Jesus fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Sätter in ett inlägg från Jean – Erik Mårtenssons tidslinje på FB där han besvarar en del frågor från Jonathan Ei som jag så följer upp med kommentarer. Finner det intressant.
Jonathan Ei: “Däremot tror jag inte att en människa fortsätter att leva efter den dött. Själen kräver ande + kropp för att vara fungerande.”
JEM: Du tycks förväxla ordet leva med begreppet att fungera. Självklart kan man leva utan att håret och naglarna växer.
Jonathan Ei citerar mig HaFo: ”Kristus friköpte oss från lagens förbannelse när han blev en förbannelse för vår skull”. Men Gal. 3:13 ska inte tolkas utifrån tanken att ”Jesus miste sin Gudastatus för att människan skulle få tillbaka sin Gudastatus” (JDS).
JEM: Gal 3:13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse för vår skull. Det är ju skrivet: ”Förbannad är var och en som är upphängd på trä.” Tolkning: Korsets förbannelse bestod däri att Jesus i sin jordiska kropp bar mänsklighetens synder ända in i döden.
Jonathan Ei : Du HaFo drar en slutsats som jag tänker inte är nödvändig. Hebreerbrevet talar om sonen inkarnerad som en som var ”lika sina bröder i allt” Heb 2:17 och någon som är frestad SOM vi fast utan synd Heb 4:15. Om Jesus uppfyller dessa kvalifikationer, hur kan han vara människa och Gud samtidigt rent substans-mässigt?
JEM: Inkarnationen betyder att Ordet blev kött: Joh 1:14 Och Ordet vart kött och tog sin b o n i n g ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.
Tolkning: Ordet som bodde i köttet fick uppleva frestelserna men gav inte efter för dem. Heb 2:18 Ty därigenom att han har lidit, i det han själv blev frestad, kan han hjälpa dem som frestas. Ordet upplevde köttets lidande och kunde därför visa genuint medlidande.
Jonathan Ei : “Om Jesus var människa + Gud i essens på jorden är han inte lika sina bröder i allt liksom.” JEM: Tolkning: Ordet tog sin boning i köttet: Och däri var han lik sina bröder.
Jonathan Ei : “Om Jesus faktiskt för en tid blev människa (fortfarande Guds son i hans identitet). Då kommer man ifrån problematiken att Jesus måste dö andligen, alltså att Gudomen dör. “
JEM: Jesus dog i n t e andlgen: 1Pe_3:18 “Kristus själv led ju en gång döden för synder; rättfärdig led han för orättfärdiga, på det att han skulle föra oss till Gud. Ja, han blev dödad till köttet, men till a n d e n blev han gjord l e v a n d e.”
Jonathan Ei : ”Jag tycker problemen blir fler om man tänker på läran om arvssynd. För ingen har någonsin sagt att Jesus föds med arvssynd. Så vi har alltså Jesus som människa och Gud (i essens) på jorden utan arvsynd och sen med en syndigt född människa, såld till slav från sin födsel.”
JEM: Jungfrufödelsen : Mat 1:23 ”Se, jungfrun skall bliva havande och föda en son, och man skall giva honom namnet Emmanuel” (det betyder Gud med oss). “ Arvsynden startar genom Adam= mannen: Rom 5:12 Därför är det så: Genom en en d a .. m ä n n i s k a har s y n d e n kommit in i världen och genom synden döden; och så har döden kommit över alla människor, eftersom de alla hava syndat.”
Denna enda människa var Adam= mannen: Rom 5:14 och dock har under tiden från A d a m till Moses döden haft väldet också över dem som icke hade syndat genom en överträdelse, i likhet med vad A d a m gjorde, han som är en förebild till den som skulle komma.” Dessutom:1Ko 15:21 Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom ock genom en människa de dödas uppståndelse. 1Ko 15:22 Och såsom i A d a m alla dö, så skola ock i Kristus alla göras levande.”
KONKLUSION; Enligt Skriftens ord är det genom den manliga säden arvsynden förs vidare. Därför föddes Jesus utan arvsynd. Han levde under samma betingelser som den förste Adam.
Han undgick likväl i n t e arvsyndens frestelser. Heb 4:15 Ty vi hava icke en sådan överstepräst som ej kan hava medlidande med v å r a .. s v a g h e t e r , utan en som har varit frestad i a l l t i n g , likasom vi, d o c k .. utan s y n d . “
Jonathan Ei Ecc 12:7 då stoftet vänder åter till jorden det kom från och anden vänder åter till Gud som gav den. Salomon pratar i kontexten om förgänglighet överlag. Att alla människor dör, att allas ”andetag” far tillbaka till Gud. Anden är inte personlig. Det är en gnostisk tanke – Att en människa kan leva utan sin kropp. De hade hurrat om de visste att kristenheten (de flesta) tror det idag.
JEM: Läs också: Pre 3:21 “V e m kan v e t a om människornas a n d e …att den stiger u p p å t , och om fänadens ande att den far ned under jorden?”
Om nu a n d e n återvänder till Gud så finns där en boning som Gud bestämmer över: Pre 12:5 “…. nu då människan skall fara till sin e v i g a…. b o n i n g och gråtarna redan gå och vänta på gatan; En boning är en bestämd plats där de boende kan uppehålla sig.
Anden är givetvis helt personlig (glöm gnostikerna!) Läs: 1Pe 3:19 I anden gick han gick han ock åstad och p r e d i k a d e för de a n d a r som höllos i f ä n g e l s e , 1Pe 3:20 för s å d a n a som fordom voro ohörsamma, när Guds långmodighet gav dem anstånd i N o a s tid, då när en ark byggdes, i vilken några få – allenast åtta personer – blevo frälsta genom vatten.”
Kontrollera hur Paulus skiljer sig från kroppen: 2.Ko 5:6 Så äro vi då alltid vid gott mod. Vi veta väl att vi äro borta ifrån Herren, så länge vi äro h e m m a i kroppen; 2Ko 5:7-8: ty vi vandra här i tro och icke i åskådning. Men vi äro vid gott mod och skulle helst vilja flytta bort f r å n k r o p p e n och komma he m t i l l… H e r r e n .
Jonathan Ei : Det är tydligt att Hades makt berövats och detta är en vinst för de kristna. Varför spelar Hades någon roll om de kristna är i Abrahams sköte? Lukas säger att David inte stigit upp till himlen i Apostlargärningarna, vart är David enligt dig?
JEM: Början av frågan helt oklar…Hades/dödsriket skall avskaffas först efter tusenårsriket: Upp 20:14 Och döden och d ö d s r i k e t blevo kastade i den brinnande sjön; detta, den brinnande sjön, är den andra döden.”
Naturligtvis är David i Abrahams sköte/ Paradiset. Jesus tog den botfärdige rövaren direkt dit. Luk 23:42 Sedan sade han: ”Jesus, tänk på mig, när du kommer i ditt rike.” Luk 23:43 Han svarade honom: ”Sannerligen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.”
Jonathan Ei : Varför skriver författaren till Uppenbarelseboken ”evigheternas evighet” om bergreppet ”evighet” är exakt lika länge? Den litterära betydelsen av ”evig” är ”tidsåldrig”.
JEM: Uttryckssättet kallas Pluralis Majestatis= Konungarnas konung, Sångernas song=Höga Visan. Evigheters evighet = Den absoluta evigheten.
Eon, ”aiånion” har växlande betydelse och måste bestämmas vid varje tillfälle: Exempel: Joh 3:16 “οὕτω γὰρ ἡγάπησεν ὁ Θεὸς τὸν κόσμον, ὥστε τὸν υἱὸν αὐτοῦ τὸν μονογενῆ ἔδωκεν, ἵνα πᾶς ὁ πιστεύων εἰς αὐτὸν μὴ ἀπόληται, ἀλλ᾿ ἔχῃ ζωὴν α ἰ ώ ν ι ο ν. “= evigt liv. Inte tidsåldrigt liv.
HaFo kommentar: tänkte först inte lägga mig för mycket i dessa meningsutbyten. Tycker att Du sköter det alldeles utmärkt JEM! Men bara så här långt några funderingar kring:
1. ”lika sina bröder i allt” Heb 2:17 måste läggas samman med andra BibelOrd för att få en helhet av vem Jesus ÄR. Det är inte enbart så att ”Gud blev människa” i Kristus Jesus.
Det sägs samtidigt att Han är ”Guds fullhet lekamligen – ”Kristus kommen i köttet”. Alltså samtidigt är Gud i mänsklig kropp och inte enbart ”Gud som blivit människa” – Han är ”Ordet som var hos Gud och som var Gud…som vart kött” = Gud och människa förenade – fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt.
Hur? Det vet nog bara Gud. Vi får bara lite till att det är så därför att Han säger det och att det därför därigenom är så, att ”Gud var i Kristus och försonade människorna med sig själv”.
2. Angående Orden i Rom: 8: 3: ”….för att borttaga synden sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet”. Hade det handlat om en ”gestalt” utan anknytning till ”synden i köttet” så hade det inte behövt stå ”fördömde synden i köttet”.
Är det inte så att Maria som vanlig syndig människa fick bära fram Jesus i ”syndigt kötts gestalt” och därför kunde ”frestas i allt”, men där Han så i sin egen syndfria rättfärdighet och Gudomlighet ”fördömde synden i köttet”?
Alltså stängde synden ute ur den människa som Han var ställföreträdare för och därmed försonade/förenade Gud och människa i sin person av ”Guds fullhet lekamligen”.
Och som därmed kunde bära fram det RENA offret av en människa förenad med Gud – Kristi persons kropp och blod på korset, som därmed kan utgöra ”JESU KRISTI GUDS SONS BLOD SOM RENAR FRÅN ALL SYND”, inför Gud.
3. Detta påstående av JE: “Däremot tror jag inte att en människa fortsätter att leva efter den dött. Själen kräver ande + kropp för att vara fungerande.”
Vill jag bemöta med följande länk:
http://tre-skrivare.se/hf/H5Bok.shtml#kdad
Bläddra och läs där framåt så törs jag nästan lova att det blir intressant. Hoppas att jag inte trängde mig på i onödan kring meningsutbytet här!?
Angående vad som vidrördes i slutet kring Universalismens läror som har tragglats i närmare eoner av tid, så kan jag för den uthållige och intresserade bidraga med en del länkar:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2017/09/17/bejakar-jesus-laran-om-att-alla-ska-bli-fralsta/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2017/10/30/forts-kring-universalismen-laran-om-att-alla-ska-bli-fralsta-inklusive-antikrist-den-falske-profeten-och-satan/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2017/11/17/universalisternas-lara-om-manniskoandens-foruttillvaro-innan-fodseln-andens-preexistens/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2017/12/16/kort-senaste-kring-universalismen/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2017/12/22/universalismens-forvirring-och-obibliska-kullerbyttor/
Fick på annan plats följande frågeställning från Jonathan Ei: ”Om Jesus är Gud substansmässigt under sin jorde-tid, varför ”kan han inte göra något av sig själv?”
Joh 5:19 Jesus svarade dem: ”Jag säger er sanningen: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen.
Om Jesus är Gud substansmässigt, hur kan han frestas? Gud kan inte frestas Jak 1:13.
Enda alternativet är att säga: Jesus är två personer: en som är Gud och inte frestas, och en som inte är Gud som frestas.
Varpå jag gav följande HaFo svar:
Med Din frågeställning Jonathan Ei, så blev nu det här så intressant. Så jag ber Dig se tillbaka på mina tidigare inlägg som kanske kan bli Dig till hjälp att se vem Jesus Är och kanske även ana en skymt av betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
Det gäller att koppla samman ord om att Gud inte kan frestas, men att Jesus ändå förenad med Gud kan frestas, för att i människans ställe som hennes representant kunna ”fördöma synden i köttet”. Alltså stänga synden ute ur den människa som Han representerar.
Det handlar om att se att Jesus inte ”kan göra något av sig själv” utan bara ”vad Han ser Fadern göra”, för att Han som människans representant, ska göra de människor som kommer till tro på Honom, att på samma sätt komma in i ett totalt beroende av Gud.
Vilket så efter Hans genomförda verk, när Han blir den som ”ska regera fram till att alla Hans fiender är Honom underlagda”, så gäller för de på Jesus troende under den tiden: ”Mig förutan kan ni inget göra”. Alltså samma beroende av Gud som Jesus hade som människans representant.
Bekymret som Du Jonathan Ei brottas med kring ”substansen” i Kristi person av Gud och människa förenade – ”Guds fullhet lekamligen”, kan nog varken Du eller någon annan fullt utreda, utan här handlar det om en tro på Guds Ord kring undret med inkarnationen av Gud in i mänsklig jordisk kropp för att rädda människan.
Inlägg 1 kring att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Först kring att Jesus var syndfri. ”Frestad i allt dock utan synd”. Att Jesus är syndfri har inget med katolicismens förståelse av att Jesus var syndfri. De menar att det beror på att Maria var syndfri.
Men var Maria syndfri så hade inte Jesus behövt komma. Hon hade då varit frälserska. Vilket också egentligen blir konsekvensen av katolicismens Mariadogmer. Jag menar att för att Jesus skulle kunna ”frestas i allt” så var det på grund av arvet från Maria: ”född i syndigt kötts gestalt”.
Men att Han där i sin egen syndfria rättfärdighet ”fördömer synden i köttet”. Alltså stänger synden ute ur den människa som han representerar och ska befria från ”syndens makt att bedraga”.
Hans uppgift är att i människans ställe ta straffet över mänsklighetens synd. Något som Gud utlöser, men som samtidigt i Kristus Jesus Gud själv tar straffet och att så Kristi person (försonad/förenad med Gud) kan bära fram det RENA försoningsoffret av Kristi kropp och blod på korset.
Forts Inlägg kring att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Inlägg 2 kring att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Jesu Kristi person och identitet
Jesu Kristi person och identitet är enligt Skriften, ”Guds fullhet lekamligen”- ”Kristus kommen i köttet” – Ordet var hos Gud och ORDET VAR GUD OCH ORDET VART KÖTT” = sann Gud och sann människa i en person Jesus Kristus. Det är en person dels med allt vad en människa är av egen livsande, eget liv som gör henne till en levande varelse med själsliga förmögenheter och kroppsliga funktioner.
Men Jesus Kristus är även en person med Guds person – Guds Ande insprängd till ”Guds fullhet lekamligen”, till en enhet och helhet. Gud och människa är förenade i en person – Jesus Kristus. Det är en person som till sin konstitution är ”Guds fullhet lekamligen”. Det är alltså en person som är fullt ut Gud och fullt ut människa – samtidigt i personen Jesus Kristus.
Jesaja ord i 9: 6 är mäktiga kring vem Jesus ÄR: ”För ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Far, Fridsfurste.”
Att vara Kristi person är inte bara ett ämbete Jesus har med Guds Ande smord över Honom. Att Jesus är Kristi person innebär att Han är Gud och människa förenade i en enda person – Kristi person, igenom hela försoningsskeendet, från inkarnationens inledning till uppgången i den härlighet Han från världens begynnelse ägt i den sammansatta enheten av Fader, Son och Ande i den ende Gudens person, ”Jag ÄR Herren, Herren är en”. Denna sammansatta enhet bl.a. kan studeras i Joh. kap. 14 – 17.
Jesus besegrade inte synden i människan som människa, ”människan Jesus som återlöst oss från allt elände”, säger en del så falskt.
Men Jesus besegrade inte synden i människan som människa, utan utifrån en helhetssyn på Skriften, SÅ SKEDDE DET SOM EN MÄNNISKA FÖRENAD MED GUD!! Jesus besegrar synden som KRISTI PERSON (GUD OCH MÄNNISKA FÖRENADE) i Kristi syndfria rättfärdighet och Gudomlighet. ”Gud var i Kristus och förenade..”!!
Skriften beskriver alltså Kristi person så här:
”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud … Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss och vi såg hans härlighet, vi såg likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader.” (Joh. 1:1,14) ”I Honom som är den osynlige Gudens avbild och förstfödd före allt skapat… allting har blivit skapat genom honom och till honom. Ja, han är till före allt annat och alltsammans äger bestånd i honom” (Kol. 1:15 – 19)
”Därför säger Han vid sitt inträde i världen: slaktoffer och spisoffer begärde Du inte, men en kropp beredde Du åt mig .. Se jag kommer – i bokrullen är skrivet om mig – för att göra Din vilja o Gud. Och i kraft av denna vilja har vi blivit helgade, därigenom att JESU KRISTI KROPP, en gång för alla har blivit offrad..”…
”GUD VAR I KRISTUS och försonade världen med sig själv”…”Nu däremot, då ni är i Kristus Jesus, har ni, som förut var fjärran, kommit nära i och GENOM KRISTI BLOD… ”då han nu genom EVIG ANDE (Sann Gud) har framburit sig själv (ren, syndfri, sann Gudamänniska) SÅSOM ETT FELFRITT OFFER ÅT GUD”. (Hebr. 10:5-10; 2 Kor. 5: 17 – 21; Ef. 13 – 16; Hebr. 9:13-14)
Forts Inlägg kring att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Inlägg 3 kring att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Inkarnationen är ett underverk som vi aldrig fullt ut kan förstå. Men vi har Guds Ord att rätta oss efter kring inkarnationen: Vill visa på Jesus Kristus före under och efter inkarnationen utifrån Guds Ord.
Det blir en hel del upprepningar men det kan det kanske finnas fog för att upprepa eftersom det ingår i den centrala Kristna tron. Upprepar: Och bekymret som Jonathan Ei brottas med kring ”substansen” i Kristi person av Gud och människa förenade kan nog varken han eller någon annan fullt utreda, utan här handlar det om en tro på Guds Ord.
Jesus före inkarnationen: ”Varen så till sinnes som Kristus Jesus var, han som var till i Guds-skepnad, men icke räknade jämlikheten med Gud såsom ett byte.” (Fil. 2:5-8) ”I Honom som är den osynlige Gudens avbild och förstfödd före allt skapat.” (Kol. 1:15)
Jesus har från evighet full väsensenhet med Gud i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande. ”Jag och Fadern är ett” säger Jesus. Jesus är den levande Gudens ”förstfödde Son före allt skapat”, från evighet till evighet. Oskiljaktigt förenade i samma väsen och natur. Ändå är Gudomen åtskilda i en sammansatt enhet i tre personer. Fader, Son och Ande. Dock förenade till ett i en sammansatt enhet, genom full väsensenhet.
Jesus är ”All/Guds fullhet lekamligen”. I en oupplöslig enhet mellan Gud och människa. Han är KRISTUS! Detta gör Jesus helt unik och ojämförbar.
Forts Inlägg kring att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Inlägg 4 kring att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Jesus i sin jordiska tillvaro
Hebr. 2:17 säger att Jesus ”måste i allt bliva lik sina bröder, för att han skulle bli barmhärtig och en trogen överstepräst i sin tjänst inför Gud till att försona folkets synder.”
Gud kommen i köttet. Definitionen på att Jesus är Kristus. Sann Gud och sann människa, som är ”trafikdelaren” mellan vad som är sann eller falsk tro och bekännelse.
Jesus måste i allt (till sin konstitution av ande, själ, kött, blod och kropp) bli lik den naturliga, skapade människan. Dock utan att leva i lieringen med syndanaturen, men lagd under den kroppsliga dödens tillstånd. (Inkarnationen).
Döden av Gudamänniskans – Kristi jordiska kropp sker när den skiljs från Kristus (enheten av Gud och människa i personen Kristus) på korset och förlorar sina kroppsliga livsfunktioner.
Medan Kristus (med bevarad enhet mellan Gud och människa i personen Kristus) segrande efter utgivet försoningsoffer av Kristi blod och lekamen, går in i den osynliga världen, och där ”predikar ett budskap”, för att så åter förenas med sin jordiska kropp i uppståndelsen, som då får liv igen.
Samtidigt var Jesus, om än ”född i syndigt kötts gestalt” i arvet från Maria, dock hela tiden i sin Gudomlighet och syndfria rättfärdighet, hela tiden avskild, frånskild (död) från synden (”fördömde synden i köttet”…”Helig och rättfärdig”…”dog bort från synden”…”skild från syndare”.)
Dock tillräknades Jesus människans synd ( ”Det var våra missgärningar Han bar…räknad bland överträdarna”.) ”Då nu barnen hade blivit delaktiga av kött och blod, blev ock han på ett liknande sätt delaktig därav, för att han genom sin död (alltså köttets och blodets död – kroppens död), skulle göra dens makt om intet, som hade döden i sitt våld, det är djävulen.” (Hebr. 2:14)
”Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, då han, för att borttaga synden, sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet.” (Rom. 8:3)
”Därför säger Han vid sitt inträde i världen: slaktoffer och spisoffer begärde Du inte, men en kropp beredde Du åt mig .. Se jag kommer – i bokrullen är skrivet om mig – för att göra Din vilja o Gud … och i kraft av denna vilja har vi blivit helgade, därigenom att Jesu Kristi kropp, en gång för alla har blivit offrad..” (Hebr. 10:5-10)
”Varen så till sinnes som Kristus Jesus var, han som var till i Guds-skepnad, men icke räknade jämlikheten med Gud såsom ett byte, utan utblottade sig själv, i det han antog tjänare-skepnad, när han kom i människogestalt.” (Fil. 2:5-8)
Jesus inkarnerades in i sann människogestalt för att som människans representant uppfylla lagen i människans ställe, i sin jordiska kropp skaffa försoning mellan Gud och människa och som ett felfritt skuldoffer, bära fram sin jordiska kropp och sitt blod i sin tjänst inför Gud att försona folkets synder. Kristi blod och lekamen för oss utgivet och utgjutet.
Forts Inlägg kring att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Inlägg 5 kring att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Det är inte Adams situation före fallet Jesus går in för att lösa. Det är den under lagen ställda och fallna människans situation Jesus i sin inkarnation tar sig an. Jesus går in i syndigt kötts gestalt, för att bringa försoning mellan Gud och människa.
Jesus levde aldrig efter syndanaturen. Frestad i allt. Dock utan synd. Han levde hela tiden i Guds vilja och uppfyllde lagen. Rättfärdig levde Jesus hela tiden i sin Andliga liering med Fadern. Fördömde synden i köttet. ”Dog” som sann människa hela sitt liv ”bort från synden” och inte ”in i synden” som trosförkunnelsen lär.
Med klimax på korset, där Han som sann människa dör bort från synden en gång för alla. Jesus tar där straffet syndaskulden krävde, genom offret av en oskyldig, rättfärdig och sann Gudsförenad människas blod och kropp: Kristi blod och lekamen.
Straffet att bära fram detta offer läggs där på Gudamänniskan Kristus (enheten av Gud och människa i den jordiska kroppen – Guds fullhet lekamligen – Gud i köttet).
Kristus bär fram offret av rent felfritt blod och lekamen, som avvänder straffet andlig död från människan. Samtidigt så är Jesus från evighet till evighet Sann Gud, oupplösligt utan avbrott, hela tiden, förenad med sin Fader.
”Ty i Honom bor Gudomens hela fullhet lekamligen .. Gud kommen i köttet .. Densamme igår, idag så och i evighet”. Detta är undret! (Kol.2:9, 1 Joh. 4:2, Hebr. 13:8) Undret är att Jesus efter den kroppsliga uppståndelsen ”är med kraft bevisad vara Guds Son”!
Jesus överlämnar sin mänskliga livsande/själ i Faderns händer. Gjord levande i sin ande anger inte att Jesu mänskliga livsande/själ varit död eller att enheten mellan Gud och människa i personen Kristus varit död,
men anger att enheten mellan identiteterna går in i ett annat skede, där identiteternas samtidiga uppgående i varandra i personen Kristus till en enhet, når sin konsekvens fullbordan, med fortsatt enhet och liering. Jesu mänskliga livsande/själ förblir i enheten och lieringen med Guds Ande.
När Jesus sa att det var fullbordat på korset, så var Gud och människa helt försonade. Där på korset sker försoningens klimax och avslutning. I Guds ögon, var nu alla människor, försonade med Honom. Eftersom Jesus var människans representant. Allt det som skedde med, i och genom Jesus, kunde nu, i Guds ögon, tillräknas alla människor. …
”för att det genom Guds nåd skulle komma alla till godo, att Han smakade döden.” Därför vädjar nu Gud genom Evangelium, till alla människors frihet att välja, att låta sig försonas med Honom. (2 Kor. 5: 17 – 21)
Forts Inlägg kring att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Inlägg 6 kring att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Efter uppståndelsen
”Dödad till köttet, men till anden blev han gjord levande.” Jesus blir i det kroppsliga dödsögonblicket, när Han överlämnar sin ande i Faderns händer, bevarad i sin liering med Fadern = andligt levande, genom att enheten av Gud och människa i personen Kristus består vid kroppens död!
Ett tillstånd som i uppståndelsen övervinner den kroppsliga döden i människans ställe. Han går sedan in i den härlighet Han hade hos Fadern från evighet före inkarnationen in i den naturliga skapade människans konstitution. Därmed är Han ”såsom helig andevarelse, med kraft bevisad vara Guds Son, alltifrån uppståndelsen från de döda. (Rom.1:3-4)
Jesus behöver inte vara i sin jordiska gestalt, efter fullbordat försoningsverk och att även den kroppsliga döden besegrats i uppståndelsen. Jesu jordiska kropp är i uppståndelsen (inte i någon pånyttfödelse – där Jesus skulle ha varit en annan än den Han var i sin kroppsliga död!) inte längre underlagd den kroppsliga döden.
Han kliver rakt genom bindlarna i graven, så att de vecklas ihop på gravbädden. Han umgås en tid med sina lärjungar i det tillståndet. Tomas sticker bl.a. handen i Jesu uppstungna sida och utbrister. ”Min Herre och min Gud”.
Det är nu dags för Jesus, att gå tillbaka till den härlighet, Han hade hos Fadern och varifrån Han kom. Hans jordiska kropp ingår, uppgår, övergår till den ”härlighetskropp” Han hade före inkarnationen i härligheten hos sin Fader från evighet.
”Ja, jag har gått ut ifrån Fadern och har kommit i världen, åter lämnar jag världen och går till Fadern … Jag har förhärligat dig på jorden genom att fullborda det verk, som du har givit mig att utföra. Och nu, Fader, förhärliga du mig hos dig själv med den härlighet, som jag hade hos dig, förrän världen var till” (Joh. 16:28, 17:4-5)
”Har Gud nu på det yttersta av denna tid talat till oss genom sin Son, som Han har insatt till arvinge av allt, genom vilken Han och har skapat världen. Och eftersom denne är Hans härlighets återsken och Hans väsens avbild och genom sin makts ord bär allt, har Han – sedan Han hade utfört en rening från synderna – satt sig på Majestätets högra sida i höjden. (Hebr. 1:2-3)
Forts Inlägg kring att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Inlägg 7 kring att Jesus är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt
Jesus är densamme Guda Sonen från evighet till evighet. Inkarnerad för att återlösa människan. Sen transformerad tillbaka. Hela tiden densamme. Oupplösligt förenad med sin Fader hela tiden – från evighet till evighet. Oavbrutet och hela tiden.
Detta gör Jesus helt unik och ojämförbar. Både i förhållande till Adam före fallet och den pånyttfödda människan här i tiden!! Låt oss påminna oss om skillnaden på Jesus, när Han gick på jorden och den troende efter pånyttfödelsen?
1. Den troende lever i det tillräknade verk som Jesus utförde. Medan Jesus utförde verket. Jesus var helt rättfärdig, Medan den troende lever i den tillräknade rättfärdigheten från Jesus.
2. Jesus hade full väsensenhet med Gud från evighet. Medan den troende blivit delaktig av Gudomlig natur här i tiden (”då ni nu har kommit till tro har ni som gåva undfått den utlovade Helige Ande, som en underpant på vårt arv”) och når i evigheten en förhärligad evig uppståndelsekropp till en förverkligad människa redo för en evig gemenskap tillsammans med sin skapare.
3.Jesus var inkarnerad in i den naturliga människans gestalt. Utan att leva i liering med syndanaturen. Medan den troende har synden kvar som en integrerad del av sitt väsen. (Se tre-skrivare.se/hf/H4Bok.htm )
4. Jesus var underställd den kroppsliga döden, men besegrade den i sin uppståndelse i människans ställe genom att hela tiden vara förenad med Gud. Medan den troende inte själv kan besegra den kroppsliga döden, utan i uppståndelsen kommer att uppstå till odödlighet på grund av Jesu, människans ställföreträdares, seger över den kroppsliga döden.
BÖN: Herre Jesus, Hjälp oss att förbli i Dig på ett rätt sätt. Hjälp oss att se vem som är den Sanne Jesus, hurudan Du verkligen är.
Allsmäktige Jesus, Hjälp oss att tala uppbyggelse, varning, förmaning och tröst på ett rätt sätt.
Hjälp oss att älska Dig och sanningen på ett rätt sätt. Hjälp oss att finnas till på ett rätt sätt i enlighet med Din vilja och Ditt Ord.
Hjälp oss att älska människorna på ett rätt sätt. Hjälp oss att föra ut budskapet om Dig på ett rätt sätt.
Hjälp oss att inte vika undan för lögnen och människofruktan. Hjälp oss att hålla ut till änden i denna villfarande tid. Amen.
Det verkar inte vara så många som läser inlagda länkar. Men för den riktigt vetgirige så lägger jag här in följande länk:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2017/01/25/vad-galler-i-forsoningen-och-vad-galler-for-den-troende-efter-rattfardiggorelsen-panyttfodelsen-och-gudsgemenskapen/