Inlägg 1 Annihilationismen.
Annihilismen. är läran, att de som inte räddas ska förintas. Den uppträder i lite olika varianter. En variant nämner jag här, där jag kallat den för ”Själens, personlighetens upphörande vid den kroppsliga döden – JDS – läran”
http://tre-skrivare.se/hf/H5Bok.shtml#spjds
Adventisterna och Jehovas Vittnen har också denna lära. Här länkar som visar hur vilset ute både Adventisterna och Jehovas Vittnen är på något olika sätt.
I Adventismen så talas mycket riktigt om kristen tro. Men innan de är färdig i sina utläggningar så blir det i praktiken tron på att Sabbaten ska firas på Lördag som är den frälsande tron. Det blir där i praktiken till en gärningslära till att vad som egentligen räddar människan och för att vara en sann troende så måste man hålla Sabbatsbudet.
Ellen G. White är deras falska inspiratör, falska lärare och falska profet och de menar att den som går förlorad inte möter evigt straff utan förintas.
På den sista länken är det först efter längre in på innehållet som det felaktiga där uppdagas:
http://pub5.bravenet.com/forum/static/show.php?usernum=397410289&frmid=42&msgid=985572&cmd=show
http://pub5.bravenet.com/forum/static/show.php?usernum=397410289&frmid=42&msgid=992606&cmd=show
http://pub5.bravenet.com/forum/static/show.php?usernum=397410289&frmid=42&msgid=949762&cmd=show
Jehovas Vittnen: https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2017/12/25/jehovas-vittnen/
Forts. Inlägg Annihilismen.
Inlägg 2 Annihilismen.
Vad säger då Jesus om att de som går förlorade skulle förintas? Först kan vi påminna oss om att Bibeln säger att ”Gud har lagt evigheten i människans hjärta”. Alltså gjort henne till en evighetsvarelse som inte kommer att förintas.
På Länken kring vad Jesus säger tillkom som svar på Universalismens lära om att alla ska bli räddade. Men vad Jesus säger om det, visar lika väl att de som går förlorade utan kommer att utanför Guds gemenskap i en evighet, tillbringar den på samma destination som satan, den falska profeten och antikrist. Det ser vi i Upp. 3 sista Kap.
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2017/09/17/bejakar-jesus-laran-om-att-alla-ska-bli-fralsta/
DEN SOM FÖRKASTAR MIG och INTE TAR EMOT mina ord har en domare över sig: det ord som jag har talat ska DÖMA HONOM PÅ DEN YTTERSTA DAGEN…
Om någon INTE FÖRBLIR I MIG, KASTAS HAN UT som en gren och vissnar. Sådana grenar samlar man ihop och KASTAR I ELDEN…
GÅ BORT IFRÅN MIG…DÄR SKA NI GRÅTA OCH GNISSLA TÄNDER, när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna i Guds rike medan NI SJÄLVA HAMNAR UTANFÖR…
SÅ SKA DET BLI VID TIDENS SLUT. Änglarna ska gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga och KASTA DEM I DEN BRINNANDE UGNEN.
Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns ingen plats för dem. Och jag såg de döda, stora och små, stå inför tronen. Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok… Och om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön…
Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen…
Och jag hörde en stark röst från tronen: ”Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara hos dem…
Dess portar ska aldrig stängas om dagen – natt ska inte finnas där…Aldrig ska något orent komma in i den, och inte heller den som ägnar sig åt skändlighet och lögn, utan BARA DE SOM ÄR SKRIVNA I LIVETS BOK SOM TILLHÖR LAMMET…
Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd…Guds och Lammets tron ska stå i staden…Jag är A och O, den förste och den siste, begynnelsen och änden.
Saliga är de som tvättar sina kläder så att de får rätt till livets träd och FÅR KOMMA IN genom portarna till staden. MEN UTANFÖR är hundarna och ockultisterna, de sexuellt omoraliska och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och ägnar sig åt den.
OBS!! DÅ ÄR VI FRAMME VID DEN ALDRIG UPPHÖRANDE EVIGHETEN I GUDS GEMENSKAP FÖR DEM SOM HÖR HONOM TILL OCH DET STÅR KLART VILKA SOM BLIR UTANFÖR!! OBS!! DÄREFTER FINNS INGEN MÖJLIGHET TILL FÖRÄNDRING!!
Forts. Inlägg Annihilismen.
Inlägg 3 Annihilismen.
Det står inte att ”Gud har lagt en längtan efter evigheten i människans hjärta”, som företrädare för Annihilismen förvränger Guds Ord. Det står HAR LAGT EVIGHETEN I MÄNNISKANS HJÄRTA. Hon är en evighetsvarelse, vare sig hon vill det eller inte.
Har hört uttrycket från Annihilister: ”ett hopp om liv efter döden…Detta hopp kan dock endast förverkligas i Jesus Kristus.”
HaFo kommentar: Kristi uppståndelse från den kroppsliga döden kommer att omfatta alla människor. De som dött i tron på Jesus kommer att få sina uppståndelsekroppar när Jesus kommer tillbaka för att då ”regera med Kristus för tusen år”.
Om de troende när Jesus kommer Fil. 3: 21: ”Men vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. Han ska förvandla vår bräckliga kropp och göra den lik hans härlighetskropp”…
Upp. 20: 5 ”Detta är den första uppståndelsen. Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden ingen makt, utan de ska vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år.”
När uppstår kroppsligen då de andra som inte tillhör Jesus? Jo, i samma Bibelvers står det: ”Men de andra döda (både kroppsligen och andligen döda = skilda från Guds gemenskap) levde inte förrän de tusen åren hade gått…Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga”.
Vad väntar då dessa? Jo, ”Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns ingen plats för dem. Och jag såg de döda, stora och små, stå inför tronen.
Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda dömdes efter sina gärningar, efter det som stod skrivet i böckerna…Och om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.” Då är vi framme vid när Paulus säger: ”Sedan kommer slutet, när han överlämnar riket åt Gud Fadern sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft.”
Vilka blir då med i detta Rike? Jo, ”Saliga är de som tvättar sina kläder så att de får rätt till livets träd och FÅR KOMMA IN genom portarna till staden. MEN UTANFÖR är hundarna och ockultisterna, de sexuellt omoraliska och mördarna, avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och ägnar sig åt den.”
Företrädare för Annihilismen åberopar för sin lära: ”Gud ensam är odödlig och bor i ett ljus dit ingen kan komma”… (1 Tim. 1:10.
HaFo kommentar: Vi behöver skilja på kroppslig död och andlig död (att vara frånskild från Guds gemenskap). Gud ensam är odödlig i bemärkelsen ”andlig död” så att Han skulle vara skild från sitt eviga andliga liv (Något som läran om Jesu andliga död fråntar Honom – Guds eget andliga liv).
Människan andliga död – åtskillnad från Gud – övervanns i Jesu syndfia rättfärdighet och Gudomlighet, så att Han kunde bära fram försoningsoffret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset. Det kommer de tillgodo som genom tro på Jesus blir nya skapelser i Kristus och andligt levande, förenade – med Gud i Hans gemenskap.
Och den kroppsliga uppståndelsen säkerställde som sagt kroppens uppståndelse för alla. Även de som då genom otro på Jesus lever utanför gemenskapen med Gud och därmed är andligt döda.
Företrädare för Annihilismen: ”Bibeln förklarar att den som avvisar Jesus Kristus kommer att drabbas av evigt straff genom att tillintetgöras i Gehenna. Från denna den andra döden finns det ingen uppståndelse, utan den är definitiv, evig. ”Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna.” (Matt. 10:28).
HaFo kommentar: Här blandas sanning och lögn till en ohelig röra som leder vilse. Här står det faktiskt att kroppen kan dödas men att själen inte kan det: ”dödar kroppen men inte kan döda själen”. Men den kan skiljas från Guds gemenskap men det innebär inte förintelse.
Men för den som inte lever i tro på Jesus blir ”fördärvad” = står utanför Guds gemenskap, men inget finns om att detta skulle innebära förintelse! Då lägger man in något som inte finns där i skriften!
Det står ingenstans att evigt straff innebär att tillintetgöras. Så blandas då igen här andlig död – nu den eviga andliga döden – den evigt aldrig upphörande frånvaron av Guds gemenskap – den andra döden, med den kroppsliga döden.
”Och döden och helvetet kastades i eldsjön. Detta, det vill säga eldsjön, är den andra döden.” Vare sig den kroppsliga eller andliga döden – åtskillnaden från Gud, släpps in i den eviga aldrig upphörande gemenskapen med Gud.
Utan förpassas utanför i eldsjön, vilket säges vara den eviga aldrig upphörande frånskillnaden från Guds gemenskap. Och ”Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen (de på Kristus troende). Över dem har den andra döden ingen makt.” Men fördenskull så förintas inte de förlorade, utan enligt Jesus så kommer de att gråta och gnissla tänder. Det gör man inte om man är förintad!
Har med anledning av mitt inlägg om annihilismen kommit i meningsutbyte på Jean – Erik Mårtenssons tidslinje. Han och några andra stöttar mig. Återger en del av vad jag skrivit där om det i sak skulle kunna fylla en funktion. De som är mest framträdande där med sina synpunkter är Davids Smeds och en vid namn Jan Johansson.
HaFo kommentar till David Smeds: Att Du uppfattar vad jag skriver, som att jag ”lägger till gnostiska tankar om de ogudaktigas odödlighet”, beror på att Du tydligen ännu inte sett skillnaden mellan den andliga och den kroppsliga döden.
Både de andligt levande som lever i gemenskap med Gud och de som inte lever i gemenskap med Gud och är andligt döda, ska som vi såg i texten kroppsligen uppstå. De andligt levande för att för evigt leva i Guds gemenskap. Och de andligt döda, för att för evigt leva utanför gemenskapen med Gud.
Detta kallas för den andra döden, att för evigt vara andligt död och skild från gemenskapen med Gud. Något som alltså inte drabbar de andligt levande som lever i gemenskap med Gud och här då nu för evigt. Med samma eviga ord som att de som är utanför Guds gemenskap blir det för evigt. Ett aldrig upphörande tillstånd.
Du blandar samman evigt liv och evig död, med att det ena skulle handla om evigt liv och det andra evig död skulle handla om förintelse. Evigt liv handlar om att man är andligt levande i Guds gemenskap. Medan evig död handlar om att man är andligt död, för evigt skild från Guds gemenskap.
Men båda tillstånden handlar om att man evigt existerar. Det ena tillståndet som andligt levande – evigt liv – tillsammans med Gud. Det andra tillståndet om ”evigt levande” som andligt död (evigt andligt död) skild från Guds gemenskap. Jag upprepar.
Detta är inte Platons påhitt, utan den undervisning som Jesus och Bibeln har i en helhet. Var finner Du om Du inte ska ta några enstaka ord ur sitt sammanhang, stöd för att inte ”evigheten är lagd i människas hjärta”, utan ska förintas?
Varför David ska du fortsätta att lura människor med att de ska förintas. Det är väl inget hoppfullt budskap att man ska förintas. Varför inte istället ingjuta ett verkligt hopp hos människor om att Jesus har gjort allting klart för en evighet i Guds gemenskap? Gör Du det så vad är då problemet med att Gud gjort människor till evighetsvarelser?
Inlägg 1 svar till Jan Johansson
Jan Johansson: ”personer förkunnar att Gud i evigheters evighet kommer att tortera de människor som avvisat Jesus Kristus.”
HaFo kommentar: Människan har själv på fallets dag gjort ett val att bejaka satans lögn och skildes från Guds gemenskap. Hon gör idag samma val, när hon ställs inför att Gud i Jesus Kristus gjort allt klart för en evig gemenskap med Gud.
Människan går inte förlorad beroende på om hon är snäll eller elak. Utan därför att ”alla har syndat (även den mest goda människa) OCH STÅR I AVSAKNAD AV GEMENSKAPEN MED GUD”.
Alla människor är skilda från Guds gemenskapen till sin natur: ”vi var genom vår natur hemfallna till vredesdom”. Och där hjälper det oss inte hur mycket gott vi än gör, så förändrar det inte vår natur, så att den passar in i Guds gemenskap.
Därför säger Jesus att ”om en människa inte blir född på nytt så kan hon inte få se Guds rike”. Därför har Gud gripit in för att rädda människan och ”Gud var i Kristus och försonade människorna med sig själv”.
Men han tar inte in människor med automatik som robotar in i sin gemenskap utan säger: ”Låt er därför försonas med Gud”, ”Den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”, ”åt alla de som tar emot Jesus ger han rättighet att bli Guds barn… och de har blivit födda… av Gud”.
Man behöver få del av Guds Ande för att ”bli en ny skapelse i Kristus” för komma med i den kommande nya skapelsen från Gud av en ny himmel och en ny jord: ”Då ni nu har kommit till tro (på Jesus vem Han är och offret av Kristi persons kropp och blod på korset), så har ni som gåva undfått den utlovade Helige Ande, vilken är en garant på vårt arv”.
När så Gud klargjort för människan att hon kan komma och ta emot en evighet tillsammans med Honom som en fri gåva och ställt henne inför valet att acceptera och bejaka denna gåva, så är Gud så juste, så Han talar även om vad det innebär att existera i en evighet utan Hans gemenskap.
Pinan tror jag är att inte kunna ha Guds gemenskap som man var ämnad för. Tror det handlar mer om denna smärta som ”bränner som eld” att inte få vara med Gud, mer än en fysisk smärta. Forts.
Inlägg 2 svar till Jan Johansson
Jan Johansson: ”Jag är innerligt tacksam för att jag själv inte gör mig skyldig till att föra fram icke-apostolisk förkunnelse.”
HaFo kommentar: Nå, vad säger då Jesus som väl måste anses vara vad vi har att rätta oss efter i denna fråga:
”Den port är vid och den väg är bred som LEDER TILL FÖRDÄRVET, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som LEDER TILL LIVET, och det är FÅ som finner den.”
Ingenting här om att FÖRDÄRVET skulle handla om att bli förintad. Vad som menas med fördärv är att för evigt bli skild från Guds gemenskap. Existerande som andligt död – skild från Guds gemenskap.
Förintas man så är inte fördärvet speciellt allvarligt. Något som alla annihilister försöker lura människor med. Varför inte istället berätta att Jesus har gjort allt berett för alla att få leva i evighet tillsammans med Gud!!
”Den som tror på Sonen har evigt liv. Men DEN SOM VÄGRAR ATT TRO PÅ SONEN SKA INTE SE LIVET; UTAN GUDS VREDE FÖRBLIR ÖVER HONOM.”
Evigt liv handlar om att man är andligt levande i gemenskap med Gud. Den som inte tror på Jesus ska inte få se livet tillsammans med Gud, utan är andligt död evigt skild från Guds gemenskap.
Men existerande med Guds vrede FÖRBLIVANDE = något pågående utan slut, över sig. Guds vrede består i att man inte antagit den räddning som Han berett fritt och för inte som en gåva och därmed ställt sig utanför Guds gemenskap.
Man har liksom de första människorna valt att stå utanför Guds gemenskap. Inte upphörde därmed Adam och Eva att existera och förintades. Men de var andligt döda åtskilda från Guds gemenskap. Samma gäller de som går förlorade. Existerande men andligt döda utanför Guds gemenskap. Forts.
Inlägg 3 svar till Jan Johansson
Forts. citat av Jesus: ”DEN SOM FÖRKASTAR MIG och INTE TAR EMOT mina ord har en domare över sig: det ord som jag har talat ska DÖMA HONOM PÅ DEN YTTERSTA DAGEN.”
Och vad den domen innebär vet vi: ”Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns ingen plats för dem. Och jag såg de döda, stora och små, stå inför tronen.
Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda dömdes efter sina gärningar, efter det som stod skrivet i böckerna…Och om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.” Och om eldsjön heter det att den ska brinna i evigheternas evighet kastas i Gehenna, DÄR DERAS MASK INTE DÖR OCH ELDEN INTE SLÄCKS. Det talar inte för att man förintas
”GÅ BORT IFRÅN MIG…DÄR SKA NI GRÅTA OCH GNISSLA TÄNDER, när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna i Guds rike medan NI SJÄLVA HAMNAR UTANFÖR”.
Vad händer med de som hamnar utanför? Jo inget om deras förintande, utan att de ska gråta och gnissla tänder, när de vid medvetande ska se vad de gick miste om men som de troende tagit emot som en fri gåva.
2Bind honom till händer och fötter och KASTA UT HONOM I MÖRKRET HÄR UTANFÖR! DÄR SKA MAN GRÅTA OCH GNISSLA TÄNDER”. Talar det för att man ska förintas!?
”Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: GÅ BORT IFRÅN MIG NI FÖRBANNADETILL DEN EVIGA ELDEN SOM ÄR BEREDD ÅT DJÄVULEN OCH HANS ÄNGLAR.”
För en annihilist måste detta alltså innebära att även satan ska förintas. Men om satan sägs att han hamnar i den sjö som brinner av eld och svavel i evigheternas evighet. Och för ett andeväsen lär det vara svårt att bränna upp och förintas. Men han är oskadliggjord på en destinationsplats som var ”förberett för djävulen och hans fallna änglar”.
”Han ska plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. De har ingen ro vare sig dag eller natt..”
”Och DJÄVULEN SOM HADE FÖRLETT DEM KASTADES I SJÖN AV ELD OCH SVAVEL, där också vilddjuret och den falske profeten är. Och DE SKA PLÅGAS DAG OCH NATT I EVIGHETERS EVIGHET”.
”OM NÅGON INTE FANNS SKRIVEN I LIVETS BOK KASTADES HAN I ELDSJÖN. Alltså samma destinationsplats som satan. Ingenting om att de ska förintas. Varför? Därför att det är falsarier uppkomna utan att se till en helhet av vad Skriften säger. Detta är inget påhitt av Platon eller Katolska Kyrkan som man försöker få det till för att liksom legalisera sin villolära.
Utan detta är Jesu egen undervisning kring vad som gäller, bestämt av tillvarons högsta instans, utan möjlighet till att lägga in ett veto. Inte ens från vare sig universalister eller annihilister!
Innan jag återger ytterligare meningsutbyten kring Annihilationism som pågår på FB så ger jag här några funderingar.
Inlägg 1 om Annihilationism
Upptäcker när jag forskar lite mera kring denna lära att de som går förlorade förintas, att den läran egentligen heter Annihilationism. Jag har tidigare stavat det fel. Den är är en tro på att vissa människor och alla fallna änglar (alla de fördömda ) efter den slutliga domen kommer att bli helt förintade för att inte existera eller att deras medvetenhet kommer att släckas.
Annihilationism är direkt relaterad till läran om villkorlig odödlighet , tanken att en mänsklig själ inte är odödlig om den inte ges det eviga livet. Annihilationism hävdar att Gud i slutändan kommer att förinta de ogudaktiga, och lämnar bara de rättfärdiga till att leva i odödlighet.
Denna lära omfattas av bl.a. Sjunde dags Adventister och Jehovas vittnen. Annihilationism står i kontrast till både den traditionella kristna tron på evig plåga för de som står utanför Guds gemenskap. Det står också som kontrast till att alla ska bli räddade – universalism.
Tro på Annihilationism har uppträtt genom historien, men har alltid varit i minoritet. På 1800 – talet blev adventiströrelsen inspirerad av denna lära. Milleriterna förväntade sig att Jesus skulle återvända omkring 1843 eller 1844, baserat på bibeltexter, inklusive Daniel 8:14 och en hebreisk kalender.
När det mest förväntade datumet för Jesu återkomst (22 oktober 1844) gick utan dröjsmål resulterade ”Stora besvikelsen”. Följare träffades 1845 för att diskutera rörelsens framtida riktning och blev hädanefter känd som Adventisterna.
Sjunde dags Adventistkyrkan bildades av en liten grupp från Millerits Adventister, som höll lördagssabbaten, och utgör idag den mest framträdande ”adventist” -gruppen. De blev inspirerade av den falska Ellen G. White som bejakade förintelsetanken för de som gick förlorade.
Den falske villoläraren William Branham bejakade annihilationismen de senaste åren före hans död 1965.
Det är alltså i denna vilsna mylla av förförelse som läran om att de som går förlorade har frodats. Den upplevde en återupplivning på 1980-talet när flera framstående teologer inklusive John Stott började bejaka läran.
Tidigare på 20-talet stödde vissa teologer vid University of Cambridge inklusive Basil Atkinson denna tro. Engelska teologer från 1900-talet som bejakar förintelse innefattar biskop Charles Gore (1916), William Temple, 98: e ärkebiskop av Canterbury (1924); Oliver Chase Quick, kaplan till ärkebiskopen av Canterbury (1933), Ulrich Ernst Simon (1964), och GB Caird (1966).
Detta är alltså precis som med universalismen en ganska sentida företeelse att den nått någon större spridning och inget som Jesus och de första kristna förfäktade, en tro på att de som gick förlorade skulle förintas.
Lärans försvarare hävdar att det är platon, grekisk filosofi, Augustinus och KK som infört en tro på en odödlig själ. Men detta är inte sant. När Jesus kom med den fulla helheten över vad som gäller vid de absoluta slutskeendena och även från Paulus undervisning om uppståndelse för alla och beskrivningen av Luk. i kap. 16 visar på mer en helhetsbild av vad som gäller.
Forts.
Inlägg 2 om Annihilationism
Texter som Judas 6, Matt. 8:12; 22:13; 25:30 visar att mörkret här betyder att man berövas något och inte av förstörelse i avsikt att upphöra att existera. När allt kommer omkring kan bara de som existerar gråta och gnissla tänder. Något som de som förvisas till mörkret sägs göra.
Ingenstans i Skriften betyder döden utrotning. Den kroppsliga döden för de andligt döda – skilda från Guds gemenskap, övergår till ett annat sätt av existens på en plats kallad sheol eller hades, i väntan på uppståndelsen.
Ingenting om att ”den andra döden” i Uppenbarelseboken 2:11 ; 20:14 ; och 21: 8 betyder innebär upphörande av att finnas till. Men att man för evigt blir skild från gemenskapen med Gud.
Dessutom visar Luke 16: 22-24 att eld betyder fortsatt existens i smärta. Upp. 14:10, 19:20, 20:10, och Matt. 13:42, 50 , bekräftar detta.
I 2 Tess. 1: 9 förklarar, utsträcker Paulus betydelsen av att ”straffas med evig [evigt, aionios ] förstörelse”, genom att lägga till ”och stänga av Herrens närvaro”. Alltså att det inte handlar om förintelse. Endast de som existerar kan utestängas och dessutom vara medvetna om att de är utestängda, när de ser de som finns med bland de räddade, men erfar att de själva är utanför.
Här använder annihilationister substantiv, olethros, verb, apollumi felaktigt till att det skulle betyda att ”förstöras”, att förintas. Medan betydelsen är att det som förstörs är hädanefter icke-funktionellt, men inte förintat. De kan inte vara funktionella i en gemenskap med Gud. Det är vad att bli förstörd innebär och inte att de slutat att existera. ”Förstörelse” är evig plåga i eldens sjö och inte ett upphörande av existens.
Annihilationister kan också hävda att det inte är förenligt med Guds rättvisa att de som blir ställda utanför Guds gemenskap ska lida för det i all evighet. Men om det nu är så att det är ett faktum att Gud skapat människan som en evighetsvarelse. Som Han har gjort allting klart för att de ska fritt och för intet få en evighet i Hans gemenskap.
Men så att de som inte accepterar denna fria gåva utan missar målet, då måste stängas ute från Gudsgemenskapen för alltid, ävenså evighetsvarelser de ändå är. Eljest blir det ingen rättvisa i Guds evig värld om onda/oförsonade människor, skulle få vara med där och inte för alltid vara utestängda därifrån. Detta på grund av eget val. Något som inte Gud kan anklagas för.
Hur kan det vara rättvist för Gud att ta en person som levt ett syndigt 70-årigt liv och straffa honom/henne för all evighet? Svaret är att vår synd bär en evig konsekvens för att den begås mot en evig Gud. Gud är ett evigt och oändligt väsen. Som ett resultat är all synd mot Honom värdig ett evigt straff.
Men hur ska det då bli möjligt med en lovad fullkomlig glädje i evigheten tillsammans med Gud med vetskapen att det finns människor som står utanför. Där tror jag att alla ska finna frid med att Guds dom är ytterst helig och rättfärdig och kunna tillägna sig Guds glädje i fullt mått.
Och nu här i tiden får vi göra allt för att dämpa smärtan över att det kommer att finnas människor som går förlorade, genom att alltid presentera vem Jesus ÄR och har gjort genom offret på korset, där Han gjort allt klart för gemenskap med Gud för alltid. Får människor bara tag i det, så är falska läror som universalismen och annihilationismen helt överflödiga. Forts.
Inlägg 3 om Annihilationism
Eldsjön är ett kroppsligt, själsligt andligt tillstånd. Det är inte bara en mänsklig kropp som kastas i eldsjön. Det är en människas kropp, själ och ande. En andlig natur kan inte förbrukas av fysisk eld. De förlorades uppståndelse med en kropp, är förberedd för evigheten precis som de räddades är ( Uppenbarelseboken 20:13 ; Apg 24:15 ). Dessa kroppar är förberedda för ett evigt öde.
Annihilationister är korrekta med att det grekiska ordet aionion, som vanligtvis översätts ”evigt”, inte per definition betyder ”evigt.” Det hänvisar specifikt till en ”ålder” eller ”eon”, en viss tidsperiod.
Det är emellertid klart att i det nya testamentet används aionion ibland för att hänvisa till en evig tid. Uppenbarelseboken 20:10 talar om Satan, djuret och den falska profeten som kastas i eldens sjö och plågas ”dag och natt för evigt”.
Det är uppenbart att dessa tre inte ”förintas” genom att kastas in i sjö av eld. Varför skulle de förlorades öde vara annorlunda ( Uppenbarelseboken 20: 14-15 )? Vi ser att inte bara satan som ett andeväsen förblir för alltid i eldsjön. Människorna antikrist och den falske profeten som förpassades dit före tusenårsriket, är fortfarande där, när satan efter tusenårsriket förpassas till eldsjön.
Det mest övertygande beviset för helvetets evighet är Matteus 25:46 , ”Då kommer de [de förlorade] att gå till evig straff, men de rättfärdiga till evigt liv.” I den här versen används samma grekiska ord för de onda och de rättfärdiga.
Om de ogudaktiga bara plågas för en ”ålder”, kommer de rättfärdige bara att uppleva livet i himlen för en ”ålder”. Om troende kommer att vara i himlen för evigt kommer otroende att vara i helvetet för alltid.
Jesu död var en oändlig död och betalade vår oändliga syndaskuld så att vi inte skulle behöva betala den i helvetet för evigheten ( 2 Kor 5:21 ). När vi lägger vår tro på Honom, är vi räddade, förlåtna, renade och lovade ett evigt hem i himlen. Men om vi avvisar Guds gåva av evigt liv kommer vi att möta de eviga konsekvenserna av det beslutet:
”GÅ BORT IFRÅN MIG NI FÖRBANNADE TILL DEN EVIGA ELDEN SOM ÄR BEREDD ÅT DJÄVULEN OCH HANS ÄNGLAR…SKILDA FRÅN HERRENS ANSIKTE OCH HANS HÄRLIGHET OCH MAKT.”
”RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. DE HAR INGEN RO VARE SIG NATT ELLER DAG…”
Ingenting här om tidsbegränsade straff, inget om någon rening i eld, inget om förintelse utan: ”RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. DE HAR INGEN RO VARE SIG NATT ELLER DAG…”
Jesus avslutar inte Bibeln med att säga som annihilationisterna: ”Och de orättfärdiga blev förintade och finns inte längre.” Han säger inte heller med universalisterna ”och i slutändan kommer alla människor att samlas in i Guds kärlek och bli räddade.”
När Jesus slutför sin fulla och hela uppenbarelse i slutet av Bibeln så får ”nya skapelser i Kristus gå in i en evig gemenskap med Gud. Men de icke på Jesus troende kommer att uthärda oändlig plåga i eldens sjö och stängas ute från den heliga staden, det nya Jerusalem, som är Guds och hans folkets glädjande bostadsort för alltid.
Alla som litar på Jesus i sin död och uppståndelse för att rädda dem från helvetet kommer att ha en del i livets träd och Guds heliga stad. Alla som gör det med alla sanna kristna, kan säga nu och kommer att säga för alltid:
”Halleluja! Frälsning och ära och kraft tillhör vår Gud, för hans domar är sanna och rättvisa.” Upp. 19: 1-2
Fortsätter att återge från meningsutbytet på FB kring Annihilationism
Inlägg 1
HaFo: Hur någon kan få vad Jesus säger till att de som går förlorade ska förintas är för mig en gåta. Var finner man i Jesu ord att han säger att de som går förlorade ska förintas?
”Han ska plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. De har ingen ro vare sig dag eller natt..”
”Och DJÄVULEN SOM HADE FÖRLETT DEM KASTADES I SJÖN AV ELD OCH SVAVEL, där också vilddjuret och den falske profeten är. Och DE SKA PLÅGAS DAG OCH NATT I EVIGHETERS EVIGHET”.
”OM NÅGON INTE FANNS SKRIVEN I LIVETS BOK KASTADES HAN I ELDSJÖN. Tycker någon att dessa Ord från Jesus i Upp. tyder på att man förintas i eldsjön?
Naturligtvis är det viktigaste vem Jesus ÄR och offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset. Att förklara hur Gud gjort allt klart för en evighet i Hans gemenskap. Får människor tag i det så är ju hela frågan ovidkommande om man förintas om man går förlorad
Men tycker inte detta verkar vara det centrala i mötet med annihilationismen att detta är speciellt angeläget vad som är kärnan i Kristen tro. Det verkar nästan bli till att tron på att alla ska förintas blir till en slags frälsande tro – eller? I vart fall verkar det vara deras stora mission att få människor till att tro att de som går förlorade ska förintas.
Detta påminner om universalismen där den egentlig frälsande tron är att Gud är så snäll så att alla inklusive satan ska bli räddade. För de som inte har den tron ska plågas under tidsåldrar tills de inser att Gud ska rädda alla. I mötet med bägge dessa läror så är inte ”frukten” speciellt bra. Den andas allt som oftast irritation och aggression med onödiga stick, tjuvnyp och nedlåtande agerande gentemot de som inte håller med.
I andra sammanhang som företräder annihilationismen som ex. Jehovas Vittnen så är ju vem Jesus ÄR och den frälsande tron helt förvanskad. Är det inte märkligt att denna lära annihilationismen – läran att alla som går förlorade ska förintas – sammanfaller med rent uppenbara vilsna sammanhang?
—-
Om Gud har tänt en evigt brinnande eld så brinner den för evigt. Djävulen ska tydligen plågas för evigt i den elden. Denna dess eviga betydelse gäller inte bara satan som är en andevarelse, men människor som antkrist och den falske profeten.
De var de första som kastades i eldsjön redan före Tusenårsriket vid Kristi ankomst. Fortfarande existerande i samma eldsjö dit också satan förpassas efter Tusenårsriket och de ska i likhet med satan plågas dag och natt i evigheternas evighet:
”Och vilddjuret greps tillsammans med den falske profeten, som hade gjort tecken inför vilddjuret och därigenom förlett dem som tagit emot vilddjurets märke och tillbett dess bild. Båda kastades LEVANDE i eldsjön som brinner av svavel.” De förintades alltså inte fast de inte var andeväsen utan människor!
Människor som går förlorade styckas inte innan de kastas i eldsjön. Det är hela människan med ande själ och kropp som kastas i eldsjön. Det måste innebära att uppståndelsekroppen som människan, som förlorad ställs inför Guds domstol, har en annan konstitution än vi har idag. En kropp som inte brinner upp av den sjö som brinner av eld och svavel.
”Och DJÄVULEN SOM HADE FÖRLETT DEM KASTADES I SJÖN AV ELD OCH SVAVEL, DÄR OCKSÅ VILDDJURET OCH DEN FALSKE PROFETEN ÄR. Och DE SKA PLÅGAS DAG OCH NATT I EVIGHETERS EVIGHET”. OCH OM NÅGON INTE FANNS SKRIVEN I LIVETS BOK SÅ KASTADES HAN I DEN BRINNANDE SJÖN.
Människorna antikrist och den falske profeten befann sig alltså existerande i eldsjön efter Tusen år och skulle i detta tillstånd förbli i evigheters evighet tillsammans med de människor som går förlorade!!
Annihlationismens företrädare hävdar att det är Platon och Augustinus och KK som enligt dem införde irrläran om alla människors odödliga själ.
Jag bryr mig inte det minsta om vad Platon, Augustinus eller KK lär i frågan. Det enda jag främst är intresserad av är vad Jesus lär och vad han säger om det slutliga skeendet i UPP. Forts.
Inlägg 2
Varför jag är mest intresserad av vad Jesus säger är att det är han som är A och O, begynnelsen och änden och den som i slutskeendet är den som har lagt facit i förväg.
I GT så hade man fortfarande inte den fulla och slutgiltiga uppenbarelsen från Gud kring innebörden av ett evigt liv i Gudsgemenskap och vad en andlig död med evig åtskillnad från Gud – den andra döden, men evigt existerande innebär.
Precis som Adam och Eva är andligt döda – skilda från Gud så blev de inte förintade utan levde vidare. Det kommer också de andligt döda – åtskilda från Guds gemenskap även göra i evighetens värd. Det är det som omtalas i Upp. som ”den andra döden”, vilket då där handlar om en evighet av andlig död, utan gemenskap med Gud.
Man kan säga att de i GT såg liksom ”dunkelt i en spegel” och endels. Jesus själv kom med fullheten och slutet på vad som ”skulle ske härefter” och fram t.o.m. ingången i evighetens värld, såväl för de som hör Honom till, såväl för de som inte hör Honom till. Och Han talar aldrig om att människor ska förintas. Utan Han säger till de som blir utanför Hans gemenskap:
”GÅ BORT IFRÅN MIG NI FÖRBANNADE TILL DEN EVIGA ELDEN SOM ÄR BEREDD ÅT DJÄVULEN OCH HANS ÄNGLAR…SKILDA FRÅN HERRENS ANSIKTE OCH HANS HÄRLIGHET OCH MAKT.”
”De ska STRAFFAS MED EVIGT FÖRDÄRV; SKILDA FRÅN HERRENS ANSIKTE OCH HANS HÄRLIGHET OCH MAKT”,
OCK MÄRK ATT NÄR DET HÄR TALAS OM EVIGT FÖRDÄRV SÅ ÄR DET SAMMA ORD SOM FÖR EVIGT LIV I GUDS GEMENSKAP: ALLTSÅ AV OÄNDLIG ALDRIG UPPHÖRANDE EVIGHET.
OCH FÖRDÄRV HANDLAR INTE OM FÖRINTANDE. DÅ KUNDE MAN INTE ERFARA ETT FÖRDÄRV I EVIGHET: UTAN DET HANDLAR OM ERFARA FÖRDÄRVET AV ATT VARA SKILD FRÅN GUD.
”GUDS VREDE FÖRBLIR ÖVER HONOM.” Om någon förintas så FÖRBLIR inget över honom!!
När det står att ”döden och helvetet kastades i eldsjön”, så innebär det inte att ”den andra döden”, den eviga ”andliga döden” och helvetet upphör att finnas till. Det innebär dock att ”den andra döden” och helvetet för evigt blir utestängt från den eviga gemenskapen med Gud,
och inte längre kan vara hinder eller hot för människor som tillhör Gud. Men att dit förpassas även de människor som genom otro på Jesus inte är räddade: OM NÅGON INTE FANNS SKRIVEN I LIVETS BOK KASTADES HAN I ELDSJÖN…där deras mask inte dör… ALLTSÅ INTE FÖRINTELSE!
Och vad som väntar i detta tillstånd och även gäller människor, framgår av följande: ”Om någon tillber vilddjuret och dess bild och tar emot märket på sin panna eller hand, då ska han själv få dricka av Guds vredes vin som oblandat hälls i Guds vredes bägare.
Han ska plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. De har ingen ro vare sig dag eller natt…”
Fortsätter att återge från meningsutbytet på FB kring Annihilationism
Svar 1 till Jean – Erik Mårtensson
Jean-Erik Mårtensson: ”Det är helt klart att à l l à människor har en evig ande. De är skapade till Guds avbild.”
HaFo kommentar: Precis Jean . Erik! Allt är med vid den kroppsliga uppståndelsen. Människans livsande som gör henne till en levande varelse med själsliga förmögenheter och kroppsliga funktioner finns med:
1 Kor. kap. 15: ”om det nu predikas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er säga att det inte finns någon uppståndelse från de döda? Om det inte finns någon uppståndelse från de döda, har inte heller Kristus uppstått…Men nu har Kristus verkligen uppstått från de döda, som förstlingen av de insomnade.
Eftersom döden kom genom en människa, kom också de dödas uppståndelse genom en människa. Liksom ALLA dör i Adam, så ska också ALLA göras levande i Kristus. Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och därefter, när han kommer, de som tillhör honom.
Sedan kommer slutet, när han överlämnar riket åt Gud Fadern… Han måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter. Som den sista fienden berövas döden sin makt…”
Här behöver vi då se skillnaden mellan andlig död, kroppslig död och den ”andra döden” – den eviga åtskillnaden från Guds gemenskap för att inse hela innebörden av vad Paulus här skriver.
De första människorna dog andligen och skildes från Guds gemenskap. Men levde vidare med egen livsande som gjorde dem till levande varelser med själ och kropp. Den kroppsliga döden kom dock även den en konsekvens av syndafallet.
Så som andligt döda åtskilda från Gud, så dog de även kroppsligt och under mellantillståndet så befann de sig enligt Lukas Kap. 16 i hades i dödsriket i väntan på uppståndelsen.
Medan alla andligt levande som kroppsligen dött i tron på Jesus befinner sig där i Abrahams sköte – Paradiset i väntan på uppståndelsen. Ingen var alltså förintad genom den kroppsliga döden, utan befann sig där med livsande/själ i väntan på uppståndelsen.
Och ALLA skulle de uppstå med allt vad de var av livsande som gör dem till levande varelser med kropp och själ: Forts.
Svar till 2 Jean – Erik Mårtensson
”vi ska ALLA förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga, och vi ska förvandlas. Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet.”
Detta gäller alltså ALLA att ”detta dödliga kläs i odödlighet”.
Men ”var och en i sin ordning” och med oilka konsekvenser i förhållande till om de var andligt döda åtskilda från Guds gemenskap, när de kroppsligen dog, eller om de var nya skapelser i Kristus som andligt levande i Gemenskap med Gud, när de kroppsligen dog.
För de senare gäller: ”Kristus som förstlingen och därefter, när han kommer, de som tillhör honom…vilken skall så förvandla vår förnedringskropp, att den bliver lik hans härlighetskropp”. Vilket sker innan Tusenårsriket, där de då ska ”regera med Kristus för tusen år”:
”Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden ingen makt, utan de ska vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år.”
De som andligen döda – skilda från Guds gemenskap vid sin kroppsliga död, får efter väntan i hades i dödsriket, till allt vad de är av egen livsande med själ och kropp, uppstå först efter Tusenårsriket:
”Men de andra döda levde inte förrän de tusen åren hade gått… Och djävulen som hade förlett dem kastades i sjön av eld och svavel där också vilddjuret och den falske profeten är. Och de ska plågas dag och natt i evigheters evighet…
Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den… Och jag såg de döda, stora och små, stå inför tronen. Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda dömdes efter sina gärningar, efter det som stod skrivet i böckerna… Och om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.”
För dessa gäller då med allt vad de är av egen livsande med själ och kropp att de som odödliga – ”detta dödliga kläs i odödlighet”, och det är något som kommer att gälla för alltid utan något upphörande slut:
”GÅ BORT IFRÅN MIG NI FÖRBANNADE TILL DEN EVIGA ELDEN SOM ÄR BEREDD ÅT DJÄVULEN OCH HANS ÄNGLAR…SKILDA FRÅN HERRENS ANSIKTE OCH HANS HÄRLIGHET OCH MAKT.”
”RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. DE HAR INGEN RO VARE SIG NATT ELLER DAG…”
Ingenting här om tidsbegränsade straff, inget om någon rening i eld, inget om förintelse utan: ”RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. DE HAR INGEN RO VARE SIG NATT ELLER DAG…”
Jean-Erik Mårtensson: Mycket bra broder Harry Forsgren! Bara glöm inte att både döden och helvetet o c k s å kastas i eldsjön.
HaFo kommentar: Precis Jean – Erik Mårtensson: ”Och döden och dödsriket kastades i den brinnande sjön. Detta är den andra döden, den brinnande sjön. Och var och en som inte fanns uppskriven i livets bok kastades i den brinnande sjön.”
Man kan vara andligt död, skild från Gud utan att vara kroppsligen död. Man kan vara kroppsligen död och andligt levande, förenad med Gud. Alla som är kroppsligen döda, oavsett om de är andligt levande eller andligt döda, befinner sig då i kroppslöst andligt/själsligt tillstånd i väntan på uppståndelsen.
De andligt levande, förenade med Gud väntar på en uppståndelse för att för alltid vara i Guds gemenskap. De andligt döda, en uppståndelse för att få sin andliga död ”evigt konfirmerad” i ”den andra döden”, den evigt aldrig upphörande åtskillnaden Gud. Som inte innebär förintelse, men en existens utanför Guds gemenskap.
Därefter har ”döden och dödsriket” fullgjort sina uppgifter och kastas därför i eldsjön.
Här har nu alla som genom alla tider står utanför räddningen i Jesus Kristus innan detta sker dömts efter sina gärningar. Det finns även beskrivet i Rom. : Rom. 1: 18 – 23; 2: 11 – 16: ”Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.
Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt.
Trots att de kände till Gud (i skapelsen) prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. De påstod att de var visa, men de blev dårar …
…för Gud är inte partisk. Alla som har syndat utan lag ska också gå under utan lag, och alla som har syndat under lagen ska dömas genom lagen…
För när hedningar som inte har lagen av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag trots att de saknar lagen. De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om detta vittnar också deras samveten och tankar som sinsemellan anklagar eller till och med försvarar dem. Det ska visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna.”
Detta handlar alltså om de människor som inte kommit till tro på Jesus. De som tror på Jesus får höra: ”så finns nu ingen fördömelse för dem som ÄR I KRISTUS JESUS”.
Medan alla de som dömts efter sina gärningar i förhållande till sitt samvete verkar ha olika grader av straff enligt denna text, så går de likväl förlorade. De är alltså redan innan denna domsakt andligt död – åtskilda från Guds gemenskap.
När domen är klar så verkställs då, att de nu inför evigheten hamnar i ”den andra döden”, efter att ”döden och dödsriket” har nu fullgjort ”sitt uppdrag” och behövs inte mer), så är de framme vid ”den andra döden”, den eviga andliga döden – den eviga åtskillnaden från Gud och får höra:
”GÅ BORT IFRÅN MIG NI FÖRBANNADE TILL DEN EVIGA ELDEN SOM ÄR BEREDD ÅT DJÄVULEN OCH HANS ÄNGLAR…SKILDA FRÅN HERRENS ANSIKTE OCH HANS HÄRLIGHET OCH MAKT.”
”RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. DE HAR INGEN RO VARE SIG NATT ELLER DAG…”
Ingenting här om tidsbegränsade straff, inget om någon rening i eld, inget om förintelse utan: ”RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. DE HAR INGEN RO VARE SIG NATT ELLER DAG…”
Fortsätter att återge från meningsutbytet på FB kring Annihilationism
Inlägg 1 svar till Le Magnus
Le Magnus: Bibelställen som tydligt visar att eld inte är brasa utan ångest, ensamhet och känslor?
HaFo kommentar: Lite Tröttsamt att Du inte läser vad andra skriver Le Magnus. Jag har redan besvarat Din fråga här.
Jag har inte sagt att elden inte skulle vara eld, men att pinan där i elden, där Jesus säger att där i elden, så gråter man och gnisslar tänder (alltså är man inte förintad utan fortfarande känner och reagerar). Att gråta tyder väl på ett känslomässigt lidande. Och varför man gör det beskriver Jesus:
”Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när ni får se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finner er själva utkastade.”
De är inte alls förintade utan har möjlighet att ”se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike”. Och man är i medvetet tillstånd så att man ”finner er själva utkastade.”
Visst är det således en känslomässig pina man upplever här i elden av att vara skild från Guds gemenskap. Men detta Ord talar om både en väldigt kännbar plåga av kroppslig art, för de finns ju där med sina uppståndelsekroppar (inget om att de inte skulle ha dem kvar!!), såväl som en känslomässig plåga:
”RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. DE HAR INGEN RO VARE SIG NATT ELLER DAG…” Forts.
Inlägg 2 svar till Le Magnus
Le Magnus: ”Du visar inte på något sätt bibliskt att eld = ångest. Vi ser inte bibelställe efter bibelställe. Ordagrant. Det är enbart dina egna ord”
HaFo kommentar: Men snälla Magnus vad är det för fel? Detta är väl inte mina ord, utan Ord av Jesus:
”Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när ni får se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finner er själva utkastade.”
”RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. DE HAR INGEN RO VARE SIG NATT ELLER DAG…”
Le Magnus: ”Är elden en brasa på samma sätt som napalm? ECT-anhängare är delade i två läger, ett som menar att elden inte är en egentlig eld utan ångest och känslor och ensamhet, utstötta från Gud. Det andra menar att elden är en högst riktig konkret eld. Vilket av dem?””
Hafo kommentar: Le Magnus, Jag bryr mig inte om vad ECT-anhängare anser hit och dit. Jag studerar Skriften och ber om att få se in i hur Jesus menar att det ligger till med denna fråga.
Napalm finns inte nämnt i Skriften, utan en sjö som brinner av eld och svavel.
”Han ska plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet…” ”Båda kastades levande i eldsjön som brinner av svavel”, ”skicka Lasarus att doppa sin fingertopp i vatten och svalka min tunga, för jag plågas i den här elden.”
Luke 16: 22-24 visar att elden här betyder fortsatt existens i smärta. Upp. 14:10, 19:20, 20:10, och Matt. 13:42, 50, bekräftar detta.
Eldsjön är ett kroppsligt, själsligt andligt tillstånd. Det är inte bara en mänsklig kropp som kastas i eldsjön. Det är en människas kropp, själ och ande.
Det är inte bara en del av människan som kastas i eldsjön. Det är hela den förlorade människan som kastas i den sjö som brinner av eld och svavel. Var står det att Gud styckat sönder människan innan Han kastar henne i eldsjön????
En andlig/själslig natur kan inte förintas av eld som brinner av svavel. Men inte heller uppståndelsekroppen förintas här av eldsjön som brinner av eld och svavel.
Ingenstans framgår förutom i annihilationisters ”logik” och fantasi, att uppståndelsekropparna skulle fråntas de människor som kastas i sjön som brinner av eld och svavel. Uppståndelsekropparna har alltså en annan konstitution än idag våra fysiska kroppar har.
Uppenbarelseboken 20:10 talar om Satan, antikrist och den falska profeten (Antikrist och falske profeten är människor och inte andeväsen) som kastas i eldens sjö och plågas dag och natt för evigt.
Det är uppenbart att dessa tre inte ”förintas” genom att kastas in i sjö av eld och svavel. Varför skulle de förlorades öde vara annorlunda Upp. 20: 14-15
De förlorades uppståndelse med en kropp, är förberedd för evigheten precis som de räddades är Upp. 20:13; Apg 24:15. Dessa kroppar är förberedda för ett evigt öde av att befinna sig i en eld som brinner av svavel utan att fördenskull förintas. Det är Bibelns beskrivning.
Fortsätter att återge från meningsutytet på FB kring Annihilationism
HaFo: Nu Le Magnus blir det ett långt inlägg som svar på vad Du tillställt mig. Jag vill tacka för materialet kring annihilationismen. Det verkar vara svårare att få någon uppskattning från Dig. Märkligt. Jag hoppas att eftersom jag läser Ditt material, att även Du läser allt som jag svarar!
Först en fråga: Varför ser jag Dig aldrig göra någon framställning kring vem Jesus ÄR, offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset och vad som räddar människan? Skulle vara intressant att få ta del av en ingående framställning från Dig kring det spörsmålet.
Eljest blir det lätt att människor drar den slutsatsen att det centrala för Dig handlar om att föra människor till en tro på att de som går förlorade ska förintas!
Inlägg 1 som svar från tidigare till innehållet på den länk som Le Magnus angav kring annihilationismen
HaFo: Le Magnus, har äntligen hunnit med att titta på innehållet på den länk som Du angav. Tar några citat därifrån och kommenterar dem.
Citat: ”träffade jag ofta på synen att när vi dör hamnar vi antingen direkt hos Gud, eller plågas omedelbart i ”helvetet”…man kan inte mena att man har rätten att ta kanske fyra bibelverser till sitt stöd och nästan kräva irriterat att bland andra jag ska omedelbart ändra mig.”
HaFo kommentar: Jag tror inte att Du kan anklaga mig för vare sig det ena eller andra här. Jag citerar väldigt mycket från vad Jesus säger, inte bara i evangelierna, utan även vad Han säger i Upp.
Han kom ju med hela och fulla uppenbarelsen kring vad som gäller i detta spörsmål och är den som har skrivit facit i förväg, så att vi ska veta vad vi har framför beträffande sanningshalten i Annihilationismen – läran att de som går förlorade förintas.
Angående himmel och helvetet så sätter jag in en länk kring hur jag ser på det: https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2018/01/18/ar-himmel-och-helvetet-befolkat-idag/
Under rubriken Vad säger Bibeln kommer citat som inte härrör från Bibeln utan från den egna logiken:
Citat: ”Jag ser ingen poäng och logik med att Gud stoppar in ogudaktiga i en eldsjö, bara för att sedan ge en offentlig dom och ge dem odödliga kroppar. Om människor redan nu med kroppslösa själar hamnar direkt hos Gud eller plågas i helvetet, vad är då poängen med en uppståndelse?”
HaFo kommentar: här hopar sig under rubriken vad säger Bibeln först påståenden som inte alls är Bibliska och som då ska ställas mot ”logiken” hos en Annihilationist. Det finns inga människor som redan ”nu med kroppslösa själar hamnar direkt hos Gud eller plågas i helvetet”.
”Poängen med uppståndelsen”, är att den gäller alla: 1 Kor. kap. 15: ”Eftersom döden kom genom en människa, kom också de dödas uppståndelse genom en människa. Liksom ALLA dör i Adam, så ska också ALLA göras levande i Kristus. Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och därefter, när han kommer, de som tillhör honom.
Sedan kommer slutet, när han överlämnar riket åt Gud Fadern… Han måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter. Som den sista fienden berövas döden sin makt…”
Här behöver vi då se skillnaden mellan andlig död, kroppslig död och den ”andra döden” – den eviga åtskillnaden från Guds gemenskap för att inse hela innebörden av vad Paulus här skriver.
De första människorna dog andligen och skildes från Guds gemenskap. Men levde vidare med egen livsande som gjorde dem till levande varelser med själ och kropp. Den kroppsliga döden kom dock även den en konsekvens av syndafallet.
Så som anligt döda åtskilda från Gud, så dog de även kroppsligt och under mellantillståndet så befann de sig enligt Lukas Kap. 16 i hades i dödsriket i väntan på uppståndelsen.
Medan alla andligt levande som kroppsligen dött i tron på Jesus befinner sig där i Abrahams sköte – Paradiset i väntan på uppståndelsen. Ingen var alltså förintad genom den kroppsliga döden, utan befann sig där med livsande/själ i väntan på uppståndelsen.
Och ALLA skulle de uppstå med allt vad de var av livsande som gör dem till levande varelser med kropp och själ. De troende redan när Jesus kommer och ska då ”regera med Kristus för Tusen år”.
Uppståndelsen till odödlighet för de som går förlorade sker efter Tusenårsriket, men sker före domen: Men de andra döda levde inte förrän de tusen åren hade gått… Och djävulen som hade förlett dem kastades i sjön av eld och svavel där också vilddjuret och den falske profeten är. (Märk att dessa människor är där existerande fast de kastas dit före Tusenårsriket!) Och de ska plågas dag och natt i evigheters evighet…
Och jag såg de döda, stora och små, stå inför tronen. Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda dömdes efter sina gärningar, efter det som stod skrivet i böckerna… Och om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön. Forts.
Inlägg 2 som svar från tidigare till innehållet på den länk som Le Magnus angav kring annihilationismen
”vi ska ALLA förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga, och vi ska förvandlas. Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet.”
Detta gäller alltså ALLA att ”detta dödliga kläs i odödlighet”.
Men ”var och en i sin ordning” och med olika konsekvenser i förhållande till om de var andligt döda åtskilda från Guds gemenskap, när de kroppsligen dog, eller om de var nya skapelser i Kristus som andligt levande i Gemenskap med Gud, när de kroppsligen dog.
För de senare gäller: ”Kristus som förstlingen och därefter, när han kommer, de som tillhör honom…vilken skall så förvandla vår förnedringskropp, att den bliver lik hans härlighetskropp”. Vilket sker innan Tusenårsriket, där de då ska ”regera med Kristus för tusen år”:
”Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden ingen makt, utan de ska vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år.”
De som andligen döda – skilda från Guds gemenskap vid sin kroppsliga död, får efter väntan i hades i dödsriket, till allt vad de är av egen livsande med själ och kropp, uppstå först efter Tusenårsriket:
För dessa gäller då med allt vad de är av egen livsande med själ och kropp att de som odödliga – ”detta dödliga kläs i odödlighet”, och det är något som kommer att gälla för alltid utan något upphörande slut:
”GÅ BORT IFRÅN MIG NI FÖRBANNADE TILL DEN EVIGA ELDEN SOM ÄR BEREDD ÅT DJÄVULEN OCH HANS ÄNGLAR…SKILDA FRÅN HERRENS ANSIKTE OCH HANS HÄRLIGHET OCH MAKT.”
”RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. DE HAR INGEN RO VARE SIG NATT ELLER DAG…”
Ingenting här om tidsbegränsade straff, inget om någon rening i eld, inget om förintelse utan: ”RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. DE HAR INGEN RO VARE SIG NATT ELLER DAG…” Forts.
Inlägg 3 som svar från tidigare till innehållet på den länk som Le Magnus angav kring annihilationismen
Vidare Citat: ”finns ingen logik alls i varför Gud älskar oss så mycket, vill se alla frälsta, sänder sin Son, men de som inte vill tro på Honom plågar Han aktivt i evighet. Klag. 3.31-33: ’Ty Herren förkastar inte för alltid: har han plågat, förbarmar han sig åter i sin stora godhet. Att plåga och pina människor är inte vad han vill.’ Och här är en viktig fråga: vill Gud plåga människor aktivt i evighet?”
HaFo kommentar: Nej, Han vill inte plåga någon i evighet. Men den som själv ställer sig utanför genom otro på Jesus måste dock som den evighetsvarelse som man är, ställas utanför den nya Himlen och nya jorden som Gud ska skapa för dem som hör Honom till. Eljest blir det ingenting Gudomligt med denna nya skapelse.
Han ställer människor inför val att välja Hans gemenskap i Kristus Jesus. Är som beskrivs här tålmodig och försöker förbarma sig över människor som frånsäger sig Hans kallelse. Men till slut är måttet rågat och de får ta konsekvensen av sin förhärdelse.
Citat: ”Så om man som läsare är Gud själv, man sitter och planerar skapelsen, lustgården, Adam och Eva, frälsningen, det nya Jerusalem, osv, hur skulle man planera eldsjön? Ställ dig den frågan. Skulle du helst planera för utplåning eller för en eld där de förlorade plågas i evighet?”
HaFo kommentar: Nu är vi inte Gud och behöver inte spekulera hur vi skulle ordna det. Nu har vi att rätta oss efter hur Jesus säger om vad som gäller. Och där kan ingen lägga in sitt veto. Inte ens Annihilationister med sin ”logik”.
Citat: ”somliga baptister och kanske några fler ser Uppenbarelseboken som en kronologisk historia. Man ser den inte som en mängd syner utslängda utan något tidssammanhang.”
HaFo kommentar: Förhoppningsvis så är det här något som jag missförstår – eller!? För ser man UPP. som en mängd syner utslängda utan något tidssammanhang, så är det inte märkligt om man kommer vilse i pannkakan. Ja, mycket vilse!! Men det är ett pussel som ska läggas.
Men därför att man inte lägger pusslet, så följer då också ett virrvarr av citat och slutledningar från Upp. Citat: ” ’Och han som satt på molnet sänkte sin skära ner över jorden, och jorden skördades’. Därefter följer de sista av Guds plågor.
Så var är tusenårsriket som följer? Upp. 19:1: ’Sedan hörde jag liksom den starka rösten från en stor skara i himlen: ’Halleluja! Frälsningen och härligheten och makten finns hos vår Gud, ty sanna och rättfärdiga är hans domar. Han har dömt den stora skökan som fördärvade jorden med sin otukt, och han har utkrävt hämnd på henne för sina tjänares blod.’ Det finns i himlen, inte på jorden.”
HaFo kommentar: Oj nu vart det riktigt förvirrat. Det är inte de som skördas in till gemenskapen med Gud från de som under Tusenårsriket kommit till tro på Jesus, som drabbas av eldsjön naturligtvis.
Upp. 19: 1 måste kopplas samman med Vad som omtalas i Upp. kap 7 :
1: Tecknandet av Guds tjänare i Israel – de 144.000 som också sammanfaller med ”Kvinnan” (Israel ) vars ”gossebarn” utgör en ”förstlingsfrukt” av Israels barns tolv stammar – https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/06/30/spaning-pa-upp-kap-12/
2. Synen av den stora vita skaran inför tronen (Upp. 7: 9 ) bör handla som handlar om martyrerna under Vedermödan som stred mot antikrist ”med Lammets blod och sitt vittnesbörds ord. De älskade inte så sina liv att de drog sig undan döden”.
Detta ligger idag framför, sker under vedermödan och därför något som ses tillbaka på i Upp. 19: 1. Det handlar inte om att Himlen idag skulle vara befolkad av människor. Lika litet som att det handlar om tusenårsriket eller de människor som efter uppståndelsen då ställs inför Guds domstol. Och Tusenårsriket upprättar Jesus när Han kommer tillbaka, när de som då hör Honom till ska ”regera med Kristus för tusen år”. Forts.
Inlägg 4 som svar från tidigare till innehållet på den länk som Le Magnus angav kring annihilationismen
Förvirringen fortsätter med oförmåga att lägga pusslet över innehållet i Upp.
Citat: ”Tusenårsriket inleds också med att Gud… band honom för tusen år och kastade ner honom i avgrunden… för att han inte skulle förföra folken förrän de tusen åren hade gått. Sedan skall han släppas lös för en kort tid”, Upp. 20:2.
Och så följer (20:4): ”Och jag såg troner, och de som satte sig på dem fick rätt att döma. Och jag såg själarna av dem som halshuggits för Jesu vittnesbörd och Guds ord, dem som inte tillbett odjuret och dess bild och inte tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De fick liv igen och var kungar med Kristus i tusen år. De andra döda fick inte liv förrän de tusen åren hade gått.”
”Och när de tusen åren har gått skall Satan släppas lös ur sitt fängelse. Och han skall gå ut och förföra folken i jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden, och deras antal är som havets sand. Och de drog upp till den höga slätten på jorden och omringade de heligas läger och den älskade staden. Och eld föll från himlen och förtärde dem. Och djävulen som förförde dem kastades i samma sjö av eld och svavel som odjuret”
HaFo kommentar: Att djävulen interneras ingår i att under tusenårsriket så är ”Guds Ande utgjutet över allt kött” och det Judiska folket har kommit in i sin kallelse och uppgift att genom att evangelisera världen ”bli till välsignelse för en hel värld”.
För att det sen ska visa sig hos vilka människor vem Jesus ÄR och betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset, då inte bara är en ytlig omvändelse, så kommer satan lös igen för att det ska bli uppenbart ”vilka som gett sanningen rum i sitt hjärta så att de kunde bli frälsta”, eller vilka som ånyo sätter tro till satans lögner och förförelse och som därmed går förlorade.
Dessa samlar nu så satan i ett sista uppror mot dem som hör Gud till: ”Och de drog upp till den höga slätten på jorden och omringade de heligas läger och den älskade staden”
Men så griper Jesus in igen med den slutliga segern: Och eld föll från himlen och förtärde dem. Och djävulen som förförde dem kastades i samma sjö av eld och svavel som odjuret och den falske profeten, och de skall plågas dag och natt i evigheters evighet.”
Märk då alltså här att människorna antikrist och den falske profeten som förpassades till eldsjön före tusenårsriket fortfarande existerar efter Tusenårsriket och fortfarande ”plågas dag och natt i evigheters evighet”.
”själarna av dem som halshuggits för Jesu vittnesbörd och Guds ord, dem som inte tillbett odjuret och dess bild och inte tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De fick liv igen och var kungar med Kristus i tusen år”,
handlar om dem som blev martyrer under vedermödan, men som får sina uppståndelsekroppar när Jesus kommer och upprättar Tusenårsriket. De ska precis som alla andra tidigare kroppsligen avsomnade och de som hör Kristus till när Han kommer, uppstå för att ”regera med Kristus för Tusen år”.
Märk här att de existerar som kroppslösa själar efter den kroppsliga döden, för att så även kroppsligen uppstå för att gå in i sin uppgift Under Tusenårsriket!! Precis som de som i väntan på uppståndelsen vare sig som troende på Kristus eller icke troende på Kristus, antingen i hades eller Abrahams sköte – Paradiset, existerar som kroppslösa själar efter den kroppsliga döden. Forts.
Inlägg 5 som svar från tidigare till innehållet på den länk som Le Magnus angav kring annihilationismen
Så citeras Matt 24:37 – ”Ty som det var i Noas dagar, så skall det vara vid Människosonens återkomst. Som människorna levde före floden: de åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken, och de visste ingenting, förrän floden kom och ryckte bort dem alla – så skall Människosonens ankomst vara.”
Och så dras förhastat denna slutsats: ”I och med att folket på jorden, när Jesus hämtade de sina, gick under som under Noas dagar, vilka människor finns kvar att förföra?”
HaFo kommentar: Poängen med denna vers, är att människorna var inte förbereda på skeendet utan brydde sig inte om Noas varningar, utan levde på som vanligt och blev helt överraskade. Så kommer det också att vara för många när Jesus kommer tillbaka. Men om de troende står det att ”den dagen kan inte komma över er obetänkt”.
Alla gick under i syndafloden utom de som via Arken (Kristus) inte drunknade utan levde vidare. Men inget framgår vid Kristiankomst att jämförelsen i texten att alla människor utplånades vid Hans ankomst gäller.
Det Judiska folket kommer in i sina kallelse och uppgift. Dessa utvalda judar inträder därför i tusenårsriket i sina dödliga kroppar för att få dessa efter tusenårsriket när de som troende på Jesus slutfört sitt uppdrag och ska gå in i Guds eviga gemenskap med de övriga troende på Kristus, till ”en Herde och en hjord”.
Och att inte alla övriga människor gått under och ska finnas med under Tusenårsriket ser vi av: ”Och det skall ske att alla överblivna ur alla de folk som kom mot Jerusalem ska år efter år draga ditupp, för att tillbedja konungen HERREN Sebaot, och för att fira lövhyddohögtiden.”
Citat: ”Vad är den andra döden för något? Svaret följer snabbt i Upp. 20:11: ’Och jag såg en stor vit tron och honom som sitter på den, och jorden och himlen flydde inför honom, och det fanns inte längre någon plats för dem.
Och jag såg de döda, höga och låga, stå inför tronen, och böckerna öppnades. Och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda dömdes efter vad som stod i böckerna, efter sina gärningar…. Och döden och dödsriket kastades i den brinnande sjön. Detta är den andra döden, den brinnande sjön. Och var och en som inte fanns uppskriven i livets bok kastades i den brinnande sjön.”
HaFo kommentar: här ställs nu alla som genom alla tider står utanför räddningen i Jesus Kristus och döms efter sina gärningar. Det finns även beskrivet i Rom. : Rom. 1: 18 – 23; 2: 11 – 16: ”Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.
Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt.
Trots att de kände till Gud (i skapelsen) prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. De påstod att de var visa, men de blev dårar …
…för Gud är inte partisk. Alla som har syndat utan lag ska också gå under utan lag, och alla som har syndat under lagen ska dömas genom lagen…
För när hedningar som inte har lagen av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag trots att de saknar lagen. De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om detta vittnar också deras samveten och tankar som sinsemellan anklagar eller till och med försvarar dem. Det ska visa sig på den dag då Gud dömer det som är fördolt hos människorna.”
Detta handlar alltså om de människor som inte kommit till tro på Jesus. De som tror på Jesus får höra: ”så finns nu ingen fördömelse för dem som ÄR I KRISTUS JESUS”.
Medan alla de som dömts efter sina gärningar i förhållande till sitt samvete verkar ha olika grader av straff enligt denna text, så går de likväl förlorade. De är alltså redan innan denna domsakt andligt död – åtskilda från Guds gemenskap.
När domen är klar så verkställs då att de nu inför evigheten hamnar i ”den andra döden”, efter att ”döden och dödsriket” har nu fullgjort ”sitt uppdrag” och behövs inte mer), så är de framme vid ”den andra döden”, den eviga andliga döden – den eviga åtskillnaden från Gud och får höra:
”GÅ BORT IFRÅN MIG NI FÖRBANNADE TILL DEN EVIGA ELDEN SOM ÄR BEREDD ÅT DJÄVULEN OCH HANS ÄNGLAR…SKILDA FRÅN HERRENS ANSIKTE OCH HANS HÄRLIGHET OCH MAKT.”
”RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. DE HAR INGEN RO VARE SIG NATT ELLER DAG…”
Ingenting här om tidsbegränsade straff, inget om någon rening i eld, inget om förintelse utan: ”RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. DE HAR INGEN RO VARE SIG NATT ELLER DAG…” Forts.
Inlägg 6 som svar från tidigare till innehållet på den länk som Le Magnus angav kring annihilationismen
Citat: ”I 14:9 ser vi ödet för dem som tillbett odjuret: ’Den som tillber odjuret och dess bild och tar emot dess märke på sin panna eller sin hand”
HaFo kommentar: detta är något som sker under vedermödan, men redan här vetskap och upplevelse av den slutliga konsekvensen: ”de får ingen lättnad vare sig dag eller natt, dessa som tillber odjuret och dess bild”. En konsekvens som når dess hela och slutliga konsekvens först på domens dag efter Tusenårsriket:
”han skall få dricka Guds vredes vin, som hällts upp oblandat i Guds vredes bägare, och han skall pinas med eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. Och röken från deras pina stiger i evigheters evighet, och de får ingen lättnad vare sig dag eller natt, dessa som tillber/(tillbad) odjuret och dess bild, var och en som tar/(tog) emot märket med dess namn.”
Citat: ”Till att börja med: ECT-syskon ser döden som skilsmässa från Gud. Och det ligger en del sanning i det. Död betyder inte att medvetandet utplånas och livsfunktionerna släcks ned, anser man. Men hur kan man då förklara ”den andra döden”? Uti fall ECT-syskonen har rätt, då kan det bara finnas en enda död. Annihilationister ser död som att livet släcks, medvetandet upphör. På detta sätt kan man förklara den andra döden. ”
HaFo kommentar: Denna ”logik” hos en annihilationist, uppstår därför att han inte sett skillnaden på den andliga döden – åtskillnaden från Gud, den kroppsliga döden och ”den andra döden”.
Man kan vara andligt död, skild från Gud utan att vara kroppsligen död. Man kan vara kroppsligen död och andligt levande, förenad med Gud. Alla som är kroppsligen döda, oavsett om de är andligt levande eller andligt döda, befinner sig då i kroppslöst själsligt tillstånd i väntan på uppståndelsen.
De andligt levande, förenade med Gud väntar på en uppståndelse för att för alltid vara i Guds gemenskap. De andligt döda, en uppståndelse för att få sin andliga död ”evigt konfirmerad” i ”den andra döden”, den evigt aldrig upphörande åtskillnaden Gud. Som inte innebär förintelse, men en existens utanför Guds gemenskap.
Därefter har ”döden och dödsriket” fullgjort sina uppgifter och kastas därför i eldsjön.
Inlägg 7 som svar från tidigare till innehållet på den länk som Le Magnus angav kring annihilationismen
Citat: ”Vidare är ordet på grekiska som betecknar den eld som faller från himlen och förtär de förförda folken kataesthio, sammansatt av kata och esthio, som översätts troligtvis ”synnerligen förtäras”. Enbart förtäras är esthio. Samma händelse beskrivs alltså som förintelse i ett stycke men som evig plåga i ett annat. Hur ska man förklara detta?”
HaFo kommentar: Antagligen använder annihilationister (?) orden kataesthio, sammansatt av kata och esthio, på samma sätt som de använder substantiv, olethros, verb, apollumi felaktigt till att det skulle betyda att ”förstöras” = att förintas.
Medan betydelsen där är att det som förstörs är hädanefter icke-funktionellt, men inte förintat. De kan inte vara funktionella i en gemenskap med Gud. Det är vad att bli förstörd innebär och inte att de slutat att existera. ”Förstörelse” är evig plåga i eldens sjö och inte ett upphörande av existens.
Så citeras Malaki 4.1, Jesaja 33.10-12, Jesaja 47.14-15, Ps. 68.3, Ps. 97.1-5, Ps. 37.20, där man menar sig ha bevis för att de som går förlorade förintas. Men det man då ska ha i åminnelse är att här var vi inte framme vid Jesus och den fulla och slutliga uppenbarelsen kring vad som verkligen gällde vid slutskeendena.
Så citeras Heb. 10.26-27 och Jak. 5.1-3, Matt 10:28, där man så menar att ordet förtäras/förgöras skulle innebära att förintas. Likaså med Ps. 92.8, Ps. 5.5-7, Ps. 21.9-10, Job 20.23-26.
Men i 2 Tess. 1: 9 förklarar, utsträcker Paulus betydelsen av att ”straffas med evig [evigt, aionios ] förstörelse”, genom att lägga till ”och stänga av Herrens närvaro”. Alltså att det inte handlar om förintelse. Endast de som existerar kan utestängas och dessutom vara medvetna om att de är utestängda, när de ser de som finns med bland de räddade, men erfar att de själva är utanför.
Då finns det några svåra texter att förklara som Joh. 15.6, Matt. 13.30, Matteus 3.12, där grenar, ogräs, bränns. Den lättaste att förklara är Matteus 3.12: : ”Han har kastskoveln i handen och skall rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som aldrig slocknar.”
Att elden aldrig slocknar tyder på att ”agnarna” inte brinner upp så att de slutar att finnas till. Då skulle inte elden behöva fortsätta brinna efter utfört verk. Då talar det hellre för som det står ”agnarna skall han bränna”, alltså en form av plåga och inte att de bränns upp!!
De andra två kan handla om en jämförelse med skräp som man vanligen bränner upp. Så värdelöst är det. Men att det då ändå bara blir till en jämförelse med skräp som borde brännas upp. Men att det kan man ju inte eftersom det är evighetsvarelser som det handlar om. Och då är vi tillbaka till att elden aldrig slocknar därför att det går inte att bränna upp evighetsvarelser, men elden bränner hela tiden utan något slut.
Svårast är 2 Petrus 3.7: ”Men de himlar och den jord som nu finns är i kraft av samma ord sparade åt elden; de bevaras till domens dag då de gudlösa skall förintas.”
Kan inte grundtexten tillräckligt för att se andra varianter på översättning av det ord som här översatts till förintas. Kan det möjligen vara som med ordet förgöras och förtäras att det betyder samma som med Paulus förklaring:
”och stänga av Herrens närvaro”. Alltså att det inte handlar om förintelse. Endast de som existerar kan utestängas och dessutom vara medvetna om att de är utestängda, när de ser de som finns med bland de räddade, men erfar att de själva är utanför.
Man kan i vart fall inte bygga en lära på ett ord i en mening om att de som går förlorade kommer att förintas!
Och angående ordet evigt som man också mixtrar med: Det mest övertygande beviset för helvetets evighet är Matteus 25:46 , ”Då kommer de [de förlorade] att gå till evig straff, men de rättfärdiga till evigt liv.” I den här versen används samma grekiska ord för de onda och de rättfärdiga.
Om de ogudaktiga bara plågas för en ”ålder”, kommer de rättfärdige bara att uppleva livet i himlen för en ”ålder”. Om troende kommer att vara i himlen för evigt kommer otroende att vara i helvetet för alltid. Och evigt liv handlar här om andligt levande i gemenskap med Gud. Och motsatt andlig död handlar om evig åtskillnad från Gud. Och bägge är de i dessa tillstånd som eviga varelser men med skilda destinationsorter. Forts.
Inlägg 8 som svar från tidigare till innehållet på den länk som Le Magnus angav kring annihilationismen
Citat: ”Läser man vidare i Uppenbarelseboken, kan man se skökan. Vad är en sköka? Det är troligtvis en falsk kyrka. Upp. 17:18: ’Och kvinnan som du såg är den stora staden, den som har kungavälde över kungarna på jorden.’ Vad blir hennes/stadens öde? Upp. 18:8: ’Därför skall hennes plågor komma på en enda dag, död och sorg och svält, och hon skall brännas upp i eld’.
Upp. 19:1: ’Sedan hörde jag liksom den starka rösten från en stor skara i himlen: ”Halleluja! Frälsningen och härligheten och makten finns hos vår Gud, ty sanna och rättfärdiga är hans domar. Han har dömt den stora skökan som fördärvade jorden med sin otukt, och han har utkrävt hämnd på henne för sina tjänares blod.’ Och de sade igen: ’Halleluja.’ Och röken från henne stiger i evigheters evighet.”
HaFo kommentar: https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/07/05/spaning-pa-upp-kap-17/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/07/09/spaning-pa-upp-kap-18/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/07/11/spaning-pa-uppenbarelseboken-kap-19/
Citat: ”Hur ligger det till med 1 Petr. 3:18-19 då? ’Kristus själv dog ju för era synder, en gång för alla. Rättfärdig dog han för er orättfärdiga för att leda er till Gud. Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden, och så kunde han stiga ner och predika för andarna i deras fängelse’.”
HaFo kommentar: Det står där för att vi ska se att fast Jesus dog kroppsligen så levde Hans ande/själ i förening med Gud. Han hade inte i sin kroppsliga död upphört att existera. Det var inte heller människan Jesus som dog och ”Gud Jesus” som levde vidare.
Nej det var Kristi person av Gud och människa förenade, som med kroppen livlös i graven ändå var andligt levande – förenad med Gud och som samtidigt utförde ett uppdrag, att förkunna sin seger i dödsriket.
Så att de som kroppsligen avsomnat i tron på löftet om Jesus nu fick reda på konsekvensen av sin tro. Och att de som i otro på löftet om Jesus kroppsligen avsomnat skulle få reda på konsekvensen av sin otro med dom på den yttersta dagen och evig förpassning bort undan Herrens ansikte.
”Också åt eder har han nu SKAFFAT FöRSONING I HANS JORDISKA KROPP, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig heliga och obefläckade och ostraffliga” (Kol. 1:22)
”Och det bröd som jag skall giva, är mitt kött, och jag giver det, för att världen skall leva.”(Joh. 6:51)
”Nu däremot, då ni är i Kristus Jesus, har ni, som förut var fjärran, kommit nära i och genom Kristi blod. Ty han är vår frid, han som av de båda har gjort ett och brutit ned den skiljemur, som stod emellan oss, nämligen ovänskapen.
Ty I SITT KöTT gjorde han om intet budens stadgelag, för att han skulle av de två i sig skapa en enda ny människa och så bereda frid och för att han skulle åt dem båda förenade i en enda KROPP skaffa försoning med Gud, sedan han genom korset hade i sin person dödat ovänskapen.” (Ef. 2: 13 – 16)
”genom att Jesu Kristi KROPP blev offrad en gång för alla.” (Hebr. 10: 9 – 10)
Men var är då Kristi person (Gud och människa förenade) med kroppen livlös i graven. bara här kort: Kristus predikar så i dödsrikets bägge avdelningar och den räddade rövaren möter sin frälsare i Paradiset samma dag. Kristus förenas därefter med sin jordiska kropp som får liv igen och uppstår. Se 1 Petr. 3:18 – 20:
1917: ”Ja, han blev dödad till köttet, men till anden blev han gjord levande, i anden gick han och åstad och predikade..”
1981: Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden, och så kunde han stiga ned och predika för andarna i deras fängelse…
Folkbibeln: Han blev dödad till köttet, men levandegjord genom Anden, I Anden gick han bort och utropade ett budskap…
Det står att Jesus är till kroppen dödad som rak kontrast till fortsättningen av texten. I den fortsatta kontrasten till att kroppen är dödad finner vi Kristi person. Det står inte att Kristi person är död med den döda kroppen.
Nej, som kontrast till kroppens död står det att Kristi person är andligt (Gud och människa förenade i livsgemenskapen med Gud) levande (gjord andligt levande från evighet) genom Anden.
Alltså fastän Kristi kropp är frånskild livet och död, så är Kristi person andligt levande (Gud och människa förenade). Var är Kristi person om Han är andligt levande (Gud och människa förenade) och inte är andligt död i den från livet frånskilda kroppen.
Jo, i Anden (driven av Anden) gick han (Kristi person – Gud och människa förenade) och åstad och predikade enligt texten.
På den senare länken som Du Le Magnus angav så var översättningen så dålig så det var svårt att få tag på innehållet. Men jag tror att det mesta av innehållet där även avhandlats här. Men ett Citat måste jag reagera på: ”odödlighet är en gåva som ges till de rättfärdiga i Kristus…odödlighetens gåva endast ges till de troende som är i Kristus” .
HaFo kommentar: Detta är helt missvisande och uppstår utifrån som jag visat på, att man missat skillnaden mellan andlig, kroppslig död och ”den andra döden”.
När det står om den troende att han får ”evigt liv”, så åsyftas det eviga andliga livet i Guds gemenskap. Medan motsatsen då handlar om en andlig död – åtskillnad från Gud, som fast man då är levande i meningen fortfarande existerar, får sin andliga död – åtskillnad från Gud, för evigt konfirmerad i ”den andra döden” och förpassas till samma destinationsort som satan, den falske profeten och antikrist.
Det finns kanske en del saker som Du skrivit Le Magnus som jag inte bemött, men jag tror nog att jag fick med det mesta. Hoppas att Du nu svarar utan en massa tjuvnyp och tjafs.
Pingback: Bara en liten skumning av allt elände av avfall som idag drar fram på den andliga arenan | HaFos funderingar