Forts Farleyrörelsen
För den som verkligen ingående vill sätta sig in i vad ”supernåden” eller vad som är deras verkliga hemvist Farley – rörelsen egentligen förmedlar.
Inlägg 1
Med ojämna mellanrum så dyker det upp olika rörelser med kristna förtecken som lockar och förför med ett attraktivt budskap. Som exempel kan Whaleyrörelsen nämnas i vars teologi finns inslag som stämmer med Farleyrörelsen som idag 2020 bryter sig in i Sverige och i svensk kristenhet. Det finns också här likheter med Westbororörelsen som är värda att notera.
Det finns samtidigt stora skillnader. Medan Whaleyrörelsen fokuserade på att alla människor – kristna som ickekristna – var besatta av demoner, så handlar Farleyrörelsen mer om att förkasta lagen, Bergspredikan,
helt fokusera på nåden och mena att Jesu undervisning bara var riktat till Judarna under lagen och inte till de Kristna, utan att man bara ska som Kristen ta till sig Paulus undervisning.
Men det finns också skrämmande likheter mellan dem och även med Westbororörelsen. Likheten ligger bl.a. vid tanken att de är de enda sanna kristna, att de är de enda som har den riktiga sanningen och de är de enda som ”sett ljuset” är gemensamt för dem alla tre.
Detta sekteristiska tänkande där de tydligt avskiljer sig själva från alla andra kristna som de betraktar som ”avfälliga”, ”vilsna”, ”förvirrade” eller rent av som ”falska kristna” är något som återkommer i alla dessa olika rörelser och är en av de varningsflaggor som man bör söka efter när man kommer i kontakt med nya rörelser.
Det är först när man börjar komma med kritik mot rörelsens lära i dessa sammanhang, som dessa begrepp kommer som en form av härskarteknik som används för att få Kristna att backa på sin kritik eller få in dem i en försvarande situation istället för en ifrågasättande.
Det går inte att nog understryka hur viktigt det är att inte falla för denna form av härskarteknik och låta sig manipuleras av dessa nämnda rörelsers anhängare.
Förvanskning av vad Bibeln säger är också något som är tydligt gemensamt för dessa rörelser. Allt låter först så riktigt Kristet. Men senare visar det sig att man ger olika ”Kristna ord” betydelser som de i verkligheten inte har är signifikant med dessa rörelser med en förvanskning av vad helheten av Guds Ord säger.
Med en selektiv Bibelläsning där man istället för att låta Skriften forma teologin omformar de Skriften efter teologin vilket också är en av ingredienserna i dessa rörelser.
I Whaleyrörelsens fall så handlar det om att när Bibeln säger att vi ska ”helga oss” så tolkar man om det till att vi ska ”kasta ut demoner”. När det står att vi ”sörjer våra synder” så betyder det ”demonbefrielse” i deras teologi.
Och när Bibeln säger att Gud är ”all trösts Gud” så tolkas det om till att betyda ”Gud befriar från alla demoner” eftersom alla negativa känslor beror på demoner och deras påverkan.
För Westbororörelsen så förvanskas allt med att man hoppar över alla Bibelord som talar om att Gud är kärlek, att Gud älskar även syndaren och att den som inte älskar känner inte Gud. Istället räknar man antalet gånger ”hata” förekommer i bibeln.
Man går enbart på att ordet är flitigt förekommande i Bibeln och det – bland annat – motiverar dem att hata alla som inte följer deras specifika lära och teologi som är den enda sanna och rätta. Forska gärna vidare på vad dessa falska sammanhang förmedlar.
Vad gäller Farleyrörelsen så är för dem som är inne i rörelsen svårt att se att de är fel ute och de betraktar alla meningsmotståndare med fientlig misstänksamhet där alla som säger emot avfärdas med allt från att vara ickekristna till att vara bedragna av djävulen.
Detta gör att det blir svårt för dem att ta sakskäl eller pröva sin egen teologi. Och som de själva ser det: Varför skulle de pröva vad de tror på när de har rätt? De är alltså i sina egna ögon de enda som är de sanna troende. Har vi hört det förut från tidigare sekteristiska rörelser?
Forts
Inlägg 2
Farleyrörelsens teologi är en märklig sammansättning där man väljer ut olika Bibelord för att passa deras teologi, förkastar andra som inte passar in och förvanskar andra Bibelord. På detta vis är de väldigt lika Whaleyrörelsen.
Också den självsäkra övertygelsen om att just de har rätt och att alla andra därför har helt fel och inte har något att bidra med är också något som de delar med alla liknande rörelser av detta slag.
Människor har antingen att välja mellan att blint acceptera allt vad de säger eller så att vara vara motståndare till dem. Den starka aggressiviteten och hätskheten har mycket gemensamt med hatsekten Westboro än med andra rörelser.
De uttrycker köttets/syndens aggressivitet och saknar Andens frukt av mildhet, tålamod och överseende när de angriper oliktänkande som ifrågasätter dem. De gillar så att provocera, dumgöra sina meningsmotståndare och framställa dem i dålig dager och varandes satans lakejer.
Det bästa är att bara nonchalera deras attacker och låta dem själva avslöja hur vilset ute de är och bara sakmässigt visa på deras falska läror och vad Bibeln som kontrast säger. Och inte minst bör man peka på att de inte ens insett vem Jesus är och vad som ger blodsoffret på korset dess kraft och verkan.
De talar om att ”Jesus är Gud”, och talar om Kristi blod, men visar samtidigt att detta bara är tomma ord utan verklig förankring i en helhet av Guds Ord. De verkar totalt missa innehållet i denna länk när det presenteras för dem.
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2020/08/22/ska-forsoka-lagga-in-ett-ett-viktigt-inlagg-om-vem-jesus-ar-och-har-gjort/
De vågar ju naturligtvis aldrig läsa en sådan länks innehåll. Men andra som lockas av deras förförelse kanske här kan se vilken miss kring sann Kristen tro som de gör.
De vill propagera för sin lära, inte samtala om den. Man är sällan konsekvent och man slirar en hel del på sanningen. Man gör påståenden som man sedan förnekar att man sagt när man blir ifrågasatt, för att sedan göra samma påståenden igen.
Det saknas i Farleyrörelsens teologi grundläggande förståelse för Skrifterna och de förvanskar vad Ordet egentligen säger. Bibelord som inte ”passar” dras teologi och lära förkastas utifrån olika kriterier,
och Bibelord som passar in i läran accepteras och omfamnas. Medan allt som inte stämmer med deras lära i en helhet av Ordet förkastas
Man säger att man ser hela bibeln som Guds ord och att man accepterar allt som står och att man läser i dess sammanhang. Men i verkligheten så beträffande FARLEYRÖRELSEN så är detta falska uttalanden, eftersom de menar man att GT inte gäller de troende, liksom att Jesu undervisning inte gäller de troende och att enbart Paulus undervisning gäller de troende.
När de centrala doktrinerna börjar skilja sig allt för mycket från Biblisk lära, när undervisningen blir direkt skadlig och medlemmarna ser sig själva i ett exklusivt ljus,
där de ser sig själva som de enda sanna kristna som sker i FARLEYRÖRELSEN då då är det dags att dra i handbromsen och dra en gräns för vad som är acceptabelt eller inte och börja lyssna till Andens varningsflagga av obehag inför vad de lär och förmedlar.
Bara för att de själva inte ser sig som villolärare, så betyder inte det att man som sund troende kristen, ska acceptera rörelsen som en kristen lära eller som något man ska ha gemenskap med.
Jag kommer kanske under min upprördhet, när jag här avslöjar Farleys uppenbara förförelse att ibland upprepa mig. Men låt det inte hindra Dig från att verkligen studera, få tag på och inse att detta vad anhängarna till Farley – rörelsen framför, är något som varje sann Kristen bör ta avstånd i från och i sin tur varna alla andra för.
Låt Dig inte avskräckas av Bloggpostens längd. Det går inte att skriva kort om denna sekteristiska, sinnrika förförelse. Så lycka till med att få fatt på dess förförelse och så låta varningen gå vidare.
Forts
Inlägg 3
Farley propagerar för en egen form av teologi, som när den konkretiseras och ifrågasätts, så bemöts det från dess anhängare med att man har ”missförstått”, ”misstolkat” eller ”förvanskat” vad Farley säger.
Till ytan verkar Farleys teologi både Biblisk och attraktiv. Den ger något nytt och den utmanar gamla församlingars tänkande och man erbjuds en frihet från skuld och fördömelse – tror man.
Farley och hans efterföljare hävdar att en kristen aldrig behöver be Gud om förlåtelse igen efter att man en gång blivit frälst. Men detta är icke – Bibliskt.
Även om inte Gud lämnar oss, så kan vi dock lämna Gud genom vår synd säger Bibeln rakt mot vad Farley säger. Denna tanke förkastar Farley som obiblisk då han menar att vi är förlåtna för allt som vi kan tänkas göra.
Men sanningen är att det finns två typer av förlåtelse: Inledande förlåtelse och fortsatt relationsmässig förlåtelse. När vi blir förlåtna alla våra synder i samband med att vi blir pånyttfödda, så stryks alla de synder som vi har gjort fram till den dagen.
Men det ger oss inte tillåtelse att synda efter att vi har blivit kristna. Detta kallar Bibeln för att ”synda på nåden”. Men detta vill inte Farleyrörelsen gå med på.
Man säger att det är en ”missuppfattning” att de lär ut att man kan synda på nåden, samtidigt som de säger att man kan synda utan att behöva be Gud om förlåtelse eller ens bry sig om det, bara man försöker låta bli att göra det igen.
De saknar förståelse för den fallna naturen i människan, det som Bibeln kallar för köttet/syndens natur. De verkar mena att syndens natur är bortkapad och att man i sig själv är verkligt syndfri och rättfärdig och citerar ensidigt texter som skulle styrka detta.
De borde ingående studera innehållet på denna länk som avslöjar deras totala vilsenhet på detta område. Men det kommer de aldrig att göra. Men andra som lockas av deras förförelse kanske kan ta detta till sig:
http://tre-skrivare.se/hf/H4Bok.htm
De missar helt budskapet om att vi ska leva i helgelse och att vi ska be Gud om förlåtelse när vi syndat och att vi har en kamp att utkämpa mot både världens frestelser och vår fallna natur.
De menar att de kan aldrig bli mer helgade syndfria och rättfärdiga än när de blir pånyttfödda vi tro på Jesus. De förvanskar och reducerar därmed så helt kopiöst vad ”summan av Guds Ord som är sanning” – och vad ”allt Guds rådslut” säger.
Farley ger en förenklad och obiblisk undervisning om nåden som resulterar i att syndens negativa kraft i våra liv förnekas vilket konsekvensmässigt ger den kristne ”rätten” att synda på nåden. Även om de förnekar detta så är det faktiskt konsekvensen av deras lära.
Forts
Inlägg 4
Gäller inte GT de Kristna och gäller inte Jesu undervisning oss troende?
Farley hävdar att när man talar om ”det gamla förbundet” så inkluderar man även allt det Jesus undervisade innan korset. Man hävdar att Jesus som själv var jude under lagen talade till judar under lagen och därför kan allt som Jesus sade förpassas till att vara en del av Gamla testamentets undervisning.
Men att helt dela upp Bibeln i GT och NT som två helt separata delar som saknar relevans och att enbart NT och där enbart Paulus undervisning och inte Jesu undervisning alls skulle gälla de troende är inte teologiskt korrekt utan ren lögn och förförelse!
NT är egentligen inget annat än en apostolisk tolkning av GT. Hela NT vilar på och utgår ifrån GT. Tar man bort GT så tar man också bort NT. Det existerar inget NT utan GT. GT pekar fram emot allt det som NT talar om.
Vi förstår GT genom NT och vi förstår NT genom GT. Vilken Bibel använde Paulus, Johannes, Petrus, Jakob och de andra? De använde sig av det vi kallar för gamla testamentets texter.
Idag har vi möjligheten att använda både gamla och nya testamentet men som Farleyrörelsen gör att förkasta gamla testamentet är alltså Icke – Bibliskt och är lögn som bedrar människor.
En Biblisk kristen gör som nya testamentets brevförfattare: De tar upp händelser, utsagor, förebilder på dopet, förebilder på Kristus, förebilder på offerblodets betydelse etc. etc. för att undervisa oss kristna om vårt kristna liv idag.
Hebreerbrevet 11 är ett tydligt sådant exempel där vi som kristna får oss en ordentlig lektion i tro utifrån gamla testamentets undervisning.
Paulus brev till Timoteus beskriver Gamla testamentet för de nytestamentliga kristna så här: ”Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet, så att gudsmänniskan blir fullt färdig, väl rustad för varje god gärning” (2 Tim 3:16-17).
OBS! Paulus talar inte om NT’s skrifter här i sitt brev till Timoteus, utan han talar om GT.
När apostlarna undervisade de kristna, från Petrus kända predikan på gatumötet i Apostlagärningarna 3 och framåt så var det ur Gamla testamentets skrifter som man läste och citerade ifrån.
GT texter hade en central roll i de första kristnas liv och därför ska de ha en lika central roll i våra kristna liv idag. Men detta vill man i FARLEYRÖRELSEN frånta de troende. Låt dem inte lyckas”!!
GT undervisar oss om behovet av en frälsare. GT bevisar för oss att det är Jesus som är Messias och det är GT som undervisar oss om Guds handlande och agerande genom historien och vi lär känna Guds personlighet, attribut och egenskaper genom GT.
Att förkasta allt detta är inte ett alternativt för en nytestamentlig kristen. Något som apostlarna mycket väl kände till. Hebreerbrevet använder sig mycket av gamla testamentets skrifter för att undervisa nytestamentliga kristna.
I Hebr 11 som kallas för ”trons kapitel” utgår exakt hela kapitlet ifrån GT skrifter för att undervisa pånyttfödda kristna om tro. Samtliga brev utom tre (Brevet till Filemon och 2 och 3 Johannes brev) innehåller texter från eller hänvisningar till GT’s texter.
Petrus berättar i sitt brev (2 Petr 3:15-16) att Paulus skrifter är lika mycket Guds ord som GT är Guds ord. Petrus säger att GT:s skrifter (vilka var de skrifter han använde som sin Bibel) är de skrifter som han använder sig av.
Paulus å sin sida ger GT full auktoritet genom att i sitt brev till romarna (15:4) säga att alla skrifter i GT är till för vår undervisning. Att förkasta GT innebär att man förkastar Petrus och Paulus syn på GT.
Det är därför Jesus så tydligt säger (Matt 5:17) att han inte kommit för att ta bort GT för oss utan han har kommit för att uppfylla GT för oss.
Låt aldrig FARLEYRÖRELSEN stjäla GT ifrån dig!
Forts
Inlägg 5
GÄLLER MOSE LAG OSS? Lagen i gamla testamentet består egentligen av tre olika lagar med tre olika användningsområden.
Farleyrörelsen gör ingen åtskillnad mellan dessa lagar utan bakar ihop alltihopa till en enda lag. Ett bibelställe som flitigt används av Farleyrörelsen är Romarbrevet 7:4-6 som säger att vi har ”dödats från lagen” och att vi är ”lösta från lagen”.
Man läser dessa bibelord helt utan att se till hela sammanhanget och helt utan att bry sig om andra Bibelord som talar om lagen. Man selekterar ut dessa Bibelord för att försvara en förutbestämd teologi hellre än att läsa allt vad Bibeln säger och sedan låta summan av Guds ord forma deras teologi.
De flesta kristna varken hoppar över eller väljer bort andra texter som handlar om lagen och de har inga som helst problem med några motsägelser.
Det finns i stora drag tre olika lagtyper i GT. Dels moraliska lagar, dels rituella lagar och dels juridiska lagar. De moraliska lagarna utgår ifrån Guds natur.
De gärningar som strider mot Guds natur är sådant som Bibeln kallar för ”synd”. Det är här Farleyrörelsens anhängare får problem att förstå vad Skrifterna säger, därför att de väljer att hoppa över eller blunda för en rad olika bibelställen.
Resonemanget som de anför är att eftersom Nådens förbund (nya testamentet) ersatt Lagens förbund (gamla testamentet) så gäller inte lagen längre och därmed så ska man inte bry sig det minsta om vad lagen föreskriver.
Men är detta verkligen det Paulus säger i Romarbrevet 7?
Paulus säger själv (Rom 3:31) att vi (som troende kristna) inte upphäver Lagen genom tron på Nåden. ”Bort det” (”Verkligen inte” i nyare översättningar) säger Paulus.
Paulus använder här det starkaste uttrycket han kan utan att rent ut använda svordomar. Med andra ord: De som hävdar att Paulus säger i kapitel 7 att lagen inte längre gäller de troende,
är de som Petrus talar om i 2 Petr 3 när Petrus säger att det finns de som förvränger förvanskar, feltolkar, förfalskar, ljuger. Farleyrörelsens anhängare är alltså de som förvanskar, feltolkar, förfalskar, ljuger.
När Paulus här säger är vi är ”döda” och ”lösta” från lagen”, så tolkas det som att lagen har upphört att gälla för oss troende. Men det är inte vad Paulus säger, utan att vi genom tron ”upprätthåller lagen”.
Detta är verkligen raka motsatsen till att vi ska förkasta lagen. Vi ska upprätthålla lagen, det vill säga ära, respektera och lyda lagen enligt Paulus!!
Forts
Inlägg 6
SKA VI OFFRA DJUROFFER? Det är nu Farley- rörelsen försöker hävda att Kristna som respekterar lagen vill offra djur. Detta är naturligtvis inget annat än en illvillig lögn för att försöka plocka billiga teologiska poäng.
Kristna tror inte att man behöver offra djur för att överskyla eller sona de synder som man har begått. Hebréerbrevet säger nämligen så här i 9:12-13: ”… gick han [Jesus] in i det allra heligaste en gång för alla, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning”.
Lagens krav på offer är alltså uppfyllt för oss troende i och genom Jesu död på korset. Betyder det att vi som Farleyrörelsen hävdar helt kan glömma bort att lagen existerar?
Inte enligt Bibeln! Jakob skriver uttryckligen (2:8-12) att ”om ni uppfyller den kungliga lagen enligt Skriften” [GT]:
”Du ska älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt. Men om ni är partiska begår ni synd och döms av lagen som lagbrytare. Den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt.
Han som har sagt: Du ska inte begå äktenskapsbrott, har också sagt: Du ska inte mörda. Om du inte begår äktenskapsbrott men mördar, så är du en lagbrytare.”
Detta är ett av de bibelord som Farleyrörelsen hoppar över med hänvisning till att detta gäller ickekristna och inte de kristna. Men Jakob skrev INTE till ickekristna utan till judekristna läsare!!
I vers fem så benämner Jakob dem som i vers 8-12 gäller som ”mina älskade bröder”. Det är inte biologiska bröder som menas utan bröder i Herren. Det är uppenbart att det är kristna som verserna vänder sig till!! Och som därmed gör Farleyrörelsens teologi till lögn!!
De försöker lösa detta med att hävda att man måste gå genom vers för vers och förkasta allt som inte passar in i deras teologi om att lagen inte gäller och som är skrivet till ickekristna, medan andra verser som passar in i teologin ska betraktas som skrivet till kristna. VILKET VILSET BEDRÄGERI!!
Detta sätt att läsa Bibeln är av uppenbara skäl helt felaktigt, men nödvändigt för att Farleyrörelsens teologi ska bli hållbar. Vid ett sådant manipulativt beteende borde all dra öronen åt sig och inse att här föreligger något falskt!
Så hur ska vi då förhålla oss till lagen? Lagen berättar för oss vad Gud anser är synd och inte, och delger där sin vilja för vad som är bra för människor i deras relation med Gud, sina medmänniskor och bra för sig själv med ”att älska Gud över allting, sin nästa så ock sig själv”.
Alla de gånger som Nya testamentets författare skriver om vad som är synd och inte, så använder de Gamla testamentets lagar. Hur ska kristna veta vad som är fel att göra om vi inte har tillgång till Guds ord som berättar för oss vad som är rätt och fel? Det möjliggör för Anden att förverkliga att:
Så skulle lagens krav uppfyllas oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden…vandren i ande, så ska ni förvisso inte göra vad kroppen har begärelse till…om ni genom ande döden kroppens gärningar, så ska ni leva”. (Rom. 8:4, 13; Gal. 5:16)
”Jag ska låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.”
Detta handlar då om ”Livets Andes lag” som har med lagen att göra. Alltså ”vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem” ,
gäller alltså även den troende. Inte för sin frälsning utan för sin Helgelse och beteende i gemenskap med Gud och medmänniskor.
Forts
Inlägg 7
KAN EN KRISTEN BEGÅ SYNDER? Farleyrörelsen försöker här hävda att en Kristen som är en ny skapelse inte ”vill” begå synder. Den som vill begå synder är inte Kristen. Man förklarar det med att kristna är”allergiska” mot att begå synder.
De säger att en ”äkta Kristen” gör synden bara en gång men mår sedan så dåligt att man aldrig gör om detta.
Men varför så syndar de då själva om och om igen med lögn, aggressivitet och avsaknad av ”Andens frukt” i sina påhopp på de som ifrågasätter dem!?
Inser De inte att de då syndar!!?? I så fall så avskärmar de sig från Andens ljus över sin synd och är på väg att förhärda sina hjärtan.
Bibeln säger att vi alla syndar (Jak 3:2) och att vi ljuger om vi säger oss vara syndfria (1 Joh 1:8-10). Detta är tydligt skrivet till kristna, men som Farleyrörelsen bestämt hävdar att dessa verser handlar om icke- troende.
1 Joh 1:8-10 menas därför enligt Farley så helt felaktigt vara vara riktat till ickekristna. Bara de ska bekänna sina synder och bli renade från all orättfärdighet. Detta därför att man menar att en kristen kan inte vara orättfärdig eftersom han blivit rättfärdighet från Gud i enlighet med Rom 3:22.
Man missar helt ”den tillräknade rättfärdigheten från Gud vid tro på Jesus” och menar att man i sig själv blivit verkligt syndfri och rättfärdig. Då bedrar och lurar man sig själv och andra. Verkligt syndfri och rättfärdiga blir vi först vid den kroppsliga uppståndelsen vi Kristi tillkommelse.
Det är skillnad på att falla i synd men ångra det och brottas med det och söka Guds hjälp för det (”Fräls oss ifrån ondo”) å ena sidan. Eller att medvetet välja att leva i synd och aktivt försvara sin synd,
säga att den inte finns där, förtränga den och inte ångra eller vilja sluta med synden och erkänna och bekänna den som synd. Detta är något som blir konsekvensen av vad Farley – rörelsen uppmanar till.
1 Joh 3:9 säger att den som är född av Gud inte ägnar sig åt synd. Det står inte att en kristen är felfri eller aldrig faller i synd. Det står inte ens att en kristen inte faller för samma synd gång på gång,
utan det står att en kristen inte aktivt väljer en livsstil av synd. Det är något helt annat än när de påstår att den troende är avkapad från syndens natur och är verkligt rättfärdig i sig själv.
De närmar sig där trosförkunnelsens lära om att man i sig själv ”är skapad till likhet med Gud”. Endast Jesus är syndfri. Men här menar man sig i Farley – rörelsen vara lika syndfri som Jesus.
Att som Kristna brottas med synd är uppenbart utifrån andra Bibelord. I Farleyrörelsens teologi så är dessa fördömda och inte pånyttfödda eftersom de inte är helt syndfria och rättfärdiga.
Tala om att ställa sig på åklagarens sida och trälbinda människor istället för att peka på den dagliga syndabekännelsen och reningen i Jesu blod. Det är inte att åter korsfästa Kristus som de säger att bekänna sina synder. Det är att handla efter Guds Ord riktat till de troende.
I 2 Kor 12:20-21 så uttrycker Paulus rädsla för att finna Kristna som fortfarande lever i synd. I Kol 3:5 uppmanas de kristna att döda sina jordiska begär. I Kol 3:8 så fortsätter Paulus uppmana de troende Kristna att lägga bort sådant som Skriften (då GT) tydligt förklarar som synder.
Paulus säger själv i Rom 7:14-25 att det onda [syndiga] som han inte vill göra, det gör han ändå och beskriver hur det pågår en strid mellan Anden och människans fallna syndanatur.
”Ty köttet har begärelse mot Anden och Anden mot köttet, de två ligga ju i strid med varandra för att hindra er att göra, vad ni vill” Gal. 5:17. Studera detta under denna länk:
http://tre-skrivare.se/hf/H4Bok.htm#sak
Vi kan välja att vandra i Anden eller följa syndens natur köttet. Paulus säger samma sak i Rom 6:13-14 när han skriver ”Ställ inte era kroppar i syndens tjänst som redskap för orättfärdigheten, utan ställ er i Guds tjänst.
Ni som var döda (andligt döda åtskilda från Gud) men nu lever (är andligt levande – förenade med Gud), ställ era kroppar i Guds tjänst som redskap för rättfärdigheten. Synden ska inte vara herre över er, för ni står inte under lagen utan under nåden”.
Paulus skriver till de som ”nu lever”, till de som ”inte står under lagen” utan ”under nåden”. Han skriver alltså inte här till icke troende utan till pånyttfödda troende på Jesus.
Forts
Inlägg 8
VAD MENAS MED ATT VISSA SYNDER ÄR TILL DÖDS?
1 Joh 5:16-18 säger så här: ”Om någon ser sin broder begå en synd som inte leder till döden, då ska han be och Gud ska ge honom liv. Detta gäller dem vilkas synd inte leder till döden.
Det finns synd som leder till döden, och jag säger inte att man ska be för den. All orättfärdighet är synd, men det finns synd som inte leder till döden. Vi vet att ingen som är född av Gud syndar. Han som är född av Gud bevarar honom så att den onde inte kan röra honom”.
Enligt andra handskrifter så står det att ”Vi vet att ingen som är född av Gud fortsätter att synda” och ”Han som är född av Gud bevarar sig själv från att synda”.
Amplified Bible uttrycker det så här. ”Vi vet att ingen som är född av Gud VANEMÄSSIGT syndar”. Det innebär alltså inte att man aldrig syndar men inte har det som sin livsprincip att synda.
1 Joh 2:1-2 säger ”Mina barn, detta skriver jag till er för att ni inte ska synda. Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern: Jesus Kristus, den rättfärdige. Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens”.
Johannes skriver här till kristna och uppmuntrar dem att inte synda. Men om någon syndar så har vi någon som för vår talan inför Fadern och det är Jesus.
Vad för talan för Jesus inför Fadern? Jesus talar om försoning för de synder som vi begår. Men försoning kan vi bara få för synder som vi de facto ångrar och bekänner som synd.
Om vi väljer att fortsätta att leva aktivt och vanemässigt i synd så betyder det att vi inte är intresserade av att få vare sig förlåtelse eller försoning och då kan inte Jesus föra vår talan inför Gud.
Hur vet vi det? Därför att vi inte kan synda på nåden. Rom 6:1-2, 6:12 och 6:15 säger så här: ”Vad ska vi då säga? Ska vi bli kvar i synden så att nåden blir större? Verkligen inte!
Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta leva i den? … Synden ska därför inte regera i er dödliga kropp så att ni lyder dess begär … Hur är det då? Ska vi synda, eftersom vi inte står under lagen utan under nåden? Verkligen inte!
Paulus säger tydligt att en kristen kan synda, men ska inte leva i synden som sin livsprincip. Paulus talar här t.ex. om en Farley – anhängare som förtränger sin synd istället för att bekänna den.
Och gör detta med hänvisning till att Gud ändå har förlåtit dem och inte tillräknar dem synderna. Då blir man bedragen till att gömma sig för Andens ljus över sin synd och hamnar i ett självbedrägeri som leder till förhärdelse.
De kommer att komma bort ifrån den tro de ägde på Jesus. Det är dessa som med berått mod lever i synd som kommer att synda sig själva till döds.
…se till att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta så att han avfaller från den levande Guden…De som en gång har tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan,
fått del av den helige Ande och smakat Guds goda ord och den kommande världens krafter men sedan avfallit, dem går det inte att föra till ny omvändelse…förbli nu i honom, så att vi kan ha frimodighet när han uppenbarar sig…
…Om de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och kommit undan världens smitta men sedan återigen låter sig snärjas och besegras av den, då blir slutet värre för dem än början.
Det hade varit bättre för dem att aldrig ha lärt känna rättfärdighetens väg än att lära känna den och sedan vända sig bort från det heliga budskap som anförtrotts dem. Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket: Hunden vänder om till sin spya och tvättat svin vältrar sig i smutsen.”
De som ”bara” faller i synd trots sin brottningskamp mot synden och som sedan omvänder sig, erkänner sin synd och ber Gud om förlåtelse för sina synder i enlighet med 1 Joh 1:9 kommer däremot att bli förlåtna och renade från all orättfärdighet som synden drar med sig.
Forts
Inlägg 9
Rom 6:11 talar om att vi ska se oss som döda från synden. Farleyrörelsen hävdar att det betyder att vi är ”befriade” från synden så att vi inte ens behöver be Gud om förlåtelse om vi syndar. Men det är inte vad Paulus talar om.
Paulus säger i vers 6 att vår gamla människa (vår orättfärdiga position) är korsfäst med Jesus (försoningen) och att vi är uppväckta med Jesus från de döda (vers 5) till rättfärdighet. Detta för att synden ska förlora sin makt (vers 6) över oss eftersom den som är död är inte längre en slav (vers 6-7) till synden.
”Jag lever (den naturliga människan) dock inte jag (den naturliga människan i liering med syndanaturen – gamla människan – erbjuden agera som död gentemot syndanaturen),
utan nu lever Kristus i mig (den naturliga människan i liering med Guds Ande, nya skapelsen, den nya människan – erbjuden att vara levande gentemot Guds Ande, vilja, bud och Ord)”
”I mig” och ”Han som är en ny skapelse”, står här för samma sak. Den nya skapelsen – Den nya människan. Vad Paulus här säger är att, Jag själv (den naturliga människan med egen natur, personlighet och identitet) lever ”I mig” (Den nya skapelsen – Den nya människan)
och att nu lever också Kristus ”I mig” – i ” Han som är en ny skapelse” – Den nya människan. De lever ”i mig” TILLSAMMANS I EN GEMENSKAP.
Jesus och Paulus lever alltså åtskilda i natur och identitet ”I mig” – den nya skapelsen. Men de lever ändå tillsammans ”i mig”. De lever TILLSAMMANS i ”Han som är en ny skapelse” – Den nya människan.
Den nya skapelsen är alltså gemenskapen/lieringen mellan Jesus och den troende tillsammans och INTE något i människan I SIG SJÄLV.
Jesu död var en död från synden en gång för alla (vers 10) och hans liv efter uppståndelsen var ett liv för Gud. Så ska vi se oss själva (11): Att vi är ”döda” från synden och nu leva för Gud i Kristus Jesus.
Men innebär det att vi är ”befriade” från synden så att vi inte ens behöver be Gud om förlåtelse om vi syndar? Då har man missförstått allt. Precis vad Farleyrörelsen gjort.
Forts
Inlägg 10
ALLTSÅ SKA VI BE GUD OM FÖRLÅTELSE NÄR VI SYNDAT?
Farleyrörelsen hävdar alltså att om vi syndar så behöver vi inte be Gud om förlåtelse för våra synder eftersom vi inte ska korsfästa Jesus igen och igen. Detta är väldigt märkligt tankesätt.
Eftersom om så vore fallet skulle hela mänskligheten unisont behöva be Gud om förlåtelse på en och samma gång för att undvika att Jesus ska behöva korsfästas gång på gång…
Nej, Jesu offer på korset skedde en enda gång och det gäller för alla de gånger som vi ber om förlåtelse. Människor blir Kristna hela tiden. Enligt en beräkning så väljer 175 000 människor varje dygn att bli Kristna. Ska Jesus verkligen korsfästas 175 000 gånger varje dygn för det? Självklart inte!
Så varför ska Jesus korsfästas igen bara för att vi som redan Kristna ber Gud om förlåtelse för de synder och dumheter som vi gör oss skyldiga till när Jesus inte måste dö gång på gång för ickekristna som ska renas från all synd i deras liv och födas på nytt, föras från mörkrets rike och få medborgarskap i himlen…? Argumentet som anförs från Farley saknar således all giltighet.
Det handlar om att felaktigt anklaga och avskräcka troende som när de syndar Bibliskt då ber Gud och medmänniskor om förlåtelse. De leder genom denna icke – Bibliska teologi troende bort från välsignelsen av att få leva i den dagliga innerliga gemenskapen med Jesus och att dagligen få uppleva förlåtelsens befriande välsignelse.
Trots att Farleyrörelsen hävdar motsatsen så är 1 Joh 1 ett kapitel som är riktat till troende kristna. Vers 9 säger att ”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.”
Att vi bekänner våra synder inkluderar att vi ber Gud om förlåtelse. Varför ska vi erkänna inför Gud att ”nu har jag syndat” utan att samtidigt be Gud om förlåtelse?
Synden stjäl vår frimodighet, vår förmåga att höra från Gud och vår andliga styrka. Därför behöver vi be Gud om förlåtelse när vi har syndat. Gud är vår far (Rom 8:15). Även om vi vet att Gud älskar oss så sårar vi Gud genom våra synder.
Att inte vilja be Gud om förlåtelse med en axelryckning med attityden att ”Gud har ju redan förlåtit mig, varför ska jag bry mig om att be om förlåtelse då?”, sårar Gud precis som det skulle såra vilken pappa som helst om ens barn hade den attityden.
Med den attityden kommer man till slut att hamna i förhärdelse, egenrättfärdighet och ett tillstånd varom det heter att det blir omöjligt att åter föra den till bättring och de kommer bort från den sanna tron på Jesus och blir kalla förhärdade människor.
Så både synden i sig och vår ovilja att försöka reparera relationen är sårande för Gud. Så utifrån vår relation med Gud och utifrån 1 Joh 1 så ska vi be Gud om förlåtelse när vi har syndat som Kristna. Är detta lagiskhet? Nej, det handlar om en normal innerlig personlig relation med sin Frälsare och Herre.
Forts
Inlägg 11
Skillnad mellan lagiskhet – att följa lagen – helgelse – laggärningar – trons gärningar.
Att följa lagen handlar om att respektera lagen och förstå dess funktion som riktlinjer för Guds vilja och plats även i den Kristnes liv. Det är Tio Guds bud som berättar för oss vad som är synd eller inte. Vi är inte befriade från lagen eftersom lagen är skriven i våra hjärtan (Heb 10:16) och i våra samveten (Rom 2:15).
Vi är heller inte befriade från lagens välsignelse. Det är endast lagens förbannelse som vi är friköpta ifrån. Lagens förbannelse är att den inte kan leda oss till gemenskap med Gud. Men vi är inte friköpta från lagens välsignelse, utan vi kan få åtnjuta hur det är bra och välsignat för oss i den mån som vi erfar:
Så skulle lagens krav uppfyllas oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden…vandren i ande, så ska ni förvisso inte göra vad kroppen har begärelse till…om ni genom ande döden kroppens gärningar, så ska ni leva”. (Rom. 8:4, 13; Gal. 5:16)
”Jag ska låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.”
Lagiskhet däremot handlar om vår strävan efter att förtjäna oss frälsning och rättfärdighet genom att följa lagen. Men detta är något helt annat än att lagen i sig är god och en välsignelse. Men denna skillnad mörkar man i Farley – rörelsen med ett ensidigt citerande om att vi inte står under lagen utan under nåden.
Frälsningen får vi gratis av Gud på grund av hans nåd (som baseras på hans kärlek). Vi kan aldrig förtjäna oss frälsningen eller pånyttfödelsen utan den får vi som gåva på grund av vad Jesus gjorde på korset.
Men Hebr. talar om att Bättring från döda gärningar (det vill säga helgelse) kallas för ”mjölk” medan undervisningen om rättfärdighet kallas för ”fast föda”.
Den person som ännu inte andligen vuxit ur barnstadiet så att denne kan lämna den andliga mjölken kommer inte kunna förstå eller hantera en undervisning om rättfärdighetsgörelsen och rättfärdigheten.
Farleyrörelsen som förkastar undervisningen om bättring från döda gärningar kommer aldrig att kunna bli mogna för undervisningen om rättfärdigheten.
Både Anden i oss och köttet/syndens natur i oss kommunicerar med oss via vårt sinne. Det gör att vi måste genom övning (något som vi gör aktivt) skilja mellan vad som kommer från Andens nya liv och vad som kommer från vår syndiga natur.
Denna urskiljning kan vi bara göra om vi vet vad som är gott och ont, vad som är synd och vad som inte är synd. Och enda sättet för oss att veta det är genom Tio Guds bud, Bergspredikan och Jesu undervisning.
Med andra ord: Vi följer inte lagen för att förtjäna oss frälsning, vi följer lagen för att kunna skilja mellan gott och ont så att vi kan leva i den gåva av rättfärdighet som vi har fått av Gud.
Ser du skillnaden? Det gör inte Farleyrörelsen eftersom de fortfarande behöver mjölken och inte ens den vill de dricka eftersom de menar att den undervisningen inte är riktad till de troende utan till icke – troende.
Forts
Inlägg 12
I 1 Kor 9:27 så berättar Paulus hur han tuktar sig själv för att inte komma till korta. Det vill säga att leva i renhet och i seger över synden är inget som kommer av sig själv utan det krävs disciplin (vers 25) i allt och målmedvetenhet (vers 26).
Det är därför Paulus säger i Rom 7:15 att det onda (syndiga/köttsliga) som Paulus inte vill göra, gör han ändå (därför att köttet/syndens natur finns i honom). Paulus till och med säger att han inte ens kan fatta att han gör sådana saker. Han är alltså Kristen och vill inte synda.
Men det är här som lagen är god (vers 16) och i allra högsta grad gällande för oss kristna, därför att det är lagen som berättar för Paulus (och oss) att det som han gör i köttet (vers 14) är fel och därför kan han söka hjälp emot synden som bor i honom (vers 20).
Det är därför han kan prisa Gud för att genom pånyttfödelsen kan vi vinna seger över synden som bor i oss (Rom 8:2-5). Därför är nåden det som hjälper oss att leva i seger över synden, det ger oss förlåtelse från synden men inte tillåtelse för/till synden.
Inom Farleyrörelsen säger man att man inte får synda på nåden, samtidigt så säger man att om man syndar behöver man inte be Gud om förlåtelse därför att han redan har förlåtit oss.
Man ska bara försöka sluta med synden och sedan gå vidare. Detta är en modifierad version av att synda på nåden. därför att man blundar för allvaret i att synda.
Trons gärningar som Farley – rörelsen uppfattar som lagiskhet, handlar dock om de gärningar som vi gör som rättfärdiga efterföljare till Jesus i egenskap av Jesu vittnen och agerar utifrån de andliga nådegåvorna, uppfyller missionsbefallningen, ber för sjuka och när vi utför vår andliga Tempeltjänst i en innerlig relation med Jesus, så utför vi trons gärningar.
Men trons gärningar handlar också om att uppfylla lagen. Jakob 2:8-24 är väldigt tydlig om detta. Därför kan vi med full frimodighet läsa vad Jakob (och alla andra) säger om lagens plats i vårt liv som troende.
Detta samtidigt som vi kan läsa alla bibelord som talar om att vi är friköpta från lagen och dess konsekvenser. Det är ”summan av Guds ord” som ger oss sanningen, inte utplockade verser ur sitt Bibliska sammanhang som Farley – rörelsen gör.
Farleyrörelsen hävdar att Hebr 6 talar om Tempeltjänsten och att allt som är uppräknat i listan är sådant som kristna inte ska syssla med eftersom vi då går tillbaka till lagiskhet. Detta trots att vers 1 tydligt säger ”GRUNDERNA I KRISTI LÄRA”.
Andra översättningar säger ”i den kristna läran” och ”grunderna i Kristus”. Amplified Bible utrycker det så här: ”Låt oss komma genom och förbi de grundläggande lärorna om Kristus och avancera…”. Det står alltså inte att de Kristna grunderna INTE skulle gälla de troende.
Omvändelse från döda gärningar, det vill säga Helgelse är något som tillhör det kristna livet liksom undervisning om dopen (dopet till Kristus, dopet i vattnet och dopet i Anden).
Att hävda att undervisningen om tro på Gud inte tillhör de kristna är ett märkligt uttalande. För ”tro på Gud” handlar inte bara om en uppfattning om att Gud finns utan tro på Gud handlar om hela vår vandring med Gud.
Bibeln säger (2 Kor 5:7) att vi vandrar i tro och inte i åskådning. Hebr 11 undervisar oss om hur viktig tron är i våra liv och att utan tro på bönesvar så kan vi inte ens be Gud om saker hur mycket vi än tror att Gud i sig existerar. Tro på Gud är mycket mer än den första frälsande tron på vem Jesus är och betydelsen av Blodsoffret på korset.
I nya testamentet så finner vi att handpåläggning används för att välsigna (Matt 19:13), insätta tjänster (Apg 6:1-7) och för helande (Apg 28:8). Men handpåläggning i nya testamentet användes också för att förmedla Andedopet (Apg 8:13-20) och för att förmedla Andliga nådegåvor (2 Tim 1:6).
Så när Hebr 6 talar om handpåläggning så talar den om något som är högst aktuellt och viktigt inom den kristna tron. Men Farleyrörelsen hävdar alltså att Hebr 6 är inget som gäller de troende. Ännu en vilsenhet.
Forts
Inlägg 13
Även Bergspredikan är något som Farleyrörelsen gärna vill förpassa till gamla testamentet ihop med en stor mängd andra bibelord.
Kriteriet som Farley använder för att kunna hävda att man som pånyttfödd nytestamentlig kristen inte ska anse att Jesu undervisning är riktad till den kristna människan, är att det Jesus undervisade om, skedde ”under lagen” till människor som själva stod ”under lagen” och att det i tid skedde ”före korset”.
Någon konsekvens i detta falska resonemang existerar dock inte, eftersom vissa bibelord som sades under lagen av Jesus som jude under lagen till människor som stod under lagen före korset helt visst enligt Bibeln gäller.
Exempel på detta, är när Jesus i Mark 12:28 svarar på vilket bud (från lagen) som är det främsta. Jesus säger att det främsta är detta: ”Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är en. Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft.
Sedan kommer detta: Du ska älska din nästa som dig själv. Inget annat bud är större än dessa”. Även den så kallade gyllene regeln som säger att vad vi vill att andra människor ska göra mot oss är sådant som vi ska göra mot dem (Matt 7:12).
Att påstå att dessa Ord från Jesus inte skulle gälla den troende är verkligen att avfärda text från Jesus som absolut gäller de troende. Visst ska de troende ”älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft”.
Visst ska de ”älska din nästa som dig själv” och agera den så kallade gyllene regeln som säger att vad vi vill att andra människor ska göra mot oss är sådant som vi ska göra mot dem.
Men denna uppenbara undervisning till de troende avfärdas av Farley – rörelsen därför att Jesus uttryckligen säger att ”detta är lagen och profeterna”.
De förstår inte att Jesus profetiskt talar in i Det nya förbundet i Kristi blod där detta ska gälla vad som är det viktigaste budet och att man även där ska göra mot andra vad man vill att de ska göra mot en själv.
Alltså gäller Joh 15:12 trots att det sägs under lagen till människor som själva står under lagen… Jesus säger ”Detta är mitt bud: att ni ska älska varandra så som jag har älskat er”. Naturligtvis gäller även detta de troende att man ”ska älska varandra så som jag/Jesus har älskat er”.
Joh 3:16 är ett bibelord som Farleyrörelsen applicerar på sig själva. Men hur kan det göra det trots att det sades av Jesus till judar under lagen. En konsekvent teologi skulle innebära att Jesu ställföreträdande död endast gällde de judar som stod under lagen, men Farleyrörelsen är inte konsekvent.
Farley har en sammanfattning om vad han anser om Bergspredikan. Sammanfattningen härstammar från Farley’s bok Twisted Scripture som behandlar vad Farley anser vara 45 lögner som kristna har blivit matade med och som han ska ”avslöja”.
Syftet är att belysa varför Bergspredikan är något som kristna inte ska följa eller efterleva, eftersom den är riktad till judar under lagen och att det som Jesus säger till dessa Judar, är sådant som kristna inte ska hålla på med.
Alla tolkningar som Farley här gör, gör han i syftet att kunna försvara och få ihop sin falska ensidiga teologi som inte alls är uppbyggs på en helhet av allt Guds Ord och rådslut. Men om detta han framför är konsekvensen av hans teologi, kan man då kalla den Biblisk?
Forts
Inlägg 14
Första slutsatsen i Farleys sammanfattning om vad han anser om Bergspredikan är att Jesus där uppmanar till självamputering för att bekämpa synden.
Att som kristen säga att vi ska ta hänsyn till vad lagen säger är därmed detsamma som att bejaka självstympning menar Farley.
Men stämmer det att Jesus uppmanade till självstympning? Matt 13:24 och Mark 4:34 berättar för oss att Jesus undervisade folket i liknelser. Mark 4:33 berättar att en av anledningarna till detta var för att folket lättare skulle förstå undervisningen.
Matt 13:13-14 berättar att en annan anledning var för att de med hårda hjärtan inte skulle kunna förstå det Jesus sade, därför att det kräver ett öppet och känsligt hjärta för att förstå Jesu liknelser.
Varken Farley eller hans efterföljare förstår de liknelser som Jesus ger i Bergspredikan eftersom det är liknelser som Jesus ger när han undervisar folket. Och de tolkar därför allt bokstavligt och inte bildspråk. Och bryr sig inte om vad Jesus egentligen säger.
Konsekvenserna för Farley blir då bokstavligt i denna text: Matt 5:29-30 säger: ”Om ditt högra öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig! Det är bättre för dig att en av dina lemmar går förlorad än att hela din kropp kastas i Gehenna.
Och om din högra hand förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig! Det är bättre för dig att en av dina lemmar går förlorad än att hela din kropp kommer till Gehenna”.
Farley hävdar att detta är en uppmaning till att man bokstavligen ska hugga av sig kroppsdelar. Varför skulle Jesus göra denna uppmaning när han visste att han skulle dö för deras synder bara 3 år senare? Det låter inte särskilt rimligt.
Det finns ingenting i gamla testamentets lagar som uppmanar eller förordar stympning på detta vis. Så det fanns ingenting som Jesus kunde falla tillbaka på i lagen om han hade velat förorda detta.
Folket tolkade uppenbarligen inte detta heller som en uppmaning till att stympa sig själv. Dels för att vi helt saknar exempel på att något sådant skulle ha skett.
Dels för att när folket hörde Jesus tala om att de skulle äta hans kropp och dricka hans blod så lämnade de Jesus, men här satt de kvar. Folket uttryckte förvåning (Matt 7:28) men inte ilska, förakt eller besvikelse vilket hade varit fallet om Jesus hade krävt att de skulle gå hem och skada sig själva.
Att som kristen säga att Jesus verkligen ville att vi ska skada oss själva inte bara låter befängt, det är befängt. Det är också rent ut sagt hädiskt och antikristligt. Man måste vara antikristlig för att kunna försvara Farleys anti – lag – teologi här.
Forts
Inlägg 15
Vad är det då som Jesus menade? Bergspredikan är en etisk undervisning och dessa ord är i samband med Jesu undervisning om moralisk och sexuell renhet.
Eftersom Jesu undervisning är av bildspråkskaraktär, så måste vi finna en praktisk betydelse av det bildspråk som Jesus använder här.
Betydelsen blir alltså att det är bättre att vi som troende gör oss av med sådant som lockar oss till synd som t.ex. ohälsosamma relationer, filmer som innehåller sexscener, att inte besöka mindre bra sajter, etc.
Vi blir inte mindre benägna av att vilja ha sex med en annans kvinna enbart för att vi river ut ena ögat. Därför att vår lust inte sitter i ögat, det sitter i vår fallna syndiga natur som i oss strider mot Anden. Därför behöver vi som troende göra oss av med saker som lockar oss till att synda.
Det är vad Jesus säger. Han talar alltså inte om att vi ska skada oss själva (eller andra) med självstympning. Utan vad Jesus talar om är att vi ska rensa upp i våra liv och göra oss av med saker som vi i vår syndiga natur blir frestade av och som kan leda till att frestelsen blir havande och framföder synd.
Farley hävdar utifrån Matt 5: 28 att titta är äktenskapsbrott.
Jesus säger (Matt 5:28) att var och en som ser på en [annan] kvinna [än den man är gift med] med begär [en accepterad lusta att ha sex med henne] begår äktenskapsbrott i sitt hjärta [fantasier om sex med denna kvinna i sitt sinne].
Detta är något helt annat, än att man skulle begå äktenskapsbrott enbart för att man råkar se en kvinna som står framför en och tittar på henne.
Detta påstående från Farley att Jesus skulle säga att titta på en kvinnlig person skulle vara äktenskapsbrott har ju enbart ett löjets skimmer över sig vid en sådan misstolkning.
Farley påstår att Jesus säger att ilska är detsamma som mord. Men det är inte vad Jesus säger. Efesierbrevet 4:26 säger att vi får bli arga så länge vi inte syndar. Att mörda är att synda så ilska är alltså inte automatiskt samma sak som mord.
Vad är det då Jesus säger? Det står att den som blir arg på sin broder utan orsak riskerar att ställas inför samma domstol som den som har mördat.
Med andra ord så jämställs inte ens mord och ilska – inte ens omotiverad ilska – med varandra. Utan vad Jesus säger är att den som begår någon av de synderna riskerar att dömas av samma instans.
Så när Farley påstår att Jesus skulle hävda att ilska och mord är samma sak, så är det en ren lögn som är helt obegripligt, att han kan komma fram till något sådant. Men det visar på vilket förföriskt icke- Bibliskt sätt som hans tankevärld befinner sig i.
Så här kan vi gå genom samtliga de påståenden som Farley gör angående bergspredikan och inse att Farley antingen talar direkta lögner eller gör grova förvanskningar av vad som Jesu säger. Är då Farley verkligen sänd av Gud om han förvanskar Guds Ord på det sätt som han gör?
Forts
Inlägg 16
Farley påstår att Jesus uppmanar åhörarna att göra djuroffer. Och vill därmed mena att det är riktat till de som står under lagen och inte till de Kristna.
De kan hävda att Bergspredikan är ”Guds ord” men att det är ”Guds ord till ickekristna” och inte till de kristna.
De kan säga att ”Hela bibeln är Guds ord” och ”Jag tror på hela bibeln” men vid en närmare granskning så tror de inte alls på hela Bibeln som Guds ord riktad till dem som kristna.
Ett kardinalställe som de använder för att påstå att Jesus aldrig talar till de troende är från Joh 8:44 där Jesus säger ”Ni har djävulen till far och vill följa er fars begär.
Han har varit en mördare från början och har aldrig stått på sanningens sida, för det finns ingen sanning i honom. När han talar lögn talar han utifrån sig själv, för han är en lögnare och lögnens fader.”
Farleyrörelsens anhängare säger här (vilket i sig är helt korrekt) att detta säger inte Jesus till kristna, och drar sedan slutsatsen Jesu undervisning är inte riktat till de troende, utan att det enbart är Paulus undervisning som vi som troende ska ta till oss.
Det är som sagt sant att vi som kristna inte ska identifiera oss med Jesu uttalande just här, eftersom Jesus talade till människor som hade djävulen som sin fader. Men betyder det att vi kan konsekvent göra samma sak med allt som Jesus säger? Självklart inte.
Betyder det att vi kan avfärda allt som strider mot lagförkastandets teologi som saker riktade enbart till ickekristna? Självklart inte. Vi måste se till sammanhanget vem mottagarna är av Jesu undervisning. Det missar Farley fullständigt!
När Jesus talade till folket, så är det alltid sådant som vi som kristna kan ta till oss. Jesus visste att det han undervisade skulle fortsätta undervisas in i det Nya Förbundet i Kristi blod. Vad var det för poäng med att undervisa de troende om det som följer med in i Nya förbundet om det ändå där ska förkastas på det sätt Farley- rörelsen gör?
De som stod under lagen behövde inte denna undervisning, de hade redan lagen. Men det var de kommande troende i det Nya förbundet som behövde denna undervisning som här Jesus kom med och som Farley så falskt menar inte skulle gälla de troende.
Forts
Inlägg 17
Åter till Farleys falska påstående om att Jesus uppmanar åhörarna att göra djuroffer. Uppmanar Jesus verkligen åhörarna att offra djur? Nej, han nämner inte ens djur i sammanhanget.
Han undervisar inte ens om försoningsoffer. Med tanke på att det inte var folket som skulle utföra offrandet av djuren på altaret eftersom det endast fick utföras av översteprästen,
så måste man förstå att det Jesus predikar om här handlar om något annat än offrandet av djur för sina synder. Man måste dra slutsatsen att det återigen är bildspråk som ska tolkas om till en praktisk betydelse på ett sätt som Farley verkar vara oförmögen till.
Poängen som Jesus ville lyfta fram är något helt annat och att det är ett offer som folket kunde utföra själva, vilket utesluter översteprästens djuroffer för synderna.
Kom ihåg att allt som sker i gamla testamentet är en skuggbild inför det nya (Hebr 8:5, 10:1). Det praktiska har en andlig realitet i det nya förbundet.
Kristna utför Tempeltjänst men sin ”andliga Tempeltjänst” (Rom 12:1) där vi offrar oss själva som ett heligt och levande offer och där vi (1 Petr. 2:5) ger Gud andliga offer. Alltså ställer oss själva i Guds tjänst och inte i orättfärdighetens tjänst.
OBS! Vad Jesus pratar om här är att innan vi kommer fram inför Gud för att ge våra andliga offer och ”vandra i förutberedda gärningar”, så ska vi först se till att vi inte har något otalt [från vår sida sett] med någon annan människa eller håller på med [medvetna] synder.
Kort sagt: Det Jesus säger här är inte en uppmaning om att vi ska offra djur, utan att vi inte ska leva som hycklare där vi å ena sidan lever i medveten synd och beter oss dåligt mot andra människor.
Detta samtidigt som vi förväntar oss att vi ska kunna gå fram inför Gud med rena och heliga offer som är välbehagliga för honom i vår tjänst att ”vandra i förutberedda gärningar”.
En väldigt stor skillnad, inte sant? Vi kan inte vara hycklare och tala om att vi inte behöver be Gud om förlåtelse för våra syndar, eftersom de redan är förlåtna, samtidigt som vi förtränger synderna vi samtidigt begår och säger att de inte existerar.
Denna förvanskning från Farleys sida av vad texterna säger är naturligtvis väldigt problematisk. Detta tillsammans med att man plockar sönder texterna där man menar att ena delen av en vers är riktad till kristna.
Medan andra delen av versen helt plötsligt är riktad till ickekristna för att sedan hävda att versen efter är riktad till Gudstroende som lever i lagiskhet och därför inte är födda på nytt.
Detta gör Farleyrörelsen till en av de mest förvirrande teologierna någonsin. Anledningen till att man gör på detta vis, är just för att man låter deras teologi styra Bibelläsningen och inte tvärtom. Man har förutsatt sig en specifik teologi och läser sedan Bibeln utifrån detta förhållningssätt, hur knasig Bibelläsningen än sedan blir.
Forts
Inlägg 18
När Farleyrörelsen propagerar för sin lära eller när de ska försvara sina ståndpunkter gentemot oliktänkande/ifrågasättande, så har de en uppenbar strategi. De överöser med med Bibelord. Inte alla Bibelord har en tydlig koppling till vad de säger eller vill få fram.
Men mängden Bibelord gör två saker. Dels så kan det för en utomstående verka som att Farley – rörelsens folk vet vad de talar om eftersom de refererar till bibeln (det låter fromt).
Dels så försöker de kväva kritik genom att ge för mycket argument för att man ska kunna besvara på det. Detta är en klassisk härskarteknik som man använder när man egentligen inte vill ha några svar utan bara framstå som att man själv är de enda som har de rätta svaren.
Man dränker andras synpunkter i ovidkommande argument, påståenden, anklagelser och meningslöst pladder. När det inte fungerar så tenderar man att gå över till rena personangrepp i sin strategi, istället för föra ett sansat normalt samtal.
Därför är det bästa att bara låta dem ”snacka på” och istället för att falla i deras fälla, enbart fokusera på att visa människor vilken förförelse som de egentligen har i bagaget.
Vad de egentligen har i bagaget ligger dolt bakom ord om ”Guds nåd”, ”Jesu fullbordade verk”, ”Jesus är Gud”, ”Jesu blod”. Något som ändå i en summa av deras lära, låter väldigt bra och Kristet, men som ändock bara är tomma ord utan verkligt Biblisk substans och en helhet av ”allt Guds rådslut”. Kan det bli mer förförande än så med detta upplägg??
Gör mängden Bibelord som de använder att de har rätt i sin teologi? Självklart inte. Låt oss ge exempel på ett av de Bibelord som de Bibelbombar med, men som de tolkar helt annorlunda än gängse kristna.
Rom 8:4-8 skriver: ”Så skulle lagens rättfärdiga krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden. De som lever efter köttet tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden.
Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. De som lever i köttet kan inte behaga Gud”.
De flesta kristna tolkar detta som att hela texten är riktad till kristna människor. Medan Farleyrörelsen tolkar endast vers 4 som riktad till kristna.
Detta därför att de kristna ”lever efter Anden” medan de övriga verserna är riktad till ickekristna eftersom de ”lever efter syndens natur”.
Denna tolkning används för att kunna hävda att kristna inte har någon fallen syndens natur utan att vi är genom försoningen ”befriade” från syndens natur och lever nu helt i Anden.
Hur detta samtidigt kan vara fallet när de ibland kan vidstå att vi är ”inte perfekta och gör fel”, framstår därför som väldigt märklig och förvirrande motsägelse.
Hur tolkar Paulus sin egen text? Är vers 5-8 verkligen riktade till ickekristna eller handlar det om ickekristna människor? Svaret är nej på båda de frågorna.
I vers 12 så talar Paulus om vår syndiga natur (alltså han själv och de kristna han talar till). I vers 13 så varnar Paulus de kristna från att följa den syndiga naturen, därför att de då kommer att [andligen] dö. Med andra ord så är den syndiga naturen fortfarande en realitet hos de kristna – så även hos Paulus.
Att vara köttslig – hamna i synder efter påverkan av sin syndiga natur och att inte ha Kristi Ande är inte samma sak. Är Paulus utan den Helige Anden därför att han i Rom 7:14 klart säger att han är köttslig och att syndens natur driver honom till att göra vad han inte vill?
Om Farleyrörelsen har rätt när de säger att den som är köttslig är utan Anden så innebär det att två tredjedelar av nya testamentet är skrivet av en ickekristen person (Paulus) som då skulle vara utan den Helige Anden. Förstår man egentligen vad det är som man egentligen säger?
Men om man syndar – hamnar i köttet – så är det så viktigt att efterleva Guds Ord: ”Om vi bekänna våra synder så är Gud trofast och rättfärdig och förlåter oss våra synder” och vi får erfara välsignelsen av en ständig rening i Kristi blod när vi bekänner våra synder.
Detta är inte att korsfästa Kristus på nytt eller otro på Kristi fullbordade verk som Farley så vilset påstår. Utan det är att för varje dag leva i Kristi fullbordade offer och följa Guds Ords uppmaning om att bekänna sin synd när man syndar och därmed uppleva försoningens dagliga rening i Kristi blod.
Forts
Inlägg 19
Farleyrörelsen hävdar vidare att tio Guds bud inte gäller de kristna därför att buden är en del av den gammaltestamentliga lagen och att försöka följa dem innebär att vi försöker genom lagen förtjäna oss frälsning genom att ställa oss under lagen och inte under nåden eftersom nåden har befriat oss från lagen.
Ändå så ska vi i deras teologi följa buden – alltså inte synda – därför att vi enligt deras lära är ”allergiska” mot att göra de fel som tio Guds bud talar om.
Låter det motsägelsefullt? Det är motsägelsefullt! Så här är det med villoandar, de förvirrar och skapar en väldigt otydlig och motsägelsefull teologi.
Enligt Tio Guds bud så ska vi inte ha några andra gudar vid sidan av Gud, vi ska inte missbruka Guds namn, vi ska hålla sabbaten helgad, vi ska visa respekt mot våra föräldrar, vi ska inte mörda, begå äktenskapsbrott, stjäla, ljuga eller ha begär efter andras saker.
Naturligtvis gäller desa riktlinjer och Guds vilja även de troende! Av vilken orsak skulle inte dessa riktlinjer från Gud gälla de troende? Det är inte lagiskhet att bejaka dessa livsprinciper från Gud.
Lagiskhet blir det om man vill följa dessa riktlinjer för att bli räddad. Räddad blir man bara genom tro på vem Kristus ÄR och betydelsen av Blodsoffret på korset.
Men enligt Farley, så om vi följer Guds riktlinjer i Tio Guds bud, Bergspredikan och Jesu undervisning, så ställer vi oss alltså under lagen och gör om intet nåden.
Men om vi inte samtidigt följer detta, så syndar vi och är inte pånyttfödda Kristna längre. Så hur ska vi göra i denna förvirring som Farley målar in de Kristna i detta hörn?
Farleyrörelsen förvirring fortsätter med att vi är inte perfekta och kan falla för köttet, samtidigt som man enligt dem, inte längre har en syndens natur är syndfri och rättfärdig, men kan göra fel men vi vill inte göra fel,
så därför låter vi bli at synda eftersom man mår dåligt när man syndar med en synd som man inte har och därför inte kan synda. En helt befängd förvirring!!
Vi har enligt dem alltså ingen syndens natur utan är syndfria och rättfärdiga. Men kan alltså ändå synda. Men det behöver man inte be om förlåtelse för eftersom det redan är förlåtet. Kan förvirringen i denna lära från Farley bli större????
Rom 2:15 säger om människan: ”De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om detta vittnar också deras samveten och tankar som sinsemellan anklagar eller till och med försvarar dem”.
Lagen är skriven i våra samveten. Hur vi än gör så kommer vi inte undan lagen. Är Farleyrörelsens anhängare utan samveten? De hävdar själva att de är ”allergiska mot synden”.
De hävdar att de inte vill göra fel eftersom de ”vandrar i Anden”. Men det är i deras samveten som lagen är skriven! Följer de då lagen som är skriven i deras samveten?
En Farleyanhängare kan hävda att det är visst inte lagen som gör att de mår dåligt när de gör fel, utan det är Anden som får dem att må dåligt. Men var hämtar då Anden sin kunskap om rätt och fel? Från lagen!!! Som är identisk med de riktlinjer för människan som Anden gett!!
Vi har inga möjligheter att veta vad som är rätt eller fel utan en objektiv moralisk lag utanför oss själva som Anden kan peka på och som berättar för oss vad som är rätt och fel. Det är därför lagen finns (Rom 7:7).
Jak 2:8-11 talar till troende människor. Jakob talar varken till ickekristna eller om ickekristna. Han vänder sig direkt till enbart kristna människor när han säger: ”Om ni uppfyller den kungliga lagen enligt Skriften: Du ska älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt…”
Vi kan som Kristna bryta mot lagen (vilket är definitionen av ”synd” enligt 1 Joh 3:4). Om lagen inte existerar så existerar inte heller begreppet synd (Rom 5:13). Vad är det då för synd som Farleyanhängarna menar sig vara allergiska emot. Det måste ju då vara synden att inte efterleva lagen i Tio Guds bud!!
Forts
Inlägg 20
Stämmer påståendet från Farley att lagen har upphört att gälla för Kristna, för att vi fått frälsningen av nåd och inte genom förtjänst och för att vi är friköpta från lagens förbannelse?
Nej, det stämmer inte. Paulus säger i Rom 3:31: ”Upphäver vi då lagen genom tron? Verkligen inte! Vi upprätthåller lagen”. En kristen upprätthåller lagen. DEN SOM FÖRKASTAR LAGEN SOM FARLEY GÖR ÄR INTE EN KRISTEN SÄGER ALLTSÅ PAULUS!!
Det är här det blir besvärligt för Farleyrörelsens anhängare eftersom de inte klarar av att se skillnaden mellan lagiskhet och lagen. De klarar inte av att förstå att man kan leva i frihet från fördömelse även om man förstår att Gud är helig och rättfärdig.
De kan inte förstå att det finns något som heter synd och att vi har en fallen syndens natur där det pågår en strid mellan Anden och den syndiga kvarvarande syndiga naturen.
”Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet/den syndiga naturen, utan efter Anden…vandren i ande, så ska ni förvisso inte göra vad kroppen/synden har begärelse till…om ni genom Ande döden kroppens/syndens gärningar, så ska ni leva”. (Rom. 8:4, 13; Gal. 5:16)
Vi ser på en gång att dessa verser har med lagen att göra för den troende: ”Så skulle lagens krav uppfyllas i oss, som vandra icke efter köttet/synden, utan efter Anden”. Studera verkligen noggrant igenom detta på denna länk.
http://tre-skrivare.se/hf/lagen.html#16
För att få en rätt förståelse av detta kan vi dela upp det kristna livet i två delar: Lagen och Nåden. Lagen är allt som Gud kräver och förväntar sig av oss. Nåden är allt som vi tar emot för fritt av Jesus, frihet, förlåtelse, tillräknad rättfärdighet, evigt liv.
Farleyrörelsen är av uppfattningen att GT representerar lagen medan NT representerar nåden. Det finns en Icke – Biblisk uppfattning om att Gud genom Mose kom med lag och krav och att Jesus sedan kom med enbart nåd och förlåtelse.
Men nåden är mycket tydlig i GT och lagen är mycket tydlig i NT. Gud beskrivs som nådefull gång på gång i GT och NT refererar gång på gång till lagen som de som levde på den tiden kunde läsa om i GT, eftersom de saknade NT, och GT var vad de första troende hade tillgång till.
Lagen avslöjar våra synder (Rom 7:13) och därför är lagen god (Rom 7:12). Lagen saknar dock förmågan att få oss att göra gott. Den enbart berättar vad som är rätt och fel.
Den helige Anden däremot får oss att vilja göra rätt. Det är detta som är Livets Andes lag. Men utan att peka på lagen så kan inte den Helige Anden visa oss vad vi gör som är fel.
Det existerar ingen automatisk ”allergi” mot synden när man blir född på nytt. Tvärtom så älskar vår fallna syndiga natur som fortfarande finns kvar i den pånyttfödde,
att hålla på med synder och får oss ständigt att göra misstag, dumheter och direkta synder gentemot Guds vilja uttryckt i Tio Guds bud, Bergspredikan och Jesu undervisning. Allt är där riktat till de troende i en profetisk utsaga om vad som gäller de troende i det ”Nya förbundet”.
Och vi som troende är inte på något sätt ”befriade” från vår fallna natur. Striden mellan Anden och den fallna syndanaturen pågår, släpar med fram till dess att vi får våra uppståndelsekroppar vid Jesu tillkommelse för att då ”regera med Kristus för Tusen år”.
Det är därför bibeln säger att vi måste arbeta på våra själars frälsning (Fil 2:12), för det är inget som sker av sig själv i frälsningen. Vi måste själva välja att leva rätt (1 Petr 1:14-16). Men om vi väljer att leva rätt så kommer Anden oss till hjälp eftersom han är helgelsens ande (2 Tess. 2:13).
Forts
Inlägg 21
Tio Guds bud berättar för oss vad som är rätt och fel i vår umgängelse med Gud, våra medmänniskor och med oss själva. Riktlinjer som blir oss till välsignelse vid efterföljelse.
Men är inget som kan bidra till vår räddning. Där gäller endast tillräknad rättfärdighet från Gud för Kristi skull.
Tio Guds bud visar oss dessutom på vårt behov av att bli förlåtna. Förlåtelsen finner vi i nåden. Vi kan aldrig förtjäna oss förlåtelse genom lagiskhet – att tro att vi genom att följa lagen kan bli räddade.
Men att vi inte kan förtjäna oss frälsning genom att vara lagiska, så betyder inte det att vi helt kan ignorera lagen. Det finns olika lagar i GT. Den juridiska lagen som gällde enbart den judiska staten, gäller av uppenbara skäl inte oss kristna idag.
Det finns här vilsna krafter under ”Hebreiska rötter rörelsen” som från en annan vinkel vill snärja de Kristna att det skulle påskynda Kristi tillkommelse att följa de Judiska sederna, riterna och tideräkning. Studera dessa länkar:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2017/06/13/nyjudaism/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2019/05/09/hebrew-root-hebreiska-rotter-rorelsen/
Men den moraliska lagen som sammanfattas i tio Guds bud gäller i allra högsta grad oss kristna. Det betyder inte att vi kan vinna oss frälsning genom att följa tio Guds bud, men lika lite kan vi strunta i tio Guds bud och mörda, stjäla och begå äktenskapsbrott bara för att vi är frälsta.
Vi följer inte lagen (Guds vilja) för att bli räddade, utan för att vi är räddade. Det är genom tron som vi blir frälsta, förlåtna och rättfärdiga. Moses räknades som rättfärdig genom tron. Abraham räknades som rättfärdig genom tron. Vi räknas som rättfärdiga genom tron.
Men Farleys anhängare menar sig vara räddade genom att följa hans vilsna lära.
Ett av buden i tio Guds bud är att vi ska helga sabbaten. För de som vill förkasta lagen är detta en av de saker som de tar upp som exempel och de försöker även hävda att kristna som vill respektera lagen själva inte följer sabbatsbudet.
Men vad är då sabbatsbudet egentligen? 1 Mos 2:2-3 berättar att Gud vilade från sitt skapelseverk och avskilde (helgade) den. 2 Mos 20:8 uppmanar oss att tänka på sabbaten så att vi helgar den. Det är bra för människan att avsätta en dag i veckan för vila och speciell umgängelse med Jesus.
Den dag för detta som de första Kristna avsatte för detta var Jesu kroppsliga uppståndelses dag som också var den första veckodagen. Alltså vad som idag är Söndag i almanackan.
GT har en rad olika regler och instruktioner om vad man får och inte får göra på sabbaten. Vissa saker var dessutom förenligt med dödsstraff vilket var för att markera hur viktig sabbaten var.
Men hur ska vi tolka sabbaten? Det bästa sättet att tolka alla dessa bud och uppmaningar om sabbaten, är att se hur Jesus tolkade dem. Jesus gjorde många olika saker under sabbaten och det gjorde även lärjungarna (Luk 6:1).
Jesus försvarade dem gentemot de fariséer som ansåg att lärjungarna gjorde fel som utförde arbete under sabbaten. Jesus konstaterar att det inte är ett brott mot lagen att göra vissa saker under sabbaten. (Matt 12:5-7).
I Matt 12:11 så konstaterar Jesus att alla gör vad man måste göra fastän det är sabbat. Detta betyder att en kristen inte gör fel om denne har ett arbetsschema som sträcker sig över sabbaten.
I Mark 2:27 så får vi veta att sabbaten skapades för människans skull. Vi håller inte sabbaten bara för att det är sabbat, vi har sabbat för att vi behöver den. Alla människor behöver vila.
En människa som arbetar varje dag utan vilodagar kommer till slut att bli väldigt sjuk. Därför är Orden ”Tänk på vilodagen så att Du helgar/avskiljer den en verklig välsignelse.
Att vi helgar sabbatsdagen innebär att vi avskiljer den från något och avskiljer den till något. Vi avskiljer den från onödigt arbete och vi avskiljer den till att göra gudstjänst.
Är det lagiskt att ge en dag till Jesus för en speciell innerlig umgängelse med Honom? Knappast, det är till en riklig välsignelse!
Farley menar att fira Sabbat handlar om att ”komma in i Guds vila” från våra egna verk. Och det är det sannerligen. I en innerlig umgängelse med Jesus så kommer vi in i en vila från våra egna verk och Han är den som ”verkar vilja och gärning för att Hans goda vilja ska ske”.
Forts
Inlägg 22
Paulus säger att vi är döda från lagen (Rom 7:4). Men vad betyder då detta? Betyder det samma sak som Farley påstår?
Det första vi behöver inse är att Romarbrevet är skrivet enbart till troende. Även om Paulus tar upp ickekristnas situation, så är brevet som sådant riktad till enbart troende.
Om vi börjar hacka upp texten och selekterar ut vissa bibelord som riktad till oss och andra som riktad till någon annan, då blir texten obegriplig och vi hamnar väldigt snett teologiskt. Vilket är vad Farleyrörelsen också har gjort.
När vi läser Paulus undervisning om frälsningen i kapitel 5 – 8 så måste vi också inse att dessa texter hör ihop. Det ena hör samman med det andra.
Inget av det Paulus säger motsäger sig självt och när vi upplever en motsägelse, så kan vi antingen göra som Farleyrörelsen och förkasta det som att det är menat för någon annan än kristna, eller så kan man göra – vilket tanken var då Paulus skrev det – läsa ihop allting och få fram en summa av det Paulus säger.
Rom 5 berättar att vi är frälsta från vredesdomen (vers 9) därför att vi nu förklarats rättfärdiga av tro (vers 1) på grund av Jesu ställföreträdande död (vers 6).
Lagen kom för att avslöja synden (vers 20) men nåden är större än synden (vers 15). Nåden ska regera genom rättfärdigheten och ge oss evigt liv genom Jesus (vers 21).
I Rom 6 så fortsätter Paulus sitt resonemang om detta. I vers 2 konstaterar Paulus att vi inte ska fortsätta synda (vilket betyder att vi har möjligheten att synda) för att nåden ska bli större.
Vers 6 berättar att synden har förlorat sin makt över oss. Den kan fortfarande påverka oss men den regerar inte längre över oss. En väldig skillnad gentemot vad Farley säger i sin förvirring att den inte finns längre, men att vi kan synda, men inte ska bekänna den, för den finns egentligen inte.
Paulus säger vidare (vers 11) att vi ska se oss själva som döda [befriade] från synden och därför ska vi låta bli att medvetet välja (som kristna) att låta synden ta kontrollen i våra liv igen (vers 12) eller medvetet ställa oss i syndens tjänst (vers 13) som redskap för orättfärdigheten.
Paulus uppmanar oss kristna att vi ska ställa våra kroppar/oss sjäva/all vad vi är i Guds tjänst (vers 13) som redskap för rättfärdigheten. Vers 14 gör detta förhållande väldigt tydligt: Vi ska som kristna under nåden (och inte under lagen) välja att inte låta synden vara herre i våra liv.
Paulus förklarar vidare (vers 15 och 16) att den kristna person som frivilligt ställer sig under syndens herravälde blir [återigen] syndens slav och synden i vårt liv leder till [andlig] död.
Den som alltså levt i rätt förhållande med Jesus kan alltså som motsats till Farleys lära komma bort från gemenskapen med Jesus om man ”frivilligt ställer sig under syndens herravälde”.
Detta är något som inte är möjligt enligt Farleyrörelsen, eftersom de anför tesen ”en gång frälst alltid frälst” men här säger Paulus raka motsatsen. Den som är frälst men som väljer att synda kommer att synda sig själv till döds (se även 1 Joh 5:16).
Paulus fortsätter sedan sitt resonemang om att den som ställer sig i rättfärdighetens tjänst gör det till helgelse (vers 19). I Rom 7 så förklarar Paulus vidare att vi är ”döda” från lagen som väckte den syndiga naturens begär (vers 5). Den finns alltså kvar och är inte bortkapad från den troende före den kroppsliga uppståndelsen vi Kristi tillkommelse.
Det betyder inte att vi aldrig blir frestade, men det betyder att vi är döda från det som höll oss fångna. Istället står vi i frihet under Andens nya tjänst till att ställa oss själva istället för till syndens tjänst, att ställa oss sjäva under Guds tjänst till att utföra för oss av Gud ”förutberedda gärningar”.
Forts
Inlägg 23
Paulus för sedan ett resonemang om lagens relation till synden men för att inga missförstånd ska uppstå så slår Paulus fast att lagen är helig, rätt och god (vers 12).
Paulus tar sedan upp den syndiga naturens benägenhet i oss att vilja synda (vers 14-16) men ger oss också en utväg från detta (vers 17): Vi ska inte identifiera oss med synden utan med tillräknade rättfärdigheten i Kristus (vers 25).
I det 8:nde kapitlet så börjar Paulus med att förklara att det inte finns någon fördömelse för den som är i Kristus. Detta är grunden för oss att inte behöva känna fördömelse över all synd som vi har blivit tvättade rena ifrån (Jes 1:18).
Livets Andes lag har i Jesus gjort oss fria från syndens och dödens lag [inflytande, makt och dom]. Grundtexten ger Rom 8:1 mer innehåll än vad våra svenska översättningar ofta gör:
Det finns ingen fördömelse för den som är i Kristus och som väljer att leva efter Anden och inte efter[vårt] kött – den syndens natur, som vi fortfarande är behäftade med även som pånyttfödda troende.
Så Paulus och Farley predikar helt skilda evangelier. Hur bra det än låter, hur fromt det än verkar och hur många Bibelord det än sprutar från Farleyrörelsens anhängare, så är det ett annat evangelium som de representerar och framför.
Farleyrörelsen hävdar med bestämdhet att vi inte behöver be Gud om förlåtelse när vi har syndat, eftersom vi redan är förlåtna. Men hur är det egentligen?
Det två olika typer av förlåtelse: Inledande förlåtelse och relationsmässig förlåtelse.
Farleys tes är att om vi ber Gud om förlåtelse igen och igen så underkänner vi Jesu försoningsverk på korset och vill att han ska korsfästas igen men Jesus kommer aldrig att dö igen.
Synden är redan betald och därför behöver vi bara be Gud om förlåtelse en enda gång och sedan är vi förlåtna för all framtid oavsett vad vi gör är Farleys falska tes.
Man menar att det är i detta resonemang som människor finner sin ”frihet från fördömelse” därför att om de vet att de är förlåtna även om de gör misstag och synder, då behöver de heller inte känna sig fördömda.
Men verkligheten är tvärtom. Man luras här till att förhärda sitt hjärta gentemot Andens ljus över sin synd och istället för att bekänna den och få uppleva förlåtelsens dagliga rening i Kristi blod, så utvecklas man till en förhärdad egenrättfärdig människa som slutligen kommer att gå förlorad.
Detta luras man till under löfte om befrielse från fördömelse och vackra ord om Kristi fullbordade verk. Kan det bli mer lömskt och förföriskt än när man luras in i lögn under vällovliga andliga termer?
Om Farleys tes hade varit korrekt så hade bara en enda person kunnat be om förlåtelse, sedan måste Jesus ändå dö igen och igen för varje ny person som ber om förlåtelse.
Men det behövs inte därför att Jesus har dött en gång för alla (Rom 6:10, Hebr 7:27). Därför åberopar vi samma Krist död och offerblod oavsett om vi ber för första gången om förlåtelse eller för tusende gången om förlåtelse. Det är alltså en fullständig lögn som Farley här lurar människor med.
Förlita Dig istället på att när Du syndar och upplever ånger och behov av att bekänna detta och be om förlåtelse under Andens ljus över Din synd idag, så är det inte att korsfästa Jesus på nytt.
Utan det är att förtrösta till det offerblod som Jesus frambar på korset och som gäller för all tid. Även för den synd som Du idag frambär när Du syndar.
Det är ju befängt att försöka skrämma människor från att få uppleva denna välsignelse av den ständiga reningen i Kristi Blod genom att mena att man då vid sin bekännelse skulle ”korsfästa Kristus på nytt”.
Vilken fruktansvärd lögn från Farley som skrämmer, trälbinder människor och som hindrar dem från att uppleva välsignelsen av att för varje dag få uppleva förlåtelsens realitet och välsignelse
Forts
Inlägg 24
Hebr 7:27 gör en väldigt stor distinktion mellan gamla testamentets präster som var tvungna att bära fram nya offer för alla nya synder år ut och år in och med Jesus som bara behövde göra det en enda gång för alla synder.
Ställer igen frågan: Är Farleys påstående om att kristna inte ska be om förlåtelse gång på gång riktig eller falsk?
I Luk 11:2-4 så hittar vi Herrens bön eller Fader vår som den också kallas och som Farley menar inte dtroende ska ägna sig åt utan bara gäller icke – kristna och Judar under lagen.
I denna bön så lär Jesus lärjungarna att de ska be ”förlåt oss våra synder”. Varför skulle Jesus uppmana sina lärjungar att be om förlåtelse för sina synder om de aldrig skulle synda?
Bönen ”Ge oss vårt dagliga bröd” är knappast en bön vi bara ska be en enda gång i livet, som troende, utan bön för våra behov alltid.
Bönen om att be Gud om förlåtelse för våra synder är därmed också något vi upprepar varje dag.
Farleyrörelsen hävdar här att bönen inte gäller kristna men det är kan omöjligt stämma.
Jesus lärde sina lärjungar att be ”Fader vår”. Så bönen Fader vår är en bön för kristna, en bön där vi ber Gud dagligen om förlåtelse för våra synder.
Se vidare vilken välsignelse och vilken viktig bön för de troende som denna bön innebär.
Man vänder sig till den högsta instansen: ”Fader vår som är i Himmelen” och ger Honom sin hyllning: ”helgat varde Ditt namn”.
Så ber man om att Tusenårsriket ska framträda vid Hans ankomst: ”tillkomme ditt rike”. Så ber man i ett längre perspektiv fram till ”Den nya Himlen och den nya jorden”.
”Ske din vilja såsom i Himlen så och på jorden”.
Så ber den troende då om Guds beskydd under tiden fram till detta skeende: ”ge oss vårt dagliga bröd”. ”fräls oss ifrån ondo” med ännu en hyllning till Gud”: ”Ditt är riket makten och härligheten”.
Varför skulle det vara för fel enligt Farley att Be och här ge Gud kredit? Varför är Farley så negativ till vem Gud ÄR och att man sk ge Honom kredit och hyllning???
När Johannes adresserar mottagarna är det tydligt att det är Kristna han skriver till (1 Joh 2:12-14).
I detta brev – som är till kristna – säger Johannes:
”Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss”.
Farleyrörelsen avfärdar dessa Bibelord med att Johannes i detta textstycke skriver till ickekristna men det har vi redan konstaterat att så inte kan vara fallet utan att det är en lögn från Farley.
Detta handlar om Kristna som behöver bekänna sina synder så att de kan bli förlåtna och renade. Jesus behöver inte dö en gång till för de nya synderna, eftersom Jesus har dött en gång för alla och därför åberopar visamma död.
Farley hävdar att om vi ber Gud om förlåtelse för nya synder så förminskar vi kraften i Jesu blod och gör den mindre värd än blodet från djuroffren, eftersom vi då menar att Jesu blod inte täckte alla synder på en gång (både de vi hade gjort och de vi ännu inte har hunnit göra).
Men sanningen emot denna lögn är precis tvärtom. Blodet som Jesus gav för våra synder är så starkt att det förlåter gång på gång hur många gånger som helst som vi än är i behov av att be om förlåtelse.
Johannes säger att den som inte erkänner i likhet med Farley, att denne syndar, så gör vi Jesus till en lögnare och att Jesu ord inte finns i oss. Farleyrörelsen försöker kränga sig ur dessa Bibelord i sin förvirring.
Detta genom att erkänna att de begår synder (fast de inte har någon syndig natur) men att de inte behöver bekänna dem och be om förlåtelse. De syndar alltså utan att uppleva något behov av att bli förlåtna sin synd.
Var är då deras samvete och längtan efter att få vara Gud till behag och efterleva Guds vilja? Det blir ju bara till tomma munväder! Och det beror på att de på grund av den falska läran lärt sig att förtränga sina synder istället för att bekänna dem.
När vi ber om förlåtelse första gången så blir vi inledningsvis i rätt position med Gud som om vi aldrig gjort något fel i hela vårt liv. Vi får en relation med Gud som hans barn.
Är vi Guds barn så är vi Guds barn även när vi syndar. Men syndar vi så gör vi vår himmelska pappa ledsen. Han har betalat ett väldigt högt pris för att få gemenskap med oss.
Och när vi syndar så gör vi samma sak om igen, som gjorde att Gud var tvungen att offra Jesus på korset för att kunna ha gemenskap med oss.
En attityd av att vi bara kan strunta i om vi har syndat för att ”Gud har redan förlåtit mig” är en väldigt självisk och föraktfull inställning gentemot Gud
Man förstår inte allvaret av att gör vi fel och syndar, så skadar vi Guds hjärta och vår relation med Honom. Är inte det något vi behöver be Gud om förlåtelse för när vi sårar Honom? Inte enligt Farleyrörelsen men enligt Guds Ord:
”Detta har jag skrivit till er för att ni inte ska synda. Men om någon syndar så har vi en förespråkare…” ”Om vi bekänna våra synder…”.
Inse att dessa Ord är riktade till troende människor för att de ska få uppleva den dagliga välsignelsen av den aldrig sinande nådens och förlåtelsens verkan i Kristi offerblod på korset!
Forts
Inlägg 25
Jes 59:1-3 berättar om syndens konsekvenser. Något som Farley helt negligerar.
Synden blir som en mur mellan oss och Gud. Vi tappar inte frälsningen men vi tappar frimodigheten, vi tappar kraften, vi tappar känsligheten för Anden, vi tappar förmågan att höra Gud tala, vi förlorar vår andliga auktoritet och inför människor tappar vi vår trovärdighet.
Vi kan synda oss själva till andlig död. Paulus varnar gång på gång för att den som väljer att leva i synd kommer aldrig att få se Guds rike. Farleyrörelsen försöker även här hävda att detta är riktat till ickekristna eftersom kristna ”inte kan dö andligen på grund av synder eftersom de är förlåtna för all framtid” enligt deras falska lära.
Men Paulus riktar sig inte till ickekristna eller talar om ickekristna utan han vänder sig direkt till kristna och talar om kristna som väljer att ställa sig själva i syndens tjänst efter att de blivit frälsta.
Hebr 6:4-5 säger uttryckligen att den som en gång blivit kristen men sedan [slutgiltigt] avfallit från tron kommer inte att vända om igen. Detta handlar om de som blivit kristna, de som ”tagit emot ljuset”, ”smakat den himmelska gåvan”, ”smakat Guds ord” och ”den kommande världens krafter”.
Detta handlar INTE om ickekristna! Det handlar om Kristna som kommit bort från tron. Och många kan bli bedragna till det via Farleyrörelsens falska undervisning kring synd och syndaförlåtelse och deras lära om att ”en gång frälst alltid frälst”.
Hur kan man misslyckas med att föra dem till en NY omvändelse om de aldrig omvänt sig tidigare? Så Bibeln är kristallklar: En kristen kan synda sig själv ur frälsningen.
Man tappar inte frälsningen av att falla och ångra sin synd, men för den som blivit Kristen och som sedan låter den syndiga nature och världens krafter inta denne så djupt att denne väljer att leva i synd, försvarar sin synd, förtränger den och säger att den inte finns där, och vägrar omvända sig, bekänna sin synd, så kommer denne att till slut tappa sin frälsning.
Gud lämnar oss aldrig, men vi kan lämna honom. Hebr 10:39 säger ”Men vi tillhör inte dem som drar sig undan och går förlorade, utan dem som tror och vinner sina själar”.
Måste man ha en attityd att Gud förlåter oss med en axelryckning varje gång vi syndar för att vi ska kunna leva i frihet från fördömelse? Nej, självklart inte.
Frihet från fördömelse kommer när vi inser vad Jesus gjort för oss på korset, när vi inser hur högt älskade vi är av Gud och när vi ser vem Han är och har gjort och vi omfamnar Honom i en innerlig relation.
Att vi gör detta betyder inte att vi tar lätt på synderna men det gör att vi litar på att Gud är trofast och rättfärdig och fullständigt renar oss från all synd och skuld när vi ber honom om förlåtelse.
Och tryggheten i vetskapen, att jag kan ständigt får erfara den reningen i Jesu blod vid syndabekännelsen ger vila, visshet, ro, frid och harmoni i relationen med Jesus.
Forts
Inlägg 26
Vilket bedrägeri att med sanna ord om nåd och Kristi fullbordade verk, ändå med förvanskat innehåll i orden och därmed lura människor på själva konfekten i sin umgängelse med Jesus. Det är vad Farley – rörelsen gör sig skyldiga till.
Det finns inget motsatsförhållande i att ångra sina synder och sina misstag och att be om förlåtelse för dem och att leva i frihet från fördömelse och skuld. Som kristna är vi kallade till att göra båda sakerna – samtidigt.
Om vi ångrar våra synder, vilket vi gör om vi är sanna Kristna som inte dövat sig mot Andens ljus och obehag över synden, så varför ska vi inte uttrycka vår ånger i bekännelse och bön om förlåtelse? Det är ju något helt naturligt. Något naturligt i vår umgängelse med Jesus som Farley – rörelsen gör sig skyldiga till att ta ifrån människor.
Så befängt att ta bort denna förmån från människor genom att skrämma dem med att ”då korsfäster man Kristus på nytt”. Vem vill göra det? Och så är hela förförelseprocessen igång.
Vi behöver skilja på när den helige Anden pekar på en specifika synder som han vill att vi ska göra upp med och en allmän känsla av att vara otillräcklig, skuldbelagd och fördömd. Det är inte samma sak.
Att uppleva sig otillräcklig, skuldbelagd och fördömd kan ha andra psykiska orsaker än synd. Som satan utnytjar och ger människan en känsla av fördömelse. Allmän känsla av att vi är dåliga och värdelösa är inte från Gud och den känslan behöver vi befrielse från.
Där kan själavård fylla en funktion till befrielse och att verkligen få erfara hur dyrbar man är i Guds ögon och erfara verkligheten av tillräknad Kristi rättfärdighet för Kristi skull.
Men detta är något helt annat, än att man inte skulle bekänna när man hamnar i uppenbar synd och då be Gud och människor om förlåtelse!! Det är ren förförelse att lära något sådant!!
Rom 5:8 säger att Gud älskar oss så mycket att medan vi var syndare så dog han för vår skull. Hur mycket mer ska han då inte upprätta oss när vi är i relation med honom?
Rom 5:1 berättar för oss att vi blivit rättfärdiggjorda (tillräknade Kristi rättfärdighet) och därmed har frid med Gud. Uttrycket ”frid med Gud” betyder att allt mellan dig och Gud är fullständigt okej.
När vi så syndar och bekänner vår synd och ber om förlåtelse så finns det inget mellan dig och Gud som skaver och Du upplever friden, ron och välsignelsen av den ständiga reningen och befrielsen i Kristi blod.
Ju mer du inser hur rättfärdig du är inför Gud för Kristi skull, desto lättare är det för dig att komma springande till Gud när du gjort något fel istället för bort från Gud.
Som ett Guds barn är Du alltid välkommen att berätta när saker gått fel – när du har syndat och då få erfara att Pappa ändå älskar och förlåter Dig och att Er relation inte är hotad utan att Kristi blod alltid är verksamt när Du bekänner din synd och söker förlåtelse.
Precis som en jordisk pappa inte sparkar ut sitt barn ur huset för att denne gör misstag, fel och rena rama dumheter, så gör inte Gud det heller. Vi är älskade av Gud! Då blir det lätt att bekänna sina synder och erfara den befriande förlåtelsens glädje.
Forts
Inlägg 27
Tit. 2:11-12 berättar för oss att det är Guds nåd som får oss att säga nej till synderna.
När vi får en rätt förståelse för nåden så kommer nåden att lära oss att leva i renhet, rättfärdighet och Gudsfruktan. Gudsfruktan handlar inte om att vi är rädda för Gud.
Vi har fått en barnaskapets ande (Rom 8:15, Gal 4:6) i vilken vi ropar ”Abba Fader” (pappa pappa). Genom frälsningen får vi en djup, förtrolig och intim relation med Jesus, där vi kan vara fullständigt trygga med honom och inte behöver vara rädda att bekänna våra synder när det går fel för oss.
Gudsfruktan handlar om att respektera Gud. Gudsfruktan innebär att vi i kärlek till Gud väljer att leva i Helgelse. Gudsfruktan innebär att vi sätter Jesus som Herre i våra liv och att vi ödmjukar oss inför honom och tar Hans Ord till oss från allt Guds Ord i en hel Bibel av GT och NT som Gud gett oss.
Jesus säger ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla…”
Han uppfyller den inte bara i vårt ställe så att vi kan bli tillräknade Kristi rättfärdighet för Kristi vår ställföreträdares skull. Han vill genom sin Ande i oss uppfylla lagen i en Helgelseprocess framåt mot uppståndelsens dag:
”Så skulle lagens krav uppfyllas oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden…”Jag ska låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.”
Jesus profeterar framåt i sin undervisning. Detta inte minst vid Hans ”Bergspredikan” som i allra högsta grad därför gäller de troende att Lagen har inte upphört att gälla. Farleyrörelsen hävdar att det stämmer att lagen inte upphört – för ickekristna, fast för kristna har den upphört för vi är friköpta.
Men det är inte vad Jesus säger. Hade vi blivit fria från lagen som Farleyrörelsen hävdar hade Jesus sagt att ”Tro inte att jag kommit för att upphäva lagen för dem som står under lagen, men jag har kommit för att upphäva den för de som följer mig”.
Varför säger inte Jesus detta? Därför att då hade han ljugit och Jesus ljuger inte. Jesus säger två intressanta saker här. Dels att han ska uppfylla lagen. Dels att lagen ska bestå.
Lagen kräver ett offer för synden. Jesus är Guds offerlamm som offrades för vår skull. Lagens krav uppfylldes genom Jesu död på korset. Lagen har däremot inte försvunnit bara för det. Bara lagens krav på straff har uppnåtts eftersom det kravet redan har tillmötesgått I Kristi död på korset.
Om lagen skulle ha upphört för Kristna, så innebär det att Jesu offerdöd förlorar sin giltighet för de Kristna. Och i så fall kan vi inte längre åberopa Jesu död för vår frälsning eller för att erfara förlåtelse.
Forts
Inlägg 28
Om Farley har rätt blir konsekvensen att så fort vi blir Kristna genom Jesu död, så upphör Jesu död att gälla för oss. Därmed är vi förlorade oavsett om vi är ickekristna eller kristna. För det är endast genom Jesu död som vi kan få frälsning.
Varför skulle Gud göra på det viset? Det är inte ens logiskt. Självklart har inte Gud gjort på detta vis, utan lagen finns kvar och ger Jesu död sin giltighet.
Jesus säger själv att lagen finns kvar även efter korset. Vi måste komma ihåg att när Jesus predikade så var det med tanke på det Nya Förbundet i Kristi blod som snart skulle startas.
All Jesu undervisning är för oss kristna. Varför skulle Jesus undervisa saker han vet ändå kommer tappa sin giltighet strax efter? Hans undervisning visar profetiskt fram emot vad som ska gälla under det Nya Förbundet i Kristi blod. Men detta har aldrig ens Farley tillnärmelsevis ens skymtat i sitt framträdande som villolärare och brist på ledning av Den Helige Ande.
Paulus avslöjar Farley i Rom 3:31 när han säger att vår kristna tro inte upphäver lagen utan att vi [som kristna] tvärtom upprätthåller lagen. Och det är med denna grund som vi måste se all annan undervisning som Paulus har om lagen.
Det är här det kan bli förvirrat för en del. För det är samtidigt tydligt att Kristna inte är under lagen (Rom 6:14), att lagen tagits bort eftersom den har korsfästs och utplånats (Kol 2:14, Ef2:15), det är okej att äta sådant som lagen förbjöd oss att äta (Mark 7:14-19).
Det finns fortsatt inga krav på att hednakristna ska hålla Mose lag (Apg 15), Paulus [som judekristen] konstaterar att han själv inte är under lagen (1 Kor 9:20) samt att Gud har upphävt det gamla förbundet som var byggt på Mose lag och etablerat ett nytt förbund (Hebr 8:13, Hebr 10:8-9).
För att kunna reda ut detta måste vi förstå vissa saker.
Det första är att lagen inte gavs för att vi skulle bli frälsta genom lagen, utan lagen gavs för att uppenbara vårt behov av en frälsare. Lagen bevisade för oss vårt eget misslyckande i att försöka frälsa oss själva eller försöka frälsa oss genom laggärningar (lagiskhet).
Den enda som kunde uppfylla lagens krav på rättfärdighet var Jesus själv. Genom hans död så blev vi inneslutna i Jesu rättfärdighet tillräknade rättfärdighet från Gud för Kristi skull.
Notera att Bibeln säger tydligt att vi har fått del av Guds rättfärdighet – tillräknad rättfärdighet (Rom 3:22). Det handlar inte om inte någon egenrättfärdighet eller syndfrihet i sig själv utan ”HAN TILLRÄKNAR OSS INTE VÅRA SYNDER”.
Detta eftersom ”Den som var utan synd blev gjord till syndoffer på det att vi i Honom må bli rättfärdighet (tillräknad rättfärdighet ) från Gud”.
Det var därför Jesus i Bergspredikan (Matt 5:20) sa att om vår rättfärdighet [som vi får i gåva av Gud genom tron på Jesu fullbordade verk] inte övergår fariséernas och de skriftlärdas [själv-]rättfärdighet [som de anser sig förtjäna genom att hålla lagen] så kommer vi aldrig in i himlen.
Detta sa Jesus därför att de skriftlärda och fariséerna själva aldrig skulle kunna komma in i himlen enbart genom att hålla lagen. Lagens kan aldrig förändra eller förvandla oss. Lagen kan få oss att göra vissa saker och låta bli att göra vissa saker men den förändrar inte vår insida. Detta kan bara Anden göra (Rom 8:13).
Det andra vi måste förstå är att det Jesus sade gjorde han med tanke på att lagen och profeterna talar om det Nya Förbundet. På vägen till Emmaus förklarade Jesus för två av lärjungarna (Luk 24:13-27) att hela gamla testamentets skrifter pekar framåt på Jesus och det Nya Förbund som inleddes vid offret av Kristi persons kropp och blod på korset.
Evangeliet om Jesus uppenbarar för oss en rättfärdighet som kommer utan att vi håller lagen (därför att vi inte kan hålla lagen) utan vi får den i gåva [nåd] av Gud, därför att Gud älskar oss så mycket (Joh 3:16).
Detta är betydelsen av att vi inte längre står ”under lagen”: Lagens krav på att vi ska följa den till punkt och pricka med alla sina bud för att vi ska förtjäna oss frälsning gäller inte oss. Vi är friköpta från det.
Det är skillnad mellan att leva i Helgelse och renhet därför att vi är tacksamma för den gåva som Gud gett oss, eller att vi försöker hålla lagen för att tjäna ihop till en frälsning i framtiden.
Här gäller en balansgång med att ske skillnaden mellan lagiskhet och att efterleva lagen därför att den är god och till välsignelse i den mån som man följer Guds vilja och riktlinjer för våra liv. Denna distinktion missar man i Farley – rörelsens falska förförelse.
Forts
Inlägg 29
Så vad gäller då? Gäller lagens alla 613 lagar oss kristna idag eller inte? Inte ens judarna av idag anser att samtliga dessa lagar gäller dem. En stor del av lagarna gällde antingen staten Israel eller hade att göra med tempeltjänsten. Gällande den Kristna Tempeltjänsten har återgetts här tidigare.
Så ska vi som Kristna följa alla dessa 270 lagar som idag gäller i Israel? Nej, det ska vi inte. Judarnas påbud om omskärelse är tydligt något som vi inte behöver göra. Förbudet mot viss mat gäller inte heller oss. Andra lagar gäller oss, som till exempel inte tillbe andra gudar än Bibelns Gud.
Vilka lagar som gäller vet vi genom att studera det Nya Förbundets regler och lagar för även det Nya Förbundet har sitt regelverk. Och i det Nya Förbundet har vi som Kristna som tidigare visats på också en Tempeltjänst att utföra, om än andlig.
Så vilka lagar gäller då? De lagar som är i harmoni med det Nya Förbund som vi har i Kristus. De lagar som är ett resultat av vår kärleksrespons till Gud därför att han älskade oss först (1 Joh 4:19). Ett liv i renhet och i Helgelse, i vissheten om att vi är räknade för rättfärdiga och älskade. Det är det nytestamentliga livet med Gud.
Lagen gäller fortfarande som ett rättesnöre för oss så vi kan avgöra vad som är rätt och fel.
Den moraliska lagen från gamla testamentet gäller även i vår tid därför att lagen inte utgår från kulturellt eller historiskt sammanhang eller är bunden vid vissa platser, ceremonier eller områden, utan utgår utifrån Guds natur som helig, ren och rättfärdig.
Redan Adam fick regler att följa. Människan skulle…råda (bestämma) över alla andra varelser på jorden …odla, bevara och beskydda marken…vara fruktsamma och föröka sig och på vis uppfylla jorden med fler människor…hålla sig till vegetarisk kost…inte äta av trädet med kunskap om gott och ont
Forts
Inlägg 30
Om till och med Adam hade regler att följa så är det självklart inte rimligt att anta att vi blir helt laglösa och utan riktlinjer enbart för att vi blir Kristna.
Jakobsbrevet som skrevs väldigt tidigt i den Kristna historien av Jesu biologiska bror gör många uppmaningar som är direkt hämtade eller inspirerade från både gamla testamentets profeter och Bergspredikan.
Detta utan att på något sätt motsäga det som Paulus undervisar om i Romarbrevet eller i Galaterbrevet. Jakobsbrevet är väldigt tydlig med [en del av] de regler, riktlinjer, livsprinciper som gäller för Kristna av idag.
Ingenstans så kan vi finna att vi kan vinna eller förtjäna frälsning genom att hålla dessa lagar och bud eftersom Jakob utgår ifrån att läsaren redan är Kristen. Lagarna och reglerna som Jakob listar gäller för redan Kristna personer, därför att de är kristna. Kristna ska…
…räkna prövningar som ren glädje…be till Gud om vishet när vi inte vet vad vi ska göra i olika omständigheter…be i tro…be utan att tvivla…om de är fattiga berömma sig av sin höghet [i Kristus]
…om de är rika ska berömma sig av sin ringhet (vara ödmjuka och inte framhålla sin rikedom)…hålla ut i prövningar (mer en uppmuntrande uppmaning)…inte påstå att det är Gud som frestar dem när de blir frestade
…inte bedra sig själva…vara snara till att höra och sena till att tala…vara sena till vrede…lägga bort all orenhet och ondska…i ödmjukhet ta emot Ordet…vara Ordets görare (och inte bara dess hörare)
…blicka in i frihetens fullkomliga lag…vara kvar i frihetens fullkomliga lag…tygla sin tunga (inte skvallra, ljuga, säga fula ord eller vara elak)…ta hand om föräldralösa barn och änkor i deras nöd
…hålla sig obesmittad av världen [denna världens ande och inflytande…inte göra skillnad på folk utifrån deras sociala status…älska vår nästa som vi älskar oss själva
…inte begå äktenskapsbrott…inte mörda…tala och agera efter frihetens lag…visa barmhärtighet…ge [efter förmåga] kläder och mat till det syskon i Herren som behöver det
…tro att Gud är en [inte tre gudar utan en sammansatt enhet av Fader Son och Ande]…ha en tro med gärningar som resultat av ens tro…inte bli [tjänstegåvan] lärare i den kristna tron om de inte är kallade av Gud till det
…ge välsignelse och inte förbannelse med vår mun…visa sin vishet genom ett klokt, vänligt och gott uppträdande…inte skryta…inte ljuga…inte vara avundsjuka, själviska eller leva i rivalitet
…be på ett bra sätt och inte ett illa [själviskt för sina egna njutningars skull] sätt…inte vara vän med världen [dess ande, dess livsstil, orättfärdighet och synd]
…inte vara högmodig utan ödmjuk…underordna sig Gud…stå djävulen emot…närma oss Gud…rena våra händer [sluta med synder]…rena våra hjärtan [inte vara splittrad i sinnet mellan rättfärdighet och orättfärdighet]
…sörja och ångra synden med uppriktighet och på allvar om vi begår synder…inte förtala eller ljuga på andra kristna…leva i ödmjukhet inför livet för vi vet inget om morgondagen…göra det goda
…inte sätta vår förtröstan på jordiska tillgångar…inte bete oss orättfärdigt mot andra människor…ha profeterna (i gamla testamentet) som föredömen…klaga inte på andra kristna om vi gör samma saker själva
…inte svära eder [för att bli trodda för vi ska alltid tala sanning så våra ord är att lita på ändå]…be vid lidande…sjunga lovsånger vid glädje…kalla på församlingsledarna om man är sjuk…bekänna sina synder
Forts
Inlägg 31
Detta från Jakob är exempel på den lag som gäller för den Kristne.
Det är skillnad mellan denna (livets och frihetens) lag och den lag som fanns i gamla testamentet som syftade till att avslöja vår otillräcklighet att själva förtjäna oss frälsning genom att beordra oss att lyda lagen för att genom att hålla hela den lagen försöka förtjäna frälsningen.
Vår tro resulterar i trons gärningar, det vill säga en kristen livsstil där vi är ledda av Guds Ande och fyllda med Guds kraft låter oss ledas av Guds vilja och riktlinjer uppenbarat i Tio Guds bud.
Josua 1:8 säger: ”Låt inte denna lagbok vara skild från din mun. Tänk på den [läs den] både dag och natt, så att du håller fast vid och följer allt som är skrivet i den. Då ska du lyckas på din väg och då ska du ha framgång”.
Det är alltså en välsignelse att följa lagen. Inte för att bli frälst genom den utan ”Då ska du lyckas på din väg och då ska du ha framgång”. I en vidare mening betyder det att vi ska tänka på Guds ord, läsa Bibeln och tala i enlighet med den.
Vi ska som kristna hålla fast vid Guds ord precis som Josua skulle göra. Sen att han hade sina bud och att vi har delvis andra bud i det Nya Förbundet att hålla är en helt annan sak men principen är densamma. Och Farley har helt missat att se skillnaden mellan trosgärningar och lagiskhet.
Matt 7:12 säger: ”Alltså: allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem. Detta är lagen och profeterna”. Detta säger Farleyrörelsen inte gäller oss kristna därför att det är ”lagen och profeterna”.
Men det är uppenbart att detta fortfarande gäller oss. Vad Jesus säger visar framåt på vad som även ska gälla under det Nya Förbundet. Varför ska vi sluta behandla andra som vi själva vill bli behandlade enbart för att vi lever under nåden i ett Nytt Förbund? Det är väl än mer angeläget som Kristen.
Har Guds natur och väsen förändrats i och med det Nya Förbundet? Självklart inte! I samma undervisning (som riktade sig till samma människor) så säger Jesus (vers 21-23):
”Inte alla som säger ’Herre, Herre’ till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja. Många ska säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med ditt namn och drivit ut onda andar med ditt namn och gjort många kraftgärningar med ditt namn? Men då ska jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort från mig, ni förbrytare”.
En uppmaning till de troende att inse att det inte räckte med att bara säga sig tro på Jesus och tala om Honom som Herre, om man inte var beredd att ”göra min himmelske Fars vilja”.
Dvs. vara beredd att låta Jesus vara den som med sin Ande är ”den som verkar både vilja och gärning för att Guds goda vilja ska ske”.
Att Jesus här talar till de Kristna är uppenbart för Judar under lagen var inte tillåtna att kalla någon människa för den högste vilket Ordet ”Herre” här anspelar på.
Inte heller fick man göra sig lik Gud genom att kalla sig själv för att vara en Gudomlig son (vilket Jesus gör här genom att kalla Gud för ”sin far”). OBS! Det är bara för Kristna och inte för Judar som Jesus är Gud och som Han därmed riktade sig till här. De Kristna!
Jesus talar om de som i hans namn ska kasta ut onda andar och profetera. Det är bara Kristna som har rätten att använda sig av namnet Jesus vid demonutdrivning. Jesus riktade sig alltså här till de Kristna! Men detta missar alltså Farley fullständigt och leder människor in i lögn och förförelse.
Forts
Inlägg 32
Påståendet som Farleyrörelsen gör att Matt 7:12 inte riktar sig till Kristna utan till judar under lagen är befängd. Hur ska åhörarna som satt och lyssnade på Jesus den dagen veta det?
Hela undervisningen är riktad till människor som Jesus utgick ifrån skulle ta med sig all undervisning från den dagen in i det Nya Förbundet. När Jesus säger: ”Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna…” så gäller det profetiskt in i ”Det nya förbundet i Kristi blod”.
Därför säger Jesus också med adress till de troende i det Nya förbundet: ”Därför ska den som upphäver ett av de minsta av dessa bud och lär människorna så kallas minst i himmelriket. Men den som håller dem och lär ut dem, han ska kallas stor i himmelriket.”
Antingen har Jesus rätt och Farley ljuger eller så har Farley rätt och Jesus ljuger. Som kristna ska vi nog hellre utgå ifrån att Jesus talar sanning än att Farley gör det.
Jesus säger här (i egenskap av Gud och laggivare) att lagen inte kommer att sluta gälla (upphävas) eller försvinna (förgås). Den som säger något annat (som till exempel Farleyrörelsen) säger alltså något helt annat än vad Jesus säger.
Lagen finns kvar i allra högsta grad. Den säger fortfarande att vi har alla syndat och att vi behöver bli rättfärdiga för att kunna komma inför Gud. Den reglerar fortfarande utifrån Guds natur vad som är att klassa som synd och inte.
Den uppenbarar fortfarande vårt behov av en frälsare. Utan lagen existerar inte behovet av en frälsare och om lagen har upphört så är Jesus överflödig och Jesu död på korset betydelselös.
Men eftersom Jesus i vårt ställe (ställföreträdande) gjorde det som lagen krävde av oss att göra så kan vi åberopa Jesu försoningsverk på korset för att bli frälsta och rättfärdiggjorda.
Lagen kräver ett offer för synderna. Guds vrede över synden stillas (1 Tess 5:9) genom Jesu död på korset. Gud offrade sig själv för vår skull därför att han älskade oss så mycket (Joh 3:16).
Vi följer gamla testamentets offerlagar genom att åberopa Jesu död på korset. Utan den gammaltestamentliga lagen så förlorar Jesu död sin betydelse och vi kan inte längre åberopa den.
Vad åberopar vi den för ifall ingen lag om den upphört gälla kräver att Jesus skulle dö? Lagen är nödvändig för att ge Jesu död sin giltighet. Men genom att åberopa Jesu död och göra anspråk på Jesu offer för oss,
så kan vår rättfärdighet (tillräknade rättfärdighet) gå långt över de skriftlärdas och fariséernas rättfärdighet som de sökte att vinna genom att hålla lagen (Jes 64:6) och genom offer på altaret.
Den tillräknade rättfärdighet vi får av Gud genom Jesus blir på uppståndelsens dag till en fullkomlig rättfärdighet som inte bara täcker över synden utan då och först då helt utplånar syndens natur i människan.
Forts
Inlägg 33
1 Joh 2:1-6 säger: ”Mina barn, detta skriver jag till er för att ni inte ska synda. Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern: Jesus Kristus, den rättfärdige. Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens.
Vi vet att vi har lärt känna honom när vi håller fast vid hans bud. Den som säger: ’Jag känner honom’ och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och sanningen finns inte i honom.
Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom. Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde”.
Här skriver Johannes till Kristna (inte blandat till icke Kristna och Kristna i en osalig blandning). Han uppmanar Kristna att inte synda. Detta betyder att en kristen kan synda och att de har en böjelse till att synda (detta på grund av den fallna naturen).
Men Johannes ger också en uppmuntran till den som syndar, att när vi har syndat (och vi de facto ångrar det) så har vi någon som för vår talan (Jesus alltså) inför Fadern.
Varför skulle Jesus föra vår talan inför Gud om vi inte ens ångrade vår synd eller ville be om förlåtelse? En försvarsadvokat kan bara föra talan för den som vill bli försvarad. Det finns olika falska läror om detta:
1. Den som säger att vi ”inte kan synda” eftersom synden är ”utplånad”. 2. Den som säger att synden är reell men det gör inget att vi syndar för vi blir automatiskt förlåtna (synda på nåden).
3. Den som säger att synden är allvarlig men vi är redan förlåtna så vi behöver inte be om förlåtelse om vi syndar. 4. Den som säger att Gud inte bryr sig om ifall vi syndar eftersom Gud älskar oss oavsett vad vi gör.
Alla dessa fyra varianter är likartade men har också skillnader. Men gemensamt för dem alla är att de är alla heretiska. Syndar vi ska vi be Gud om förlåtelse.
Att som Kristen be Gud om förlåtelse när man syndar, innebär inte att vi då ”gör om intet” vår frälsningsbön eller att vi begär att Jesus ska korsfästas igen. Men det gör att de nya synder som vi gör som blir smuts i våra liv kan vi i praktiken bli renade och befriade ifrån.
Men då säger Farleyrörelsen att ”hålla fast vid hans bud” enbart handlar om att tro på Jesus och citerar ensidigt om att buden inte är tunga och vem kan övervinna världen annat än den som tror på Jesus.
Men de missar då helheten av Jesu undervisning om att lagen inte kommer att sluta gälla (upphävas) eller försvinna (förgås) utan profetiskt löper den in i det Nya Förbundet och när det här i texten talades om ”hålla fast vid hans bud” så åsyftar det även:
”Så skulle lagens krav uppfyllas oss, som vandra icke efter köttet, utan efter Anden…”Jag ska låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.”
Forts
Inlägg 34
Många attraheras av Farleyrörelsens heretiska läror för att de upplever sig fria från fördömelse inom läran.
Man tror sig slippa skuld och en känsla av att vara misslyckad, dålig och förkastad av Gud. Detta är fullt förståeligt för vem vill varje dag känna det som att Gud ser ner på en och att man aldrig blir tillräckligt bra i Guds ögon?
Men man bir i Farley – rörelsen istället bedragen till att förtränga synden och låtsas som att den inte finns där när man syndar. Men att bekänna sin synd är tvärtom den sanna befrielsen från fördömelse i upplevelsen av den ständiga reningen i Kristi blod och upplevelsen av en innerlig relation med Jesus, där inget finns där emellan som stör relationen.
Farley kommer från katolska kyrkan och inte allt för sällan så finns det ofta där sådana tankar som gör att man känner sig som en ”dålig kristen”.
Katolska kyrkans bruk av ”botgärning”, ”syndastraff”, ”skärselden”, som man enkelt förklarat befrielse från genom avlaten, kan ge en känsla av att även om man genom bikten blir förlåten så är Gud fortfarande inte nöjd. Man blir förlåten men man måste ändå göra något för att förtjäna den förlåtelse som bikten ger.
För den som kommer ur ett sådant sammanhang likt Farley är det inte svårt att förstå att, det känns otroligt skönt att hävda att ”jag är förlåten, och att jag behöver inte göra något mer än att en gång be för mina synder och sen är jag förlåten för allt för all framtid”.
Och känna att man inte ens behöver be Gud om förlåtelse när man syndar. Vi kan bara slappna av i Guds kärlek och vara trygga i Guds famn.Tanken är inte bara lockande, den är svindlande.
Men är den Biblisk? Hur bra, fromt och underbart det än låter måste teologin ändå vara Biblisk för att kunna klassas som en kristen lära. Här har man gått från ena diket och kraschlandat i det andra diket med huvudet före.
Kan vi utan Farleys teologi veta att vi är förlåtna, rättfärdiga och renade och därmed ta ansvar för våra handlingar och be Gud om förlåtelse när vi misslyckas? Självklart kan vi göra det!
Det finns två olika typer av syndafördömelse. Den ena handlar om de synder vi gjorde fram till dess att vi blev kristna. Den andra är för de synder vi gör efter att vi blivit Kristna som Anden pekar på att vi ska göra upp med.
Och att då ständigt får uppleva nåden av den aldrig upphörande reningen i Kristi blod vid den innerliga umgängelsen med Jesus är en välsignelse som Farley vill ta ifrån de troende.
Men det underbara är jag inte behöver dölja, ursäkta eller förtränga min synd utan öppet bekänna den och ständigt uppleva friden av bekänd och förlåten synd.
Kol 2:13-14 berättar att vi som förut var [andligt] döda genom våra överträdelser [synder] blivit [andligt] levande med Kristus, vi har blivit en ny skapelse (2 Kor 5:17, Gal 6:15) och det skuldebrev (listan med våra synder) som krävde vår död nu blivit fastsatt på korset en gång för alla och därigenom har vi blivit förlåtna alla våra synder.
Vi kan alltså veta utan minsta tvivel att Gud har förlåtit oss. Jesus död är garanten för att vi är förlåtna för allt dumt vi gjorde fram till dess att vi blev nya skapelser.
Lika säkert är det att när vi så senare syndar, så är vägen ”till nådastolen” lika öppen dit vi får ”komma för att undfå hjälp i rätt tid” med förlåtelse och befrielse från skuld och fördömelse hela tiden genom vår bekännelse och ständiga upplevelse av förlåtelse.
Vi blir räddade från mörkrets makt (Kol 1:13-14) och insatta i Jesu rike, vi får ett medborgarskap i Guds rike. Vi blir fullständigt friköpta och får fullständig förlåtelse för våra synder.
Men det betyder inte att vi blir syndfria och aldrig mer syndar och inte skulle vara i ständigt behov av Rening i Jesu blod. Det upplever vi i syndabekännelsen och ständig upplevelse av förlåtelse. Det ingår i den Helgelseprocess som vi befinner oss fram till Uppståndelsens morgon.
Vi åberopar när vi syndar på nytt samma försoningsverk som gjorde oss frälsta och renade första gången, eftersom det som Jesus gjorde är så kraftfullt att det renar oss om och om igen.
Det är därför Johannes säger till den troende att även om vi syndar så är Gud trofast mot oss (han lämnar oss inte, han sviker oss inte och han hatar oss inte) om vi kommer till Gud och erkänner att ”Nu gjorde jag fel, förlåt mig Jesus” (1 Joh 1:9).
Forts
Inlägg 35
I långa monologer så anförs en rad olika märkliga och falska argument från Farleyrörelsens anhängare.
Vill igen med risk för att bli tjatig, eftersom jag tidigare nämnt det, ändå igen ta upp en av deras allvarliga villoläror så att ingen missar det:
Farleyrörelsen hävdar att de som predikar att man som Kristen kan förlora sin frälsning predikar fel och att de dessutom automatiskt predikar självrättfärdighet menar man.
Att man predikar självrättfärdighet är för att man enligt rörelsen menar att den som säger att man kan mista sin frälsning hävdar att ens gärningar är större och kraftfullare än blodet som friköpte oss.
För att backa upp detta påstående så överöses man (i vanlig ordning) av en mängd olika Bibelord som Joh 10:7, 9-11, 14-15, 28-29, Rom 10:9-11, Upp 3:5, 20-21 och en lång rad till.
Mängden bibelord ger ett felaktigt intryck av att rörelsen vet vad de pratar om och vilken Kristen vill säga emot Guds ord? Mängden Bibelord är en härskarteknik inom Farleyrörelsen som man bör akta sig för och inte falla för.
Vi har redan konstaterat att Bibeln är övertydligt uppenbar på den punkten att man själv kan avsäga sig sin frälsning. Gud tvingar inte sin frälsning på någon. Friheten att välja upphör inte bara för att man blir Kristen.
Bibeln är som vi redan sett klar med att det finns människor som vänder tillbaka till synden och går förlorade. 2 Petr 1 talar om människor som inte bara blivit Kristna (vers 1) utan dessutom blivit lärare (predikanter) men som ändå vänder tillbaka till ett syndigt liv (vers 20-21) och går förlorade.
Deras lära om en gång frälst alltid frälst är helt enkelt en lögn utifrån en helhet av vad Bibeln säger. Vi har sett det förut. Men Skriftens Ord här tål att upprepas. Det är flaggrant hur de så kan missa dessa Skriftens Ord:
Joh. 15: 1 – 6: ”Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort…FÖRBLI I MIG SÅ FÖRBLIR JA I ER …Om någon INTE FÖRBLIR i mig, KASTAS HAN UT som en gren och vissnar. Sådana grenar samlar man ihop och kastar i elden, och de bränns upp.”
Detta har vissa avvisat, och de har LIDIT SKEPPSBROTT I TRON …Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer några att AVFALLA FRÅN TRON och följa villoandar och onda andars läror, förledda av hycklande lögnare…I sitt begär efter pengar har vissa KOMMIT BORT FRÅN TRON …
…se till att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta så att han AVFALLER från den levande Guden…De som en gång har TAGIT EMOT LJUSET OCH SMAKAT DEN HIMMELSKA GÅVAN, FÅTT DEL AV DEN HELIGE ANDE och smakat Guds goda ord och den kommande världens krafter men SEDAN AVFALLIT, dem går det inte att föra till ny omvändelse…
…Om de har LÄRT KÄNNA VÅR HERRE och Frälsare Jesus Kristus och KOMMIT UNDAN världens smitta men sedan ÅTERIGEN LÅTER SIG SNÄRJAS och besegras av den, då blir slutet värre för dem än början.
Det hade varit bättre för dem att aldrig ha LÄRT KÄNNA RÄTTFÄRDIGHETENS VÄG än att lära känna den och SEDAN VÄNDA SIG BORT bort från det heliga budskap som anförtrotts dem.
Bibelordet är här så klar med att det absolut handlat om sanna på Jesus troende som kommit bort ifrån tron och gemenskapen med Honom.
Det är alltså uppenbart utifrån en helhet av Skriften att påståendet att en gång frälst alltid frälst är en allvarlig villolära.
Det är alltså inte bara deras undervisning om Lagen, Bergspredikan, synden, syndabekännelsen som är falsk och som jag således försökt belysa så att människor inte ska fastna i deras klor.
Forts
Inlägg 36
Det Farleyrörelsen egentligen säger är att det endast finns frälsning genom just deras rörelses teologi. Du måste tillhöra dem för att kunna betraktas som en ”sann Kristen” och för att vara ”frälst av nåd”.
Detta är ett starkt exkluderande sekteristiskt tänkande med andra ord. Låt inte Farleyrörelsens anhängare lura dig till att tro att man måste följa deras läror för att finna nåd hos Gud.
Frälsningen finns hos Jesus. Inte hos Jesus via Farley. Ett annat argument som Farleyrörelsen gärna använder är att säga att Kristna säger att”Nåden tar slut om vi syndar”. Denna åsikt som anhängarna försöker klistra på Kristna för att framställa att de då lever i lagiskhet, är bedrägligt och falskt.
Kristna tror inte att nåden tar slut om vi syndar. Om kristna trodde det, varför skulle vi då be Gud om förlåtelse om nåden inte räcker? Det är på grund av att nåden överflödar (Rom 5:20) som vi alltid kan gå till Gud med våra brister, fel och misstag och bekänna vår synd och uppsöka ”nådens tron till hjälp i rätt tid”.
De sprider lögn om Kristna som inte delar deras falska läror utan ifrågasätter dem att de därmed är vilsna som lever i lagiskhet, vill trälbinda människor och är satans lakejer som man inte ska lyssna till. Detta gör de för att istället kunna binda människor till deras läror.
Att som Farleyrörelsen förkasta och försöka bortförklara Bibelord som säger emot deras teologiska tolkning eller helt enkelt strunta i att läsa vissa Bibelord är inte rimligt utan sekteristiskt. Det är summan av Guds ord som ger oss sanningen.
Det är anmärkningsvärt hur lika det är mellan olika sekter när det kommer till att samtala med dess anhängare. Vid första anblicken är Farleyrörelsen förvillande lik vanlig Kristendom med ett Kristet vokabulär.
Det gör att framförallt nyfrälsta lätt sugs in i rörelsens garn. Vid en första kontakt så ”kärleksbombas” man ofta. Man kallas för ”broder”, ”vän” och”syskon” och omtanken och den utsträckta handen är väldigt tydlig.
Samma sak berättar människor som varit i kontakt med andra sekter, som till exempel Whaleyrörelsen, Guds barn, Knutby eller Peoples Temple.
Nu är inte kärlek och omtanke ett tecken i sig på att rörelsen är en sekteristisk villolära, även vanliga församlingar visar upp kärlek och omtanke, men det finns här nästan en översvallande våg av detta i den första kontakten som gör att man släpper misstänksamhet och kritiskt tänkande, vilket också är meningen med dessa ”kärleksbombningar.”
”Samtalen” som egentligen är mer proklamerande monologer börjar oftast med allmänna Kristna dogmer som alla Kristna kan ställa upp på och som predikas inom alla kristna rörelser.
Allt eftersom så glider man dock in allt mer på rörelsens egna villfarande läror och ju djupare in man kommer, desto mer av rörelsens egna läror är det som tar över för att till slut trycka bort alla viktiga Bibliska läror.
Forts
Inlägg 37
I det läget börjar det hos en sann Kristen att från Guds Ande lysa allvarliga varningslampor och ett obehag börjar göra sig gällande som det gör vid kontakt med sektbildningar och förförelser.
Om man kommer med sakliga frågor eller funderingar som ifrågasätter teologin så upplever många att man inte får några konkreta svar utan frågorna viftas bort med att det handlar om ”missförstånd” eller att ”folk har inte förstått”.
Detta gör man för att få meningsmotståndaren att bli osäker på sin kritik och lättare bli mottaglig för manipulation och indoktrinering. Om man fortsätter samtalet utan att acceptera vad som predikas av dem så förändras dock attityden väldigt fort.
Den kärleksfulla tonen försvinner fort och viljan att föra samtal övergår till ett ensidigt proklamerande där lyssnaren ska välja mellan att acceptera läran eller beskyllas för att man förkastar nåden, Jesu blod och korsets försoningsverk. Detta är en utstuderad medveten härskarteknik som man använder för att få meningsmotståndaren att backa.
Ingen Kristen vill bli förknippad med att man förkastar centrala dogmer i den Kristna tron och ofta hamnar man i ett läge där man slutar ifrågasätta Farleyrörelsens läror och börjar försvara sig själv istället.
Detta är bara en (feg) retorisk taktik för att få ett övertag och därför behöver man inte försvara sin tro inför Farleyanhängarna. Om man inte faller för dessa retoriska angrepp utan vidhåller sin kritik så kommer personangreppen.
”Lögnare”, ”Falsk kristen”, ”Hycklare”, ”Idiot”, ”satans lakej” och andra tillmälen börjar i strid ström med otrevliga obehagliga personangrepp där man attackerar den andres integritet, tro, karaktär och person.
Det är nu man inser att Farleyrörelsens frukter inte är Andens frukter utan köttsliga/syndiga frukter. För min egen del så har jag gett upp försöken att nå dem med Guds Ord.
Matt 5:37 säger att vårt tal ska vara konkret och sanningsenligt. Min erfarenhet är att Farleyrörelsen snarare slingrar sig och ger olika svar olika gånger.
När man ifrågasatt detta så har de ljugit rent ut och sagt att de inte alls har sagt vad man påstår att de sagt och de försöker då ofta avledande byta ämne.
Det är därför oftast lönlöst att försöka diskutera med en Farleyanhängare. Det är slöseri med tid och energi. Därför fokuserar jag numer på att enbart informera om denna falskhet så att människor kan undgå att fastna i dessa snaror.
Forts
Inlägg 38
Farleyrörelsens läror är farliga läror eftersom de inte stämmer överens med Bibeln. Det handlar inte om skilda tolkningar av olika Bibelord. Bibeln ger utrymme för olika tolkningar utan att det för den skull är att klassa som villolära.
Men Farleyrörelsen tar det många steg längre. Vilket jag visat på. Det går så långt att det egentligen inte ens är att betrakta som en Kristen lära överhuvudtaget. Utan bara ett skal med Kristet språkbruk som förlorat det reella Bibliska innehållet i dess helhet.
En kristen som är ostadig i tron kan dock börja lockas och dras mot Farleys läror. För den som söker själavård och hjälp med sina frestelser blir bemött med anklagelser om att denne inte ens är en sann kristen istället för att få hjälp.
Den som börjar följa rörelsens läror ställs inför att antingen böja sig helt under Farleyrörelsens läror eller att bli betraktad som icke – kristen. Man har att välja mellan att helt följa Farley eller bli utfryst och behandlad som en syndare.
Kristna som inte böjer sig anklagas för att ”stå emot nåden”, ”försöka vinna frälsning genom lagen” eller ”ogiltigförklara Jesu verk på korset”. Man försöker skrämma och manipulera Kristna till tystnad och lydnad.
Detta är receptet på total kontroll och hjärntvätt och är raka motsatsen till en sund Kristen tro. Det är därför Farleyrörelsen med dess läror inte är det minsta bättre än andra liknande sekter och måste av kristna bekämpas med kraft.
Anhängarnas enda chans att som enskilda människor komma in i en sann tro på Jesus, är att offentligt frånsäga sig och be om förlåtelse för den förförelse som man varit med och förmedlat.
Och så istället fullt ut bejaka vem Jesus ÄR och har gjort och därmed bara inte tala om att ”Jesus är Gud” eller tala om Blodet i en betydelse som de förvanskat till tomma ord utan substans och innehåll.
De behöver verkligen utifrån allt Guds Ord få tag på vem Jesus Är och vad som därmed ger Blodsoffret på korset dess kraft och verkan:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2020/08/22/ska-forsoka-lagga-in-ett-ett-viktigt-inlagg-om-vem-jesus-ar-och-har-gjort/
För den som verkligen vill sätta sig in i ämnet. Se även vad jag tidigare skrivit kring ”supernåden” som förmedlas av anhängare till Farley – rörelsen:
http://tre-skrivare.se/hf/lagen.html
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2020/09/05/farleyrorelsen/