Behovet av att bemöta Jehovas vittnens läror uppstod åter på annan plats.
Jag lägger därför in några inlägg som bemöter hur de förnekar den sammansatta enheten/treenigheten av Fader Son och Ande, hur de förnekar att Jesus är Gud, hur de tror att de som går förlorade förintas och hur de menar att vi inte ska be till Jesus.
Inlägg 1
Angående vad som händer de som går förlorade:
Luk. 13: 27 – 28: ”Men han ska svara er: Jag vet inte varifrån ni är. GÅ BORT IFRÅN MIG…DÄR SKA NI GRÅTA OCH GNISSLA TÄNDER, när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna i Guds rike medan NI SJÄLVA HAMNAR UTANFÖR”.
De är alltså inte alls utplånade utan ser uppfattar och erfar ovan angivna saker och får ingen hälsning om senare möjligheter till räddning!
Mark. 9: 47: ”Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre att du går in i Guds rike enögd än att du har båda ögonen kvar och kastas i Gehenna, DÄR DERAS MASK INTE DÖR OCH ELDEN INTE SLÄCKS.” Ett tillstånd som alltså inte förändras eller upphör!
”..och de ska samla ihop ur hans rike allt som förleder och alla som gör orätt och KASTA DEM I DEN BRINNANDE UGNEN: DÄR SKA MAN GRÅTA OCH GNISSLA TÄNDER…
22: 2 – 14: ”…Då sade kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och KASTA UT HONOM I MÖRKRET HÄR UTANFÖR! DÄR SKA MAN GRÅTA OCH GNISSLA TÄNDER.
”..Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: GÅ BORT IFRÅN MIG NI FÖRBANNADE TILL DEN EVIGA ELDEN SOM ÄR BEREDD ÅT DJÄVULEN OCH HANS ÄNGLAR.”
”..Han ska plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. RÖKEN FRÅN DERAS PLÅGA STIGER I EVIGHETERNAS EVIGHET. De har ingen ro vare sig dag eller natt,
”..Och vilddjuret greps tillsammans med den falske profeten, som hade gjort tecken inför vilddjuret och därigenom förlett dem som tagit emot vilddjurets märke och tillbett dess bild. BÅDA KASTADES LEVANDE I ELDSJÖN SOM BRINNER AV SVAVEL…”
”Och DJÄVULEN SOM HADE FÖRLETT DEM KASTADES I SJÖN AV ELD OCH SVAVEL, där också vilddjuret och den falske profeten är. Och DE SKA PLÅGAS DAG OCH NATT I EVIGHETERS EVIGHET…”
Och om någon INTE FANNS SKRIVEN I LIVETS BOK KASTADES HAN I ELDSJÖN…
Där det alltså handlar om en evighet i ordets sanna betydelse utan upphörande eller möjlighet till förändring. DÄR ”DE SKA PLÅGAS DAG OCH NATT I EVIGHETERS EVIGHET…”
Det sker när Herren Jesus uppenbarar sig från himlen med sina mäktiga änglar i flammande eld och straffar dem som inte vill veta av Gud och dem som inte lyder vår Herre Jesu evangelium.
De ska STRAFFAS MED EVIGT FÖRDÄRV, skilda från Herrens ansikte och hans härlighet och makt, när han kommer på den dagen för att förhärligas i sina heliga och väcka förundran hos alla dem som tror.” (2 Thess 1:6–10)
Att det finns en evig tillvaro utanför Guds gemenskap för de som går förlorade förvanskas alltmer. Jag har bemött det här:
Forts
Inlägg 2
Angående den sammansatta enheten av Fader Son och Ande:
Samtidigt som Gud beskriver sig som flera, säger Bibeln ”HERREN, vår Gud, HERREN är en.” (5 Mos 6:4). Är inte det en motsättning?
Nej, det hebreiska ordet för en – ‘echâd – används nämligen på andra ställen för att beskriva en enhet, exempelvis ”ett enda folk” (1 Mos 11:6) och att man och hustru ”skall bli ett kött” (1 Mos 2:24).
Det finns i hebreiskan två ord för EN nämligen ECHAD = en, en enhet – lat unus = sammansatt enhet; och YACHEED = endast EN – lat unicus = absolut EN.
I uttrycket ”Gud är en” handlar det om ECHAD, vilket påvisar att det handlar om en sammansatt enhet.
Jesus vidrör denna sammansatta enhet i bl.a. Joh. Kap. 14 – 18: ”Jag och min Fader är ett”. Ändå visar ”jag” och ”min” på skilda personer i den enda Gudomen JAG ÄR HERREN.
Jesus säger om Anden i Joh.16:14-15: ”Han ska förhärliga mig, ty av mitt ska han taga och ska förkunna för er. Allt vad Fadern har, det är mitt, därför sade jag att han ska taga av mitt och förkunna för er.” Jesus ger oss här bilden av en Gud i tre personer och tre personer i en Gud i en sammansatt enhet.
Här finns samtidigt från begynnelsen en du – jag – vi – relation inom den enda Gudomspersonen av den oupplösligt sammansatta enheten av Fader Son och Ande:
I Mos. 1:26 används beteckningen ”oss” när Gud talar om att skapa människan till sin avbild. Samma sak upprepas i 3:22 där Gud säger att ”mannen blivit som EN AV OSS, så att han förstår vad gott och ont är.”
I 11:7 återkommer detta uttryck: ”LÅT OSS stiga dit ned och förbistra deras tungomål”. Här finns alltså en konversation inom den sammansatta enheten av Fader Son och Ande.
I Jesaja kap. 6 får profeten höra seraferna ropa sitt trefaldiga ”Helig, helig, helig är Herren Sebaot” och vidare ”Vem skall jag sända och vem vill vara vår budbärare.”
Vi får svaret vem som blev sänd Hebr. 10:5-10: ”Därför säger Han vid sitt inträde i världen: slaktoffer och spisoffer begärde Du inte, men en kropp beredde Du åt mig .. Se jag kommer – i bokrullen är skrivet om mig – för att göra Din vilja o Gud.”
I Ps. 110:1 framgår fortsatt denna ”interna dialog” inom den ende Gudomspersonen: ”Herren sade till min herre, sätt dig på min högra sida till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall”.
I 5 Mos. 6:4 där det står ”Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är en!”, så är enligt vad jag visade på, att ”Herren är en” i själva verket i grundtexten står som en sammansatt enhet.
Det finns i sanning endast en Gudomsperson, men denne Gud uppenbarar sig i en sammansatt enhet av Fader, Son och Ande. Men inte som åtskilda Gudar, som Gud Fadern, Gud Sonen och Gud Anden, utan som en oupplöslig sammansatt enhet av Fader Son och Ande, samtidigt som ”JAG ÄR HERREN, HERREN ÄR EN”.
Alla försök genom historien att sära på denna enhet till tre åtskilda Gudar, eller att förbise denna sammansatta enhet av Fader Son och Ande, eller att förbise Kristi verkliga förutvarande existens innan inkarnationen i en jordisk kropp, i den ende Gudens karaktär och personlighet har alltid lett vilse och kommer alltid att leda vilse.
Sker en upplösning eller uppdelning mellan den oupplösliga enheten av Fader, Son, Ande i den enda Gudomspersonligheten JAG ÄR HERREN (åtskillnad mellan Fader och Son eller åtskillnad mellan Gud och människa i Kristi person), så är det inte längre frågan om den ende levande Guden som Bibeln presenterar! Där sker många angrepp på sann kristen tro.
Forts
Inlägg 3
Angående att Jesus är Gud:
Tit 2:13: ”och att vänta på det saliga hoppet, VÅR STORE GUD OCH FRÄLSARE Jesu Kristi uppenbarelse i härlighet.”
1 Joh. 5:20: ”Vi vet att Guds Son har kommit och gett oss förstånd, så att vi känner den Sanne, och vi är i den Sanne, i hans Son Jesus Kristus. HAN ÄR DEN SANNE GUDEN OCH DET EVIGA LIVET.”
Joh. 1:18: ”Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, SOM SJÄLV ÄR GUD , och är hos Fadern, har gjort honom känd.”
Jesaja 9:6: ”Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans namn skall vara: Underbar i råd, VÄLDIG GUD; EVIG FADER, Fridsfurste.”
Joh 1:1-3: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet VAR GUD. Han var I BEGYNNELSEN HOS GUD. Genom HONOM har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till.”
Kol 1:16: ”Allt är skapat genom honom [Jesus] och till honom.”
Fil 2:6-11: ”Fastän han VAR TILL I GUDS GESTALT, räknade han inte tillvaron som Gud såsom segerbyte utan utgav sig själv genom att anta en tjänares gestalt då han blev människa.
Han som till det yttre var som en människa ödmjukade sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.
Därför har också Gud upphöjt honom över allting och GETT HONOM NAMNET ÖVER ALLA ANDRA NAMN, för att I JESU NAMN alla knän skall böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna, Gud, Fadern, till ära, att JESUS KRISTUS ÄR HERREN”.
Kol. 2:9: ”Ty i honom bor GUDOMENS HELA FULLHET i kroppslig gestalt…”
Kol.1:15-17: ”Han är den osynlige Gudens avbild, FÖRSTFÖDD före allt skapat. Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. Han är till före allting, och allt består genom honom.”
Joh. 8:24,25: ” ty om ni inte tror att jag är den jag är skall ni dö i era synder.” Vad Jesus här åsyftar är Hans egen bekännelse som är densamma som Faderns:
”JAG ÄR”. Alltså att de tillsammans är förenade i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande. Alltså att den som inte ”tror att jag är den jag är skall dö i era synder.” Alltså den som inte tror att Jesus är Gud ska dö i sina synder!
Joh. 14 vers 22 – 24: ”Judas – inte Judas Iskariot – frågade: ‘Herre, hur kommer det sig att du ska uppenbara dig för oss och inte för världen?’ Jesus svarade: ‘Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord. Och min FAR ska älska honom, och (OBS!) VI ska komma till honom och ta VÅR boning hos honom.”
Joh 15:26-27: ”Men när Hjälparen kommer som jag ska sända er från Fadern, sanningens Ande som utgår från Fadern, då ska han vittna om mig.”
Jesus säger att det är Han som ska sända Honom: ”jag ska sända”. Från vem ska Jesus sända Hjälparen? Jo, ”från Fadern” och vem är Han som sänds? Jo, ”sanningens Ande som utgår från Fadern”.
Och vad är då sanningens Andes uppgift? Jo, att vittna om vem Jesus är och har gjort: ”då ska HAN vittna om mig.”
Joh 16:12 – 15: ”Jag har mycket mer att säga er, men ni kan inte bära det nu. Men när HAN kommer, sanningens Ande, då ska han leda er in i hela sanningen. HAN ska inte tala av sig själv utan bara tala det han hör, och HAN ska förkunna för er vad som kommer att ske.
HAN ska förhärliga mig, för han ska ta av det som är mitt och förkunna för er. Allt som Fadern har är mitt. Därför sade jag att HAN ska ta av det som är mitt och förkunna för er.”
Joh 16:23 – 24: ”Den dagen kommer ni inte att fråga mig om något. Jag säger er sanningen: Vad ni ber Fadern om I MITT NAMN (Jesu namn), det ska han ge er. Hittills har ni inte bett om något i mitt namn. Be och ni ska få, så att er glädje blir fullkomlig.”
Men med seende ögon tycks en del inte se vad som står i vad Jesus säger om den sammansatta enheten av Fader Son och Ande och ser inte orden:
”min FAR ska älska honom, VI ska komma till honom och ta VÅR boning hos honom.” Vem/vilka är är det då som kommer när Jesus säger: ”när HAN kommer, sanningens Ande, då ska han leda er in i hela sanningen.”
Jo, ”Jag ska inte lämna er faderlösa FADERN, jag ska komma till er SONEN”. ”när HAN kommer, sanningens Ande”.
”Då ska han leda er in i hela sanningen” om vem Jesus är och har gjort och hur Han ingår i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande.
Forts
Inlägg 4
Bibeln lär att vi ska be till Jesus:
Jesus blev tillbedd av lärjungarna som kommit till insikt om vem Jesus ÄR i enlighet med Jesu egen bekännelse vid fråga om vem Han var: så uttryckte han samma identitetsförkunnelse som Gud i GT gjort: ”Jag ÄR”.
”De fattade om hans fötter och TILLBAD HONOM” ( Matt. 28: 9 ). ”och när de fick se honom TILLBAD DE HONOM” (Matt. 28: 17 ) Se även Lukas 24: 51 – 52: ”Och medan han välsignade dem, lämnade han dem och lyftes upp till himlen. DE TILLBAD HONOM och vände tillbaka till Jerusalem i stor glädje.”
Flera exempel på när Jesus blir tilltalad och tillbedd som Gud: Joh. 20: 28; 5: 23; Fil. 2: 10 – 11: Hebr. 1: 6:
”Då kom Jesus, medan dörrarna var låsta, och stod mitt ibland dem och sade: ”Frid vare med er!” Sedan sade han till Tomas: ”Kom med ditt finger och se mina händer, kom med din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte, utan tro!” Tomas svarade honom: ’Min Herre och min Gud!’…
för att alla ska ära Sonen så som de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern som har sänt honom…Därför har Gud också upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn,
för att i Jesu namn alla knän ska böjas, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är Herren, Gud Fadern till ära…Men när han låter den Förstfödde träda in i världen, säger han: Alla Guds änglar ska tillbe honom.”
Jesus säger i Joh. Kap. 14: 23 – 24: ”Jag säger er sanningen: Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det ska han ge er. Hittills har ni inte bett om något i mitt namn. Be och ni ska få, så att er glädje blir fullkomlig.”
Kraften och auktoriteten i namnet Jesus ligger i den som Han är Gud kommen i kroppslig gestalt som förenade/försonade Gud och människa i Kristi person och som därmed bar fram det RENA försoningsoffret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
Att be i Jesu namn handlar främst att man kommer
1. med sin bön på grund av vem Jesus med sitt namn står för, ”Gud själv kommen i kroppslig gestalt – ”Guds fullhet lekamligen”.
2. Det handlar också om att man kommer ”på försoningsgrunden” med en tro på betydelsen av offret av Kristi persons kropp och blod på korset som gett Hans namn ”det namn som är över alla andra namn”.
Då ska vi vända oss till denna person med namnet Jesus. Med vetskap om att det INTE handlar om ett namn med bara vanliga bokstäver, eller själva ”tonljudet”, som ett slags magiskt mantra med själva uttalet av namnet Jesus. Nej, det handlar om att man vänder sig till vem Jesus ÄR och i en förtröstan till Hans försoningsverk!
Forts
Inlägg 5
Gud och människa förenade är grunden för betydelsen i försoningsoffret på Korset:
Offret på korset är offret av en med Gud förenad människa Kristi person:
”Också åt eder har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig heliga och obefläckade och ostraffliga” (Kol. 1:22)
”Och det bröd som jag skall giva, är MITT KÖTT (KROPP), och jag giver det, för att världen skall leva.”(Joh. 6:51)
”Nu däremot, då ni är i Kristus Jesus, har ni, som förut var fjärran, kommit nära i och genom KRISTI BLOD. Ty han är vår frid, han som av de båda har gjort ett och brutit ned den skiljemur, som stod emellan oss, nämligen ovänskapen.
Ty I SITT KÖTT gjorde han om intet budens stadgelag, för att han skulle av de två i sig skapa en enda ny människa och så bereda frid och för att han skulle åt dem båda förenade i en enda KROPP skaffa försoning med Gud, sedan han genom korset hade i sin person dödat ovänskapen.” (Ef. 2: 13 – 16)
”genom att Jesu Kristi KROPP blev offrad en gång för alla.” (Hebr. 10: 9 – 10)
Hela den sammansatta enheten av Fader Son och Ande, i den ende Gudens person av ”Jag är Herren, Herren är en”, är engagerade och inbegripna i skeendet vid offret av Kristi persons (Gud och människa förenade – ”Guds fullhet lekamligen” – Ordet som var Gud och vart kött”) kropp och blod på korset, se följande texter:
Matt. 26: 28; Apg. 20: 28; Ef. 1: 7 – 14; Kol. 1: 20; Hebr. 9: 14; 1 Joh. 1: 7; 1 Joh. 5: 5 – 12:
”Detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.” Det var Fadern som upprättat förbundsblodet med Abraham och som nu här bärs fram via Guds Son.
Alltså är Fadern och Sonen helt ”synkroniserade” och ett samtidigt som Fadern och Sonen är åtskilda men samtidigt verkar i en sammansatt enhet av Fader Son och Ande.
”Ge akt på er själva och hela den hjord där den helige Ande har satt er som ledare, till att vara herdar för Guds församling som han har köpt med sitt eget blod.”
Här samverkar Guds Ande och Fadern, som köpt sin församling med sitt eget blod som alltså är synonymt med Jesu Kristi Guds Sons blod.
”I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder…Han har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud.” ”i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den utlovade helige Ande som ett sigill.”
Här samverkar hela den sammansatta enheten av Fader Son och Ande!!
Vad som ger Jesu Kristi Guds Sons blod dess verkan är att Jesus ingår som Son i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande och ger DET RENA OFFRET (Som förebilderna i GT visar att offret skulle vara) på korset av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod.
Vad som ger Jesu Kristi Guds Sons blod dess verkan är att Gud själv är så inbegripen i detta offer så att Han uttrycker att Han ”köpt församlingen med sitt eget blod”.
Gud är i Jesus Kristus i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande, den som ger offret och som själv är tillfreds med offret när Han, när Jesus säger att det är fullbordat på korset, visar att vägen då in till Hans gemenskap nu är öppen när förlåten in till det allra heligaste rämnar mitt itu.