldens furstar och väldigheter och lät dem bli till skam inför alla”.
Vi ska proklamera Jesu seger på korset (inte i dödsriket där segern redan var vunnen när Jesus där predikade!!) ”Herren ska strida för er och ni ska vara stilla därvid”. Vi är inneslutna i Kristus, inneslutna i Hans seger. Vi ska inte ge satan onödig PR. Den vi ska göra PR för är den som besegrat satan och köpt oss till med sitt blodsoffer på korset.
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 3
Lennart vidrör frågan var vi ska tillbringa evigheten. Den frågan avgörs av vårt förhållande till Jesus 1 Joh. 5: 11 – 12; Joh. 3: 36:
”Och detta är vittnesbördet: att Gud har givit oss evigt liv; och det livet är i hans Son. Den som har Sonen, han har livet; den som icke har Guds Son, han har icke livet…
Den som tror på Sonen, han har evigt liv; men den som icke hörsammar Sonen, han skall icke få se livet, utan Guds vrede förbliver över honom.”
Alla som igenom alla tider kommit till tro på vem Jesus är och har gjort kommer att vara förhärligade/förverkligade människor i en evig gemenskap med Jesus.
I GT skedde det genom tro på löftet om Messias med ”Abrahams tro på Jesus: Rom. 4: 2 – ”Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet… den som utan gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, han får sin tro tillräknad som rättfärdighet.
Därför uttalar också David sin saligprisning över den människa som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar: Saliga är de som fått sina brott förlåtna, sina synder övertäckta. Salig är den som Herren inte tillräknar synd…
Det var inte genom lagen som Abraham och hans avkomlingar fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro… Därför heter det ”av tro”,
för att det ska vara av nåd och löftet stå fast för alla hans avkomlingar, inte bara för dem som hör till lagens folk utan också för dem som har Abrahams tro…
Men dessa ord räknades honom till rättfärdighet skrevs inte bara för hans skull, utan även för vår skull. Rättfärdighet kommer att tillräknas oss som tror på honom som uppväckte vår Herre Jesus från de döda, han som utlämnades för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull.”
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 4
Lennart vidrör Vilddjurets märke och hur det sprids konspirationsteorier om att det skulle injiseras via vaccin.
Vi närmar oss antagligen med hast tiden för antikrists märke. Det blir alltmer aktuellt i de flesta forum. Jag ska försöka återge en del funderingar där jag inleder med tankar som jag tagit från Lennart där han tidigare vidrört frågan.
Upp 14:8-12: ”Ännu en annan ängel följde efter, och han sade: ‘Fallet, fallet är det stora Babylon, som har gett alla folk att dricka av sin otukts vredesvin.’ En annan ängel, den tredje, följde dem och sade med stark röst: ‘Den som tillber vilddjuret och dess bild och tar dess märke på sin panna eller sin hand, han skall själv få dricka av Guds vredes vin, som oblandat hälls i Guds vredes bägare.
Han kommer att plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. Röken från deras plåga stiger upp i evigheternas evigheter. De har ingen ro eller vila vare sig dag eller natt, dessa som tillber vilddjuret och dess bild och tar emot märket med dess namn. I detta visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.’ ”
Det är många som är oroliga för att i okunskap ta emot vilddjurets märke. Men finns det en risk att som kristen ovetandes ta emot detta märke? Vad kan vi vara observanta på så att vi inte tar emot märket?
Om vi läser Upp 13:11-15 så ser vi något viktigt, det andra vilddjuret (även kallat ”den falske profeten”) får jordens invånare att tillbe det första vilddjuret (Antikrist):
Upp 13:11-15: ”Och jag såg ett annat vilddjur stiga upp ur jorden. Det hade två horn som ett lamm men talade som en drake. Det utövar det första vilddjurets hela makt inför det och får jorden och dess invånare att tillbe det första vilddjuret, vars dödliga sår hade blivit läkt.
Det gör stora tecken och får till och med eld att falla från himlen ner på jorden i människornas åsyn. Genom de tecken det har fått makt att göra inför vilddjuret vilseleder det dem som bor på jorden.
Det befaller jordens invånare att göra en bild åt vilddjuret, som har ett sår av ett svärd men levde. Och det fick makt att ge livsande åt vilddjurets bild, så att bilden till och med kunde tala och låta döda alla dem som inte tillbad vilddjurets bild.”
Den falske profet som ”marknadsför” vilddjuret [Antikrist] får alltså världen att tillbe honom. Men det här sker inte med ett tvång över vanligt folk, för i Upp 13:3-4 ser vi att folk beundrar vilddjuret och löper efter honom.
Upp 13:3-4: ”Hela jorden förundrade sig över vilddjuret och följde efter det, och man tillbad draken, därför att han hade gett sin makt åt vilddjuret. Och man tillbad vilddjuret och sade: ‘Vem är som vilddjuret, och vem kan strida mot det?’ ”
Folk i allmänhet är alltså mäkta förtjusta över vilddjuret! Man förförs av de tecken han kommer att göra (se 2 Tess 2:9). Detta är alltså något som vi inte skall dras med i om vi skall klara oss undan denna förförelse som leder till fördärvet. Vi skall läsa i Upp 13:16-17 där vi kan se att de flesta kanske rent av tar emot märket i tacksamhet.
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 5
Upp 13:16:-17: ”Och det förmår alla, både små och stora, både rika och fattiga, både fria och trälar, att låta giva sig ett märke på högra handen eller på pannan, så att ingen får vare sig köpa eller sälja något, utom den som är märkt med vilddjurets namn eller dess namns tal.”
Det tycks ju som om alla hotbilder om terrorism, kriminalitet, ekonomisk kris, pandemier, krig och miljökatastrofer samverkar för att mänskligheten skall acceptera ett globalt ledarskap. Vi går åt det hållet med stormsteg.
Så den världsledare som Bibeln kallar vilddjuret och Antikrist är säkert redan efterlängtad av många, även om man då inte förknippar honom med det Bibeln säger. Det står ju som sagt att människorna kommer att tillbe och beundra honom (Upp 13:3-4).
Så de flesta tar gladeligen emot detta märke eftersom det troligen är förknippat med fler löften än att bara kunna köpa och sälja. Det enda motkravet är ju att man tillber Antikrist, och det kan säkert många gå med på vid den aktuella tidpunkten.
Så tidens nöd, kaos, och därmed oro kommer pressa fram att de flesta tar emot vilddjurets märke utan att direkta hot behövs. Det är ändå ett indirekt hot kan vi säga, eftersom ingen skall kunna köpa och sälja utan märket.
Det blir även ett indirekt tvång att tillbe vilddjurets bild, eftersom de som inte gör det riskerar att bli dödade. Men som jag redan nämnt, kommer nog inte många ha några som helst problem med detta.
Och vad jag förstår är det bara de vakna Jesu sanna lärjungar som kommer att vägra ta emot detta märke, trots alla fördelar det kommer att innebära.
HaFo kommentar: Utifrån Bibeln så framgår det klart att det är ytterst allvarligt att ta på sig antikrists märke:
Upp. 14:9-12: ”Och ännu en tredje ängel följde dem; denne sade med hög röst: »Om någon tillbeder vilddjuret och dess bild och tar dess märke på sin panna eller på sin hand, så ska ock han få dricka av Guds vredesvin, det som är iskänkt i hans vredes kalk, obemängt; och han ska bli plågad med eld och svavel, i heliga änglars och i Lammets åsyn.
Och när de så plågas, uppstiger röken därav i evigheters evigheter, och de hava ingen ro, vaken dag eller natt, de som tillbedja vilddjuret och dess bild, eller som låta märka sig med dess namn. Här gäller det för de heliga att hava ståndaktighet, för dem som hålla Guds bud och bevara tron på Jesus.»
Sen så vill jag anknyta till Lennarts antydan att märket kommer att signalera tillhörighet till personen antikrist. Ett märke som identifierar vilddjuret, hans namn och hans tal. Men som också sammankopplar mig med honom.
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 6
Satan härmar alltid det Gud gör. Så för att förstå vilddjurets märke ska vi först titta på hur Guds märkning av sina tjänare kan se ut.
Första gången vi hör talas om en märkning på handen och pannan är på Mose tid. Det Mose undervisar folket om sker efter det att han varit uppe på Sinai berg och mottagit budorden.
5 Mos. 6:1-9: Dessa är de bud, stadgar och föreskrifter som HERREN, er Gud, har befallt mig att lära er, för att ni skall följa dem i det land dit ni drar för att ta det i besittning och för att du i hela ditt liv skall frukta HERREN, din Gud, så att du håller alla hans stadgar och bud som jag ger dig, du med din son och din sonson, och för att du skall få ett långt liv.
Du skall lyssna, Israel, och vara noga med att följa dem, för att det må gå dig väl och ni må bli mycket talrika, så som HERREN, dina fäders Gud, har lovat dig i det land som flödar av mjölk och honung.
Hör, Israel! HERREN, vår Gud, HERREN är en. Och du skall älska HERREN, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av all din kraft.
Dessa ord som jag i dag ger dig befallning om, skall du lägga på hjärtat. Du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp.
Du skall binda dem som ett tecken på din hand, och de skall vara som ett band (märke) till påminnelse på din panna.
Två saker ser vi här: 1. Att även om vi nu i det nya förbundet där ”lagen är slutet som frälsningsväg”. Man blir bara frälst genom tro på Jesus och inte genom att följa lagen.
Men precis som Paulus säger så är lagen god. Den är alltså bra för oss: ”för att du skall få ett långt liv… för att det må gå dig väl
2. De ska vara ”som ett tecken på din hand, och de skall vara som ett band (märke) till påminnelse på din panna.” Detta kommer att signalera tillhörighet och koppling till Guds person.
Upp. 7:3-4; 14: 1: ”Skada inte jorden eller havet eller träden, förrän vi har satt sigill på vår Guds tjänare, på deras pannor.” Och jag hörde antalet av dem som var försedda med sigill: etthundrafyrtiofyra tusen ur Israels alla stammar, …
Och jag såg, och se: Lammet stod på Sions berg och med Lammet etthundrafyrtiofyra tusen som hade hans namn och hans Faders namn skrivna på sina pannor.”
Detta signalerade tillhörighet och koppling till Guds person.
För oss som lever med Jesus är sigillet den helige Ande. Ef. 1:13: ”I honom har också ni, sedan ni hört det sanna budskapet, evangeliet om er frälsning, ja, i honom har också ni, sedan ni kommit till tro, tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill.”
Detta signaler tillhörighet och koppling till Guds person.
Det andra som sker inför vedermödan är att Gud med ett sigill märker ut de 144 000, på samma sätt som på Hesekiels tid. Den skaran märks, som vi redan läst, med Lammets och Faderns namn på sina pannor.
Vilddjuret märker även han de sina med ett sigill eller märke.
Upp. 13:16-17: ”Och det (vilddjuret) tvingar/förmår alla, små och stora, rika och fattiga, fria och slavar, att ta emot ett märke på högra handen eller på pannan, så att ingen kan köpa eller sälja utom den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal.”
Det är inte hur märket ser ut som är det viktiga utan den tillhörighet, koppling till antikrist som märket ger. Antikrists märke kommer att ange att man är kopplad till antikrist.
Det kommer inte att kunna luras på människor utan de kommer att välja det med sin anknytning till antikrist. Jag anser därför inte att man ska sprida olika konspirationsteorier om hur att vaccinera sig är att ta emot antikrists märke.
Det kommer inte att förmedlas via något vaccin. Utan man kommer själv att välja att ta det på sig därför att man lockas av de fördelar som det skenbart inledningsvis kommer att ha
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 7
Lennart nämner hur likgiltighet kan breda ut sig. Det är inte så märkligt om en likgiltighet kan utbreda sig vid all förkunnelse som förvanskar sanningen och ”kliar i öronen”.
Universalismen – läran om att alla ska bli räddade är ett enormt insomningspiller. Då behöver man inte bry sig. Man blir ju ändå räddad. Det är ju heller inget man behöver ta på riktigt allvar att de icke -troende ska dömas efter sin gärningar och sedan kastas i eldsjön med läran om att där väntar ingen obehaglig evighet utan man bara förintas i elden.
Sen har vi insomnings – lyckopillret med att ingen Kristen behöver bry sig om Vedermödan och antikrist, för då är man redan uppryckt till Himlen. Man ser inte att man hamnar i Dispensationalismen:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2019/10/04/har-gud-tva-folk-dispensationalismen/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2019/10/07/har-israel-och-de-hednakristna-olika-vagar-till-gud/
Att människor blir likgiltiga hänger också samman med det Bibelord som Lennart pekar på i Joh 8:32, 34, 36: ”Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria.”
Man lär ju inte lära känna sanningen om man hänger sig till allehanda falska läror och företeelser på den andliga arenan utan då är man inne på en väg som slutar med att man är på väg mot en evighet utan slut utanför den eviga gemenskapen med Gud sin skapare:
2 Tess. 2: 10 – 12: ”Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen.
Lennart vidrör så även lag och nåd. Jag sätter 2 länkar där jag skrivit om lag och nåd:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/09/27/lag-nad/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2020/05/15/nagot-om-lagen-m-m/
Lennart nämner: ”att varna för faror har helt klart en plats i kristenheten”.
Det är inte lätt idag med allt avfall i de flesta andliga rörelser att finna en Sann Kristen gemenskap.
Men inom och utom alla skrank så ser Gud till att de som äger en sann tro på vem Jesus är och har gjort, finner igen varandra och blir ”varandra till tjänst, varning, förmaning, uppbyggelse och tröst”.
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 8
Lennart nämner även om att Vandra i Anden. Jag vill då visa på att det är inte som i Trosförkunnelsen att låta sin egen ande ta kontollen över själ och kropp.
”Så skulle lagens krav uppfyllas oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden…vandren i ande, så ska ni förvisso inte göra vad kroppen har begärelse till…om ni genom ande döden kroppens gärningar, så ska ni leva”. (Rom. 8:4, 13; Gal. 5:16)
Är man påverkad av trosförkunnelsen så är det lätt att läsa in, att det i dessa ord står att Gud bor i människans egen ande (vandra efter Anden = vandra i ande).
Läsa in att det är människans egen ande som ska ta kontrollen över kroppen (genom ande döden kroppens gärningar), där sätet för de syndiga begärelserna sitter, menar man. Man läser in att det handlar om en strid mellan yttre och inre komponenter i människans egen konstitution.
Men lägger man in dessa Bibelord i den helhetsbild Bibeln ger kommer de i ett annat ljus. Vi behöver se helhetsbilden av den troendes tre naturer. Sin egen naturliga natur. Syndanaturen – köttet. Den nya naturen Anden – Guds natur.
Där den naturliga människan med sin egen natur, som tjänare åt syndanaturen, kallas för att vara i ett köttsligt väsende och som tjänare åt den nya naturen Anden, kallas för att vara i ett andligt väsende (Rom. 8:8-9).
När den naturliga människan, lever i detta ”andliga väsende”. Lever i sin liering med Jesus som Herre över sin natur och vilja inrättad efter Guds Ord. Då vandrar hon i ande – är i sitt ”andliga väsende” (sin liering med Jesus) och med sin egen natur, som tjänare åt den nya integrerade naturen, Anden. Vandrar efter Anden.
Då utför inte kroppen, de syndfulla handlingar, som köttet – syndanaturen, eljest driver henne till, när hon ställer sig själv – den naturliga människan – i syndens tjänst till orättfärdighet = köttsligt väsende.
I sitt andliga väsende. Med Jesus som Herre, ställer hon sig själv – den naturliga människan – med sina lemmar i Guds tjänst. (Rom. 6: 12-18)
Guds Ande påverkar inte enbart eller har kommunikation enbart med människans egen livsande här i tiden. Detta är ett gnostiskt tänkande, med denna naturuppdelning med motsatsförhållanden och olika värdeladdningar i människan. Som fått sin fullbordan till en villfarelse i Trosförkunnelsen.
Guds Ande umgås med hela människan på alla plan av vad hon är och talar i alla sinnen. I fixeringen av människans egen ande upphör upphöjelsen av Gud och startar upphöjelsen och självförgudningen av människan.
Att fixera sig vid att det är enbart människans egen ande som här i tiden, är inbegripen i denna nyskapelse, leder vilse och skapar i slutändan en självförgudning av människan.
Så att människor inte längre ser att Gud är Gud och människa är människa och människa lierad med Gud genom Guds Ande. Hans eget liv. Som här i tiden inte ska blandas ihop med människans egen ande, livsanden, som gör henne till en egen levande personlighet av själ och kropp.
En fixering vid den egna människoanden, leder in i förförelsen att människan i sig själv blir som Gud i sin egentliga personlighet redan här i tiden . Alltså såsom en Gud redan här och nu.
Då äter människan av trädets frukt igen och tror att hon kan bli såsom Gud redan nu. Ska lära sig leva ut det Gudomliga livet, deponerat i hennes egen ande, som inte finns där – det leder till tekniker som används i många andra än kristna sammanhang, och hamnar i en ockultism.
Det är Guds Ande vi ska vara beroende av. Beroende av till hela vår människa. Han vill umgås med allt vad vi är. Vi ska vara fixerade vid Jesus, försoningen, Guds Ande och inte fixerade vid vår egen livsande.