Återger fortsatt varianter av JDS förförelse som jag mött och fortsätter kalla dem vidare förförelse som jag mött och med ett försök att bemöta det som HaFo kommentarer:
Inlägg 1
En annan JDS – variant
Vill även kort kommentera en annan variant av JDS som jag mött. Det florerar idag tydligen väldigt många lite olika varianter, där JDS, lite vid sidan om mycket riktig undervisning, sprängs in i sammanhanget.
Detta kommer antagligen bara att öka i denna sena tids slutliga drabbningar mellan ljus och mörker på den andliga arenan innan Jesus kommer. Det får möjlighet att smyga sig in i de kristna sammanhangen, så länge inte de som är satta att vaka över fårahjordarna, en gång för alla grundligt gör upp med all form av JDS.
Och inte som idag, lite tveksamt bara mumlar i skägget, är helt tysta kring spörsmålet eller så med öppna armar bara bejakar denna villfarelse in i församlingarna.
I denna variant som jag nu tar upp så är man påverkad av ”ande – läran”. D.v.s. den gnostiska synen på människan, där anden är ren, god och gudomlig och kropp och själ är ont, djävulskt influerat och där dessa ”element” i människan är antagonister.
Man är även här färgad av att människan i pånyttfödelsen, i sin livsande byts ut till en människa som aldrig funnits förut och att det är livsanden som är den egentliga personligheten och identiteten. Man bygger alltså redan i början utifrån sneda utgångspunkter.
Detta förs så över på Jesu Kristi person. Jesu kropp och själ blir på korset invaderat av synd, ondska och satanisk natur. Men i denna lär nu som jag vidrör så hinner Jesus aldrig bli en syndare, eftersom kroppen är bunden vid korset. Hans ande är därför ren.
Man menar alltså inte i första skedet att Jesus fullt ut blev i Adams fallna tillstånd som den genuina JDS – läran, men att Jesus blev synd och satanisk till kropp och själ, men aldrig hinner med att synda och därmed förblir Hans ande ren.
Forts Inlägg
Inlägg 2
Så här låter ovan nämnda JDS – förförelse som jag mött:
”Han fick alltså en kropp som i försoningsgärningens avslutningsskede kom att härbärgera vår gamla natur, den som måste dö. Där tar Guds Son den dödsdömda onda naturen, ormnaturen, med sig i sin kropp. Den lidande rättfärdige, gjord till synd, d.v.s. förvandlad till ett med vår syndiga natur och ändå ren i sin ande.
Det var Guds outgrundliga visdom att den natur som nu tilläts invadera Jesu kropp, den kom in när det var för sent att kunna synda. Den kom när lidandet blockerade kroppen och sinnet att producera en enda syndig tanke och gärning. Hans ande förblev ren.”
”Fadern var förvisso med och vakade över händelserna, men gemenskapen med Jesus bröts. Förbindelsen med den älskade Fadern bröts. Detta är den andliga döden. Det var den döden som drabbade Adam. Nu träffar den mannen som blev gjord till synd.”
HaFo kommentar:
Men även här särar man så alltså sen på Jesu ande och Kristi person (Gud och människa förenade). Jesu rena ande måste här skiljas från Gud och här dör nu även Jesus samma andliga död som Adam, även om man försöker med att Jesu ande är ren.
Begreppen har först blandats när personligheten blir knuten enbart till livsanden som uppehåller de själsliga förmögenheterna och de kroppsliga funktionerna. Det uppstår även begreppsförvirring här, när synden endast berör kropp och själ. (Kring dessa spörsmål kring människans egen ande, Guds Ande, synden och människans konstitution, så läs häftet Den troendes tre naturer http://tre-skrivare.se/hf/H4Bok.htm ).
Jesu Kristi person är Gud och hela människan förenade, Guds fullhet lekamligen. Kristi persons identitet och personlighet är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt. Här har man nu skapat denna gnostiska syn på Kristi person och reducerat personligheten till ”Jesu rena ande”, som här då sägs skiljas från Gud och man når slutprodukten att Kristi person därmed blir upplöst.
Jesus är då inte Kristi person längre. Det är då inte längre KRISTI PERSON som bär fram offret. Man gör ju heller ingen hemlighet av att det inte är ett RENT offer, utan att det är en oren kropp som där dör.
Offret är alltså inte KRISTI PERSONS kropp och det är inte ett RENT offer av Kristi kropp och blod. Man trampar även här KRISTI PERSONS RENA blod under sina fötter.
Man menar att Jesus efter uppståndelsen bär fram ett rent blod i Himlen. Men Bibeln visar att Jesus bar fram ett RENT offerblod på korset. Då när Gud, när Jesus sa att det var fullbordat, visade att vägen nu in det allra heligaste, Guds eget hjärta, var öppet genom att låta förlåten i templet i till det allra heligaste brista mitt itu.
Forts Inlägg
Inlägg 3
Så här låter fortsättningen av denna JDS – förförelse som jag mött där man förklarar varför då nu detta skulle ske att Jesu ande skulle skiljas från Gud:
”Ett led i frälsningsverkets fortsättning var vistelsen i dödsriket där Jesus hade uppdrag att utföra. Det var en vistelse utan gemenskap med Fadern (här citeras nu Ps. där man menar att det syftar på tiden i dödsriket).
Här skulle synden förpassas tillbaka till sitt ursprung och upphov, till djävulen i dödsriket. Den skilsmässa som började på korset fortsatte i dödsriket, eftersom Jesus med sin ande – inte i – måste bära synden tillbaka till dess upphovsman.
Tack vare att Jesus dog fördes han alltså ner i dödsriket och där erövrade han nycklarna till döden och dödsriket från djävulen (Upp.1:18). Det är också nu som profetian om att kvinnans säd söndertrampar ormens huvud går i fullbordan.”
HaFo kommentar:
Först ett klarläggande kring ovanstående förvirring och allvarliga förförelse. Ormens huvud blev krossat på korset när Jesus utropar att det är fullbordat, då när Gud och människa var förenade i Kristi person, förenade i Guds jordiska kropp, Kristi persons kropp.
Där blev den andliga döden övervunnen i Kristi person. Då miste den som hade döden i sitt våld, genom det RENA offret av KRISTI PERSONS kropp och blod, alla rättigheter i människan, genom att de fråntogs honom i Kristi person och Hans RENA kropp och blod.
Var framgår det att djävulen någonsin haft några nycklar till döden och dödsriket? Gud är den som har inrättat dödsriket, som människans vistelseplats vid den kroppsliga dödens inträde i väntan på kroppens uppståndelse.
Gud är den som alltid haft nycklarna till döden och dödsriket. Där överlämnas de nu till Jesu Kristi person från Gud eftersom Han nu är den som ”har all makt i himmel och på jord” Och är den ”som ska regera tills alla Hans fiender är Honom underlagda”. När Han presenterar sig i Upp. tillkännager Han sin identitet som Gud, när Han säger att Han har nycklarna till döden och dödsriket.
Var står det att djävulen är i dödsriket? Det är platsen för de kroppsligen avsomnade. Djävulen har bedragit människan till att hamna i både den andliga dödens (åtskillnad från Gud) och den kroppsliga dödens våld. Men det har skett utifrån ”ondskans andemakter i himlarymderna”, varifrån Hans aktivitet än idag utövas och inte från dödsriket som stationeringsort.
Jesus skulle inte bära synden ned i dödsriket. När all syndens konsekvens och andlig död, läggs på ”syndabocken – syndabäraren” Kristus, så bär Han synden upp på förbannelsens trä, skampålen, utanför lägret, på huvudskalleplatsen, där ondskans andemakter regerar med en febril aktivitet i ett försök att döda Guds Son, både andligt och kroppsligt.
Men de kan bara hjälplöst åse hur där ”Gud var i Kristus och försonade människorna med sig själv. De kan bara hjälplöst åse hur Kristus som Gud och människa bär fram det försonade RENA blodsoffret på korset och därmed ”blir till skam inför alla”. Och fullständigt avväpnade. Inte i en intessv strid utan genom Guds försoning med människan i Kristus Jesus.
Det synes först som fienden lyckas när Gud är tyst och Kristi person blir omvävd av syndens och det demoniska mörkret. Men Jesus blir där tagen ur den andliga dödens vånda och Gud svarar när han ropar och syndens konsekvenser detroniseras i Kristi persons syndfria rättfärdighet och Gudomlighet.
Forts Inlägg
Inlägg 4
Citaten i Ps. som anges, syftar inte på tiden i dödsriket, utan syftar på när Jesus lider den andliga dödens vånda på korset, men aldrig där dör den andliga döden, utan blir där på korset tagen ur den våndan och kan utropa att det är fullbordat, med vunnen seger över den andliga döden i Kristi person, genom att den aldrig där sker.
Syndens konsekvenser detroniseras där i Kristi person när den läggs på Honom. Han dör i den kroppsliga döden ”bort från synden en gång för alla”. Synden blir där kvar på skampålen, utanför lägret, tillbakaburen till dess upphovsman, där ondskans andemakter huserat med sin verksamhet. Andemakterna blir där avväpnade och står där med skam.
De misslyckas med att åstadkomma en andlig död av Jesus och Kristi person (Gud och människa förenade) kan där bära fram offret. Det är ett RENT offer av Jesu Kristi persons, Guds Sons kropp och blod, som där nu frambärs. Det är en REN kropp, Guds jordiska kropp, KRISTI PERSONS kropp, som där offras och död läggs i graven.
Kristi person blir även senare tagen ur den kroppsliga dödens vånda, som Han led och verkligen dog, när Han tack vare att Han aldrig dog den andliga döden (skildes från Gud), men vars vånda Han led, när Kristi kropp väcks till liv igen i den kroppsliga uppståndelsen.
Det är som KRISTI PERSON (Gud och människa förenade), Jesus går till dödsriket. Han är inte där av någon orsak som har med djävulen att göra. Han är där för att utropa ett budskap för de kroppsligen avsomnade i väntan på kroppens uppståndelse.
Apg. 13: 30 – 39: ”Men Gud uppväckte honom från de döda… genom att låta Jesus uppstå. Det står ju skrivet i andra psalmen: Du är min Son, jag har fött dig i dag.
Och att han har uppväckt honom från de döda för att aldrig mer återvända till förgängelsen… Därför säger han också på ett annat ställe: Du ska inte låta din Helige se förgängelsen… Var och en som tror förklaras rättfärdig i honom… och fri från allt som ni inte kunde frias från genom Mose lag.”
Kopplingen mellan orden ”genom att låta Jesus uppstå” och med ”Det står ju skrivet i andra psalmen: ’Du är min Son, jag har fött dig i dag’.” Har inget att göra med att Jesu kroppsliga uppståndelse skulle vara en pånyttfödelse efter att ha varit skild från Gud.
Utan det anknyter till att vad som gör att Jesus kroppsligen uppstår beror på vad andra psalmen förkunnar att Jesus är Guds Son och född inte skapad av Gud. Därför står det också att:
”vilken såsom människa i köttet är född av Davids säd och såsom helig andevarelse är med kraft bevisad vara Guds Son, allt ifrån uppståndelsen från de döda, ”. Rom. 1: 3 – 4. Uppståndelsen från den kroppsliga döden är alltså beviset för att Jesus hela tiden är förenad med Gud och är Guds Son.
Så står nu här om Jesus: ”Du ska inte låta din Helige se förgängelsen… Men den som Gud uppväckte har inte sett förgängelsen.” Alltså står det att Jesus aldrig varit skild från Gud. Det stod vidare: ”det är genom honom som syndernas förlåtelse förkunnas för er. Var och en som tror förklaras rättfärdig i honom”.
Dessa ord: ”Men den som Gud uppväckte har inte sett förgängelsen…Var och en som tror förklaras rättfärdig i honom” Är analoga med Orden från Ps.: ”GENOM MESSIAS SYNDFRIA GEMENSKAP MED GUD FÖRKLARAR MIN RÄTTFÄRDIGE TJÄNARE ALLA MÄNNISKOR RÄTTFÄRDIGA…”
Märk orden om Jesu gemenskap med Gud då med detta resultat: ”förklaras alla människor rättfärdiga.” Det är alltså att Jesus är förenad med Gud som är människans räddning. Det här med om Jesus var skild från Gud eller inte är skiljelinjen mellan sann och falsk kristen tro:
”Var och en ande som bekänner att Jesus är Kristus kommen i köttet han är av Gud men var och en ande som inte så bekänner Jesus är antikrists ande”. 1 Joh. 2: 22: ”Vem är lögnaren, om inte den som förnekar att Jesus är Kristus”.
Är Jesus skild från Gud så är Han inte längre ”Kristus kommen i köttet”. Att Han är ”Kristus kommen i köttet” innebär att Han är ”Ordet som var hos Gud och som var Gud …som vart kött” Joh. 1: 1 – 14. Att Jesus i någon fas av skeendet skulle vara skild från Gud är en antikristlig lära om Jesus som leder till fördärvet. PUNKT!
Kom inte nu och säg att vad jag skriver inte är grundat på Guds Ord! Studera igenom vad återgivna Guds Ord säger! Vilken Jesus är det som Du tror på? En som leder till evigt liv? Eller en falsk Jesus initierad av fiendens lögn som leder till evigt fördärv?
Pingback: Uttrycket andlig död har varit upp till funderingar på annan plats | HaFos funderingar