Jag hade kring år 2000 förmånen att få komma i kontakt med och börja lära känna Karin Berglund. Hon hade hittat min hemsida där jag avslöjar den falska trosförkunnelsen:
https://tre-skrivare.se/hf/andliga-striden.htm
Hon sökte då min kontakt eftersom hon farit illa i 13 år på Livets Ord.
Erfor genast att jag här hade att göra med en oerhört intressant personlighet. Hon visade sig så väldigt kunnig på så många områden alltifrån historia, geografi etc. fram till att vara en virituos på att handskas med datorer.
Hon hade dessutom en konstnärlig ådra med utsökta målningar som hon även haft på utställning
Hon hade en egen hemsida och bidrog senare till att hjälpa mig med min hemsida och blogg. Hon visade sig vara en ”ordkonstnär” som så lätt, medryckande och enkelt beskrivande utryckte sig kring viktiga spörsmål som relationer, andliga funderingar och levnadsvisdom.
Ett av hennes stora intressen var släktforskning. Åtskilliga är de släktträd som hon ritat upp för intresserade människor.
Hennes livsglädje, nyfikenhet på livet och intresse för människor på viktiga områden framstod tidigt i blixtbelysning.
Hennes omsorg om djur och människor, där hon var en komplett utgivande människa med omsorg om allt och alla var så påtaglig. Mina katter kom att riktigt älska och trivas tillsammans med Karin.
Karin kunde själv ibland vara nedstämd, men ändå samtidigt vara för andra en glädjespridare och inspiratör, som fick människor att må bra och bli förverkligade.
Hennes utgivande omsorgsfulla personlighet sökte aldrig sitt eget, utan alltid andras bästa. Detta på ett helt obegripligt sätt, hur hon kunde alltid så äkta och ärligt ha andras bästa för sina ögon.
Karin hjälpte människor på så många sätt. Det var hennes talang, förmåga, önskan, läggning och natur att så fort det uppstod en chans att hjälpa så gjorde hon det.
Vår vänskap och gemenskap växte sig allt starkare. Vi kom fram till en gemensam överenskommelse om att vi skulle hjälpa varandra att bli gamla. Hon kom att hjälpa mig på livets alla områden på ett helt genomgripande sätt.
Hon uttryckte att jag behövde en fast hand och att hon skulle vårda mig. Jag väckte hennes moders och viljan att vårda – känsla. Det verkade glädja henne och ge henne mål och mening.
Vi konstaterade inför varandra, att det var så befriande med vår utvecklande vänskap/gemenskap, att där fanns samtidigt inga krav eller förväntningar på sexuellt utbyte.
Vi gladdes så att vår vänskap, sexuellt utbyte förutan, kunde växa till sådana nivåer av förtroende, innerlighet, tillit, värme och omsorg om varandra. Jag tror att den form av vänskap som vi hade förmånen att få uppleva inte förekommer så ofta.
De sista 10 åren flyttade vi till samma seniorboende. Hon på tredje våningen och jag på första våningen. Vi har alltsedan dess umgåtts varje dag och många gånger hela dagar.
Vi har gjort utflykter. Rest till Stockholm ett antal ggr. Gått bl.a Lidingö – stavgång tillsammans. Vi har kort sagt haft ett rikt liv tillsammans i olika aktiviteter.
Men så kom då den mörka cancern in i Karins liv. Efter operationer och cellgiftbehandling, så slutade det framme vid obotlig cancer och palliativ vård.
Hon kämpade så tappert med sin vilja att få fortsätta att leva. Hon uttrycket att varje dag hon fick leva vidare var betydelsefull. När hon var lite piggare så dammsög, skurade och tvättade hon, för hon ”skulle klara sig själv”. Maken till kämpaglöd är svår att återfinna.
Men det oundvikliga kom så med en avslutning på Axlagården i Umeå. I 7 veckor så kämpade hon tappert där mot dödens oundvikliga ankomst. Personalen var helt hänförda över vilken kämpaglöd hon uppvisade och vilken glädjespridare som hon var mitt i detta lidande.
Hon uttryckte hur hon nu kände fullt lugn och frid inför evigheten och sjöng lite på skämt: ”Jag ska fara bortom månen jag ska fara bortom Mars” och jag sa skämtsamt, att hon skulle få uppleva världens största swisch.
Vi läste Bibeln och bad mycket. Hon upplevde nu glädje över vem Jesus är och offret på korset för hennes synd. Vi citerade tillsammans ibland om att få ”komma fram till nådens tron för att undfå nåd till hjälp i rätt tid”. Uppenbarligen så hade hon sin sak med Jesus inför evigheten helt under kontroll och förvissning!
Hennes sista dag blev blev riktigt jobbig. Jag skulle egentligen inte ha varit där då. Men jag ramlade och var oförmögen av den skadan att ta mig hem. Därför blev jag kvar över hennes sista dag i livet.
Vi fick då på grund av min skada efter fallet 10 dar tillsammans, där vi uttryckte för varandra hur vi tyckte om varandra och gladde varandra med hur rikt och fin vänskap och gemenskap som vi haft genom åren.
Hon kämpade i rosslig kamp för att kunna andas i 8 tim! Hon vägrade att ge upp! Det var Karin i ett nötskal!! Aldrig ge upp!!
Jag gick fram till henne och fattade hennes hand som inte längre gav något gensvar. Jag visste inte om hon hörde mig. Jag bad för henne och så kom några ord för mig som jag inte planerat. Jag sa med tanke på vad Jesus säger om att Han vill att där Han är så vill Han att vi ska vara Joh. 14: 1 – 3:
”Jesus har berett en plats för Dig Karin, för Han vill att där Han är så vill Han att Du Karin ska vara”.
Så strök jag Karin över kinden och sa: Jag tycker så mycket om Dig Karin. Då blev det uppenbart att Karin hörde mig. Hon försökte då vända på huvudet och fånga min blick. Något som hon tidigare gjort för att med sina glittrande ekorrögon ge mig ett leende.
Men nu så stannade då andningen i detta försök till gensvar. Kvar var ett lugnt harmoniskt ansikte. Men Karin var ju nu inte längre där!
Dessa två hälsningar som jag gav henne, ”Jesus har en plats för Dig och jag tycker om Dig”, fick Karin att släppa taget och gå till det rum som hon nu förstod var berett för henne av Jesus.
Minnesbilden av hennes dödsögonblick har etsat sig kvar hos mig som en återkommande film. Den ger mig två reaktioner:
- Dels en visshet över att Karin nu flyttats till det rum som Jesus berett för henne i väntan på kroppens uppståndelse för en kommande evighet hos sin skapare.
- En så oerhört brutal saknad efter att kunna ha kontakt med Karin. Kontakten med Karin hade så berikat mitt liv under så många år. Detta att vad helst som än skedde, så kunde jag alltid ventilera det med Karin hade blivit en rutin. Ända fram till hennes sista dagar.
Men det kan jag inte längre. Brutala saknad!! Hon är bortom kontakt. Hur bearbetar man den verkligheten med den intensiva förlamningen av tomhet och saknad?
Det är så enkelt i teorin att tala om sorg och smärta och att ge goda råd likt Jobs rådgivare till andra i den situationen. Men det är något helt annat när man själv fullständigt trasas sönder i en vanmäktighet av hjälplös saknad och sorg.
Jag är fullständigt slutkörd av sorg och saknad efter Karin. Kan knappt tänka. Kan inte sova. Vanmakten, hjälplösheten, tomrummet bara ekar där allt nu känns så meningslöst. Försöker finna korta perioder där jag tänker på annat. Men så kommer smärtan bara tillbaka.
Vet inte hur jag ska klara det. Saknaden är så brutalt omtumlande. Det är så overkligt, som en ond mardröm, att aldrig få se eller höra Karin igen i detta livet. Allt vad hon sa, uttryckte och förmedlade hade ju blivit en så viktig del av mitt liv.
Tomheten ekar redan som en molande värk inombords. Är som paralyserad av en dimma som förlamar. Ser inget ljus i tunneln eller hopp för framtiden.
Nu bara tårar, tårar och åter tårar så fort jag tänker på Karin. Försöker väga det mot den vissheten, att som hennes slut blev, så är hon nu hos den plats som Jesus berett för henne. Det är ju för alla människor det viktigaste.
Men det kan inte i nuvarande läge överskyla den fruktansvärda känsla av saknad som ständigt genomströmmar mig. Hjälp mig alla att be för mig att komma igenom denna smärta!
Jag har fått några hälsningar som bekräftar att Karin kom hem till Jesus när hon dog:
Hälsning 1:
”När du hade meddelat att de gav ’smärtlindring i väntan på slutet’, så när jag då bad för Karin upplevde jag i min inre syn att Jesus stod där hos Karin med armarna utsträckta (åt sidorna) och med strålande, kärleksfulla ögon, och som att Han sa Välkommen (hem)!
Detta välkommen skrev jag inte då, men vill att du ska få veta det nu.
Din vän Karin fick till slut helandet av sin sjukdom där uppe i den himmelska härligheten hos Jesus.
Hälsning 2:
”Harry! Jag drömde att Du och Karin och jag stod och pratade om livet på jorden. Vi var i Himmelriket.
Hon såg så där ung ut som hon är på en av sina foton. Men det gjorde även Du och jag.
Hon sa så här till Dig: ’Harry, Min Harry, om Du visste vad Du betyder Nu och betydde för mig på Jorde-livet! Den kärlek Du visade mig läkte många sår från det förgångna.’ Sen kramade hon om Dig, kysste Dig på bägge kinderna, sen en puss på munnen.
Jag bara stod där och myste, sen skrattade vi så som man bara kan göra NÄR Gud är närvarande!”
Jag vill tacka för alla råd och omsorg som når mig i denna situation. Jag är pensionär så jag jobbar inte. Har väldigt lite kontakt med människor där jag bor. Ingen församlingskontakt. Så därför betyder alla hälsningar på nätet så mycket för mig.
Jag har sett som min uppgift att skriva, förutom på FB, även på min hemsida och blogg:
https://tre-skrivare.se/hf/andliga-striden.htm
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/
Karin har hjälpt mig så oerhört mycket med det arbetet. Hon har ju själv varit fast på Livets Ord i tretton år och där hon for mycket illa. Men jag uppfattade henne nu som fri från allt som bundit henne där.
Jag hoppas att Jesus ska hjälpa mig att kunna fungera framåt, som Han vill att jag ska fungera och att han hjälper mig att leva som Karin skulle velat att jag skulle fungera.
Be för mig att Jesus i allt verkligen får vara min Herre och ledsagare! Be att Jesus för mig igenom denna smärtans dal med saknad efter Karin så att Han så kan inspirera mig till att finnas till på ett rätt och välsignat sätt.
Det är på nått sätt värre än att sörja som jag nu går igenom. Det är saknaden och att inte kunna ha kontakt som gör så brutalt ont.
Jag har aldrig varit med om liknande smärta, lessenhet och tomhet, där det känns som att jag inte klarar av det. Jag försöker liksom hitta andningshål men så kommer det tillbaka i full kraft.
Men det är ju många som ber för mig nu så det ska väl måsta lätta och att Jesus ska lotsa mig vidare!
_______________________
Jag försöker bearbeta min saknad och sorg efter Karin genom att skriva om henne. Jag ska skriva om lite lättsamma händelser som ändå beskriver något av den människa som hon var.
Hon hävdade att hon fullständigt saknade tävlingsinstinkt. Hon berättade att på tävlingarna i skolan så brukade hon och en vän till henne på tävlingar ta fika med sig och vänta ut att alla gått i mål.
Det stämde rätt väl med hennes filosofi att likt Ferdinand sitta och filosofera under korkeken.
Men jag upptäckte att det ändå fanns lite tävlingsinstinkt i henne. Jag tränade då inför Vasa – loppet. Vi tränade tillsammans vid en älvfåra i närheten av hennes hem.
Jag var nära att hinna 5 km medan hon hann 3 km. När jag närmade mig henne så lade hon in en spurt för att vara före mig. Tävlingsskalle enligt mig!
Vi tränade så stavgång inför Lidingöloppets stavgång 4 km 2011. Vi tränade på en 2 km bana vid hennes dåvarande boende. Jag hade räknat ut hur lång tid efter henne jag skulle starta för att gå om henne i slutet.
I Utförslöporna när hon hörde mitt flås i ryggen så drog hon ned huvudet under hatten och joggade. Tävlingsinstinkt enligt mig!
Men så passerade jag henne med några sekunder innan målgång. Då tog hennes omsorg om mig som hon visste ville vinna och hon sa: ”Vad roligt att Du vann”. Karin i ett nötskal: alltid glädja och uppmuntra sin medmänniska.
Dagen kom när vi gick Lidingöloppets stavgång. Jag var då ordentligt tränad. Hon var dock bara 2 min efter mig. Tävlingsinstinkt enligt mig!
Jag ramlade på upploppet när jag skulle nödvändigtvis passera några damer innan målgång i min helgalna tävlingsinstinkt.
Efter målgång väcktes så Karins vårdnadsinstinkt över min blödande näsa.
Karin i ett nötskal: 1. Gav järnet för att i sin ”icke befintliga” tävlingsinstinkt överraska alla med en kanontid!
2. Ge all omsorg och hjälp till en övermodig vän som behövde det.
Be för mig att glädjen över allt det fina som vi hade kan få överskyla all saknad och sorg så att jag kan börja fungera som Jesus vill och som Karin skulle vilja att jag kan få fungera!
Jag försöker åter bearbeta min saknad och sorg efter Karin genom att nu skriva om hennes oerhörda omsorg om djur.
2013 när jag skulle flytta till Burträsk så greps min katt Phjuma av en rädsla av att han skulle bli kvar när han märkte att jag förberedde flytt.
Han slutade äta och dricka och jag fick ta honom till veterinären som gav honom vätska och sände med extra kraftig mat. Karin bodde då fortfarande i Skellefteå.
Hon tog med glädje emot Phjuma som fick bo hos henne tills Karin fått honom att äta. Karin räddade även senare Phjumas liv på olika sätt. Hon var helt mästerlig i sin hantering av katter som så älskade kontakten med henne.
Det sista exemplet på hur Katter blev så fästa vid Karin var när ”Tusse” tydligen hade blivit utkastad och ingen ville ha honom kom att överleva på min altan.
Karin tog honom i sin vård. Han älskade så Karin och sista natten innan Karin åkte på Axlagården så låg han hela natten runt Karins hals i en innerlig kärleksförklaring. Efteråt så ropade han hela tiden efter Karin för att få åka upp till henne. Han verkar nu ha förlikat sig med att Karin inte längre finns här.
Det var bara 2 exempel bland många andra på den omsorg och kärlek som Karin visade katter som kom i hennes väg. Katter går inte att lura! De bara kände in instinktivt vilken oerhört utgivande och omsorgsfull person som Karin var! Och denna densamma omsorg så visade Karin även alla människor som kom i hennes väg.
Karin var en så unikt fin människa! Saknar henne så mycket!!
Vill skriva om 2 saker i min bearbetning av förlusten och saknaden efter min kära vän Karin.
1. Dels hur fel allt gick ända från början från sjukvårdens sida beträffande Karins cancer och vidare fram tills att det inget mer fanns att göra.
2. Vilken oerhörd tapperhet, kampvilja, livsglädje och förmåga att leva upp och sprida glädje mitt i allt lidande som Karin var behäftad med.
Inlägg 1
Miss av sjukvården:
a) Vid de första besöken för att hon hade blod i avföringen fick så fick hon inte träffa någon läkare utan blev under 3 års tid hemskickad med att det nog var hemorrojder. Att hon borde ändra diet etc.
Jag borde i det läget mer stått på mig och sett till att hon fått träffa en läkare tidigare.
Vid läkarbesöket blev det remiss och ordentlig undersökning. Nu skulle det som börjat som en liten ”hemorrojder” ha växt till en knytnävsstor tumör.
b) Tumören opererades bort åtföljt av orden att nu var allt borta och behövde aldrig kollas upp.
c) Efter 2 år fick hon ånyo svåra problem med underlivet. Man opererade bort en stor del underlivet och satte in stomi och slang för att kissa till en plastpåse. Åter med orden att nu var allt cancer borta och aldrig behövde kollas mer.
d) men nu visade sig att hon under denna operation fått resistenta bakterier (sjukhussjukan). Det innebar därefter att hon med 2 – 3 veckors mellanrum fick feber och infektion där jag hjälpte henne in till Akuten för antibiotika dropp.
e) Efter andra operationen började hon spy och ringde 1177 för råd. Rådet löd: Ta sammarin så blir det nog bra. Hon fick feber och rådet löd: ta alvedon så blir det nog bra.
Jag körde då henne till akuten där det visade sig att ena njuren höll på att sprängas på grund av infektion i urinvägarna. Hon fick då från njuren en till slang med urin till en plastpåse.
f) Så följde då intensiv cellgiftbehandling blandat med återkommande behov av antibiotika dropp.
g) När det då visade sig att cellgiftbehandlingen inte hade någon verkan. Att hon så fått en tumör i hjärnan. Och fått en tumör i lungan och att det i det lilla som fanns kvar i underlivet så hade det börjat växa ännu en tumör.
h) Då övergick allt till Palliativ vård där vi då nu vet hur det slutade med vad jag återgett av hennes slut vid hennes dödsögonblick.
Forts
Inlägg 2
Igenom allt detta så kämpade Karin så heroiskt tappert i ett ofattbart hjältemod. Det är nästan obeskrivligt hur hon igenom allt hela tiden ändå förmedlade hopp och glädje.
a) Hon tyckte det var en baggis att sköta stomin och urinpåsarna.
b) Mellan varven som hon behövde till akuten, eller få cellgiftbehandling, så var hon så jublande glad över att sköta katterna, att vi kunde äta frukost och umgås med varandra, att hon orkade vara ute och promenera, städa och tvätta.
c) Hon försökte under denna tid hela tiden uppmuntra och glädja släkt och vänner och uttryckte alltid hur hon ville alla så väl.
d) När hon blev så dålig att hon måste bli inlagd på lassa en vecka så var hon så jublande glad när jag besökte henne och hon såg hoppfullt framåt med planer för vad vi ändå skulle kunna göra tillsammans under sommaren.
d) När det så slutade på Axlagården med budskapet till henne därifrån att det bara var veckor kvar så vägrade hon och kämpade vidare i 7 veckor.
e) Under de sista veckorna var hon tidvis mest glad och den som höll modet uppe på alla som arbetade med henne. När jag vid ett tillfälle vid hennes säng grät över vilket lidande som hon gick igenom, så såg hon upp på mig och sa med en röst som ville hjälpa och trösta mig:
”Det är synd om Dig”. Karin i ett nötskal! Hur alla andra mådde var det viktiga för henne. En mer omtänksam och tapper människa finns knappast att återfinna!
Jag är alltmer tacksam för de sista 10 dagar vi fick tillsammans, där vi bedyrade för varandra hur mycket som vi tyckte om varandra. Jag är glad och befriad över hennes ord under den tiden, att hon var fullständigt trygg inför evigheten.
Må Jesus nu rikligt välsigna henne där hon befinner sig i det rum som Han har berett för henne i väntan på kroppens uppståndelse och så må hon så småningom jublande vara med vid ingången till Den nya Himmelen och den nya jorden ( Upp. 21: 1 – 7).
Jag har idag upplevt Små hälsningar från Jesus.
Jag trodde inte att jag hade någon här på boendet att prata med. Men så kom en äldre man till mig som ville trösta mig. Han visade sig vara väldigt insatt i andliga spörsmål.
Så kom en äldre kvinna som ville visa på att det spelades andliga sånger på TV.
Jag uppfattade det som att Jesus ville säga mig att jag inte var ensam även om Han plockat Karin hem till sig.
Fick också denna hälsning på mailen:
”Gud är allsmäktig och att inget går förbi hans tron utan att det är godkänt.”
Jesus har alltså godkänt att Karin inte längre finns med i jordelivet!
Sista halvåret har jag varje dag bett: ”Jesus Du har all makt i himmel och på jord. Du kan fullständigt hela Karin från all cancer och alla resistenta bakterier. Låt Karin få uppleva hur hon är helad i Dina sår”.
Jag har i Jesu namn drivit ut all sjukdom ur hennes kropp. Äldste har smort henne med olja och bett om hennes helande. Jag har engagerat ett hundratal förebedjare som bett för Karin.
De sista timmarna av Karins liv bad jag: ”Jesus ske Din vilja”. Varför skulle Gud inte låta sin vilja ske om man ber att den ska ske?
På det sätt som hennes liv avslutades med hennes utsaga om att hon hade fullständig vila och förvissning inför evigheten och tacksamhet till att Jesus burit hennes synd.
Och att hon avslutade vid orden om att Jesus berett ett rum för henne, så är jag fullständigt viss om att Jesus var med henne i dödsögonblicket och förde henne till det rum som Han berett för henne i väntan på kroppens uppståndelse.
Att Karin inte blev helad och varför hon fick gå igenom allt detta kan jag bara överlämna till Jesus. Men jag är viss om att Jesus mitt igenom allt var med Karin och förde henne hem till sig.
Hoppas att jag i evigheten får svaret på varför hon skulle behöva lida så mycket andligt, själsligt och kroppsligt. Jesus säger ju att för dem som älskar Honom så samverkar allt till det bästa. Jag får försöka vila i denna tanke! Även om saknaden fortfarande är så brutalt obarmhärtig!
En tanke som jag ibland slås av är att Jesus plockade hem Karin så att hon inte skulle behöva möta de svårigheter som vi antagligen nu har framför oss i vårt land!??
Jag fick följande hälsning:
”Tror du verkligen att det var Jesus vilja att hon dog? Tror du också att hennes lidande var det bästa som hänt? Horribelt!!! Då känner du inte Jesus. Han är vägen, sanningen och livet, och han har ingen ondska.
Du är ute på en farlig väg om du verkligen tror att det var Jesus vilja att hon dog, och fick gå igenom ett svårt lidande. Jesu vill hjälpa oss på alla sätt. Han går före.
Häda honom inte och anklaga honom inte. Han vill allt gott och leda och hjälpa, inte döda.”
Mitt svar löd:
Vilken fruktansvärt ondskefull känslokall och skändande hälsning. Om någonting är hädelse så är det att säga att Jesus inte har all makt i himmel och på jord och inte är den som har full koll och full kontroll.
En sann omsorgsfull hälsning var den jag fick igår från en sann Kristen:
”Gud är allsmäktig och att inget går förbi hans tron utan att det är godkänt.”
Den är knappast Kristen som inte tror att Jesus skulle vara Herre och förnekar att Jesus är den som har full koll och full kontroll!
Jag betackar mig Monika för liknande kommentarer som förnekar vem Jesus är: Herrarnas Herre och Konungarnas Konung.
Matt. 10:29: ”Men inte en enda sparv, hur lite den än är värd, faller död till marken utan att er Far i himlen vet om det.”
Ordagrant står det så här i Bibelns grundtext: ”Inte en sparv faller till marken UTAN ATT FADERN ÄR MED.”
Att säga att Jesus inte var med Karin och bar henne igenom lidandet och var med henne in i hennes död är en fullständig förnekelse av vem Jesus är.
Att säga att Karins tro på vem Jesus är och har gjort inte var gällande så att Jesus inte var med henne och förde henne till den plats som Han berett för henne, uttrycker inte bara ondska.
Det uttrycker förnekelse och är en grav hädelse emot den Jesus som har sagt att ingen som tror på Honom ska komma på skam och att den som tror på Honom ska leva om man än dör.
Karin hade full förvissning och tro på vem Jesus är och har gjort. Den som är uppståndelsen och livet har nu fört Karin till Abrahams sköte i väntan på kroppens uppståndelse när Jesus kommer tillbaka.
Karin ska så efter att ha ”regerat med Kristus för Tusen år” få gå in till den ”Nya himlen och den nya jorden” för en evighet tillsammans med sin Frälsare och skapare.
Hur kan någon så gå satans ärenden och säga att det nu inte är vad som gäller Karin!!??
Jag blev så av dessa kärlekslösa människor anklagad för att spy upp galla, i bitterhet.!! Vad jag skrivit gjordes om till att jag tyckte ”att det var bäst att Karin fick lida och det skulle Jesus ha tyckt.”
Min reaktion blev då:
Här har vi att göra med respektlösa och ondsinta människor i någon slags form av överandlighet och som förvanskar vad jag skrivit. Vi får be med Jesus: ”Fader förlåt dem ty de vet inte vad de gör”.
Det allvarligaste för dem själva är att de förnekar att Jesus är Herre och har full koll och kontroll. Jag skulle inte vilja vara i dessa falska människors kläder när de en dag ska stå till svars för vad de förmedlat.
Jag lämnar därmed all form av meningsutbyte med dessa kärlekslösa vilsna människor. Och går vidare som kontrast till dessa kärlekslösa vilsna människor, i full förtröstan till att att min Herre och frälsare Jesus Kristus, är den som har all makt i himmel och på jord och den som har full koll och kontroll!
______________
Så här sa en sann Kristen på annan plats om vad dessa kärlekslösa vilsna människor uttryckt:
”Hur kan en så kallad kristen människa svara dej på detta ondskefulla sätt. Hon måste vara en väldigt självgod människa. Att bara uttrycka sej på det viset kommer från satan själv. Harry . Som jag ser är du en varm troende man som går den rätta vägen. Guds rika välsigne till dej.”
”Gå vidare på den smala vägen o släng den där ondskefulla kommentaren i glömskan hav, och vandra vidare med Jesus vid din sida. Läs 2: Timotius kap 3. Den helige ande kommer att avslöja dessa falska människor. Guds frid till dej.
HaFo: Tur att det ändå finns sanna Kristna människor som vet att reagera mot kärlekslösa falska människor som utger sig för att vara Kristna.
_________________
Det står att vi inte ska bli prövade över vår förmåga. Sanna Kristnas back up kan bidra till att jag i denna situation orkar med alla dessa vansinniga påhopp! Tack!!
Sista halvåret har jag varje dag bett för Karin: ”Jesus Du har all makt i himmel och på jord. Du kan fullständigt hela Karin från all cancer och alla resistenta bakterier. Låt Karin få uppleva hur hon är helad i Dina sår”.
Jag har i Jesu namn drivit ut all sjukdom ur hennes kropp. Äldste har smort henne med olja och bett om hennes helande. Jag har engagerat ett hundratal förebedjare som bett för Karin. De har uttryckt hur de gripits av Guds Ande i sin bön över hur Guds vilja skulle ske med Karin.
Jag trodde på ett helande av Karin ända in i det sista. Till och med efter hennes död så ropade jag till Jesus: ”Du kan uppväcka henne från det döda”.
De sista timmarna av Karins liv slutade jag ”kommendera Jesus” om att hela Karin och bad då: ”Jesus ske Din vilja”. Varför skulle då Gud inte låta sin vilja ske om man ber att den ska ske?
Karins liv avslutades med hennes utsaga om att hon hade fullständig vila och förvissning inför evigheten och tacksamhet till att Jesus burit hennes synd, där vi i timmar bad tillsammans och citerade Guds Ord både kring helande, vem Jesus är och har gjort och vad som gäller i evighetens värld.
Hon avslutade sitt liv vid orden om att Jesus berett ett rum för henne. Det gör mig fullständigt viss om att Jesus var med henne i dödsögonblicket och förde henne till det rum som Han berett för henne i väntan på kroppens uppståndelse.
Att Karin inte blev helad och varför hon fick gå igenom allt detta kan jag bara överlämna till Jesus. Men jag är viss om att Jesus mitt igenom allt var med Karin och förde henne hem till sig.
Hoppas att jag i evigheten får svaret på varför hon skulle behöva lida så mycket andligt, själsligt och kroppsligt. Jesus säger ju att för dem som älskar Honom så samverkar allt till det bästa. Jag får försöka vila i denna tanke! Även om saknaden fortfarande är så brutalt obarmhärtig!
Fick ett tröstens ord från en sann Kristen som tog avstånd från de påhopp som jag upplevt från människor som menade att jag hädade Jesus med påståendet att Han var med i skeendet igenom Karins lidande och död.
Dessa vilsna människor lever i ett slags andligt högmod där de ser ner på andra som inte äger ”deras starka tro”. De kommer aldrig att bli varse i vilken vilsenhet de själva faktiskt lever. De kommer aldrig att bli varse hur de i kärlekslöshet går fiendens ärenden.
Hälsningen jag fick kring de människor som menat att jag hädade Jesus när jag menade att Jesus var med Karin igenom lidandet och dödsögonblicket:
”Ja, det här var ju inte bara kärlekslöst och opassande, det var ju dessutom ett bevis på en villfaren tro och väldigt liten tro vad gäller Guds/Jesu storhet och allmakt!
Han vet t.o.m hur många hårstrån vi har kvar, och som du skriver låter han inte en enda sparv falla död utan att han har koll på det. ”Hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna?” (Luk 12:24) !!!
Blockera sådana här kommentarer och släng dom sedan i glömskans hav.”
Jag tackar för tröstande svar och som bekräftar hur jag själv ser på dessa, som jag upplever det sataniska kärlekslösa angrepp på en människa som är utslagen av sorg saknad och smärta.
Men alla kärlekslösa påhopp kan inte ta bort den vissheten att Karin nu vilar i frid hos sin Herre och frälsare!!
Jag skrev igår följande på FB och härovan på bloggen och gör det igen idag för att dels tacka för alla sunda Kristnas reaktioner som har nått mig som reaktion på inlägget.
Men även för att efter inlägget visa på vilka ondsinta respektlösa människor som det finns under täckmantel av att vara Kristna.
Mitt inlägg igår: Sista halvåret har jag varje dag bett för Karin: ”Jesus Du har all makt i himmel och på jord. Du kan fullständigt hela Karin från all cancer och alla resistenta bakterier. Låt Karin få uppleva hur hon är helad i Dina sår”.
Jag har i Jesu namn drivit ut all sjukdom ur hennes kropp. Äldste har smort henne med olja och bett om hennes helande. Jag har engagerat ett hundratal förebedjare som bett för Karin. De har uttryckt hur de gripits av Guds Ande i sin bön över hur Guds vilja skulle ske med Karin.
Jag trodde på ett helande av Karin ända in i det sista. Till och med efter hennes död så ropade jag till Jesus: ”Du kan uppväcka henne från det döda”.
De sista timmarna av Karins liv slutade jag ”kommendera Jesus” om att hela Karin och bad då: ”Jesus ske Din vilja”. Varför skulle då Gud inte låta sin vilja ske om man ber att den ska ske?
Karins liv avslutades med hennes utsaga om att hon hade fullständig vila och förvissning inför evigheten och tacksamhet till att Jesus burit hennes synd, där vi i timmar bad tillsammans och citerade Guds Ord både kring helande, vem Jesus är och har gjort och vad som gäller i evighetens värld.
Hon avslutade sitt liv vid orden om att Jesus berett ett rum för henne. Det gör mig fullständigt viss om att Jesus var med henne i dödsögonblicket och förde henne till det rum som Han berett för henne i väntan på kroppens uppståndelse.
Att Karin inte blev helad och varför hon fick gå igenom allt detta kan jag bara överlämna till Jesus. Men jag är viss om att Jesus mitt igenom allt var med Karin och förde henne hem till sig.
Hoppas att jag i evigheten får svaret på varför hon skulle behöva lida så mycket andligt, själsligt och kroppsligt. Jesus säger ju att för dem som älskar Honom så samverkar allt till det bästa. Jag får försöka vila i denna tanke! Även om saknaden fortfarande är så brutalt obarmhärtig!
Fick ett tröstens ord från en sann Kristen som tog avstånd från de påhopp som jag upplevt från människor som menade att jag hädade Jesus med påståendet att Han var med i skeendet igenom Karins lidande och död.
Dessa vilsna människor lever i ett slags andligt högmod där de ser ner på andra som inte äger ”deras starka tro”. De kommer aldrig att bli varse i vilken vilsenhet de själva faktiskt lever. De kommer aldrig att bli varse hur de i kärlekslöshet går fiendens ärenden.
Hälsningen jag fick kring de människor som menat att jag hädade Jesus när jag menade att Jesus var med Karin igenom lidandet och dödsögonblicket:
”Ja, det här var ju inte bara kärlekslöst och opassande, det var ju dessutom ett bevis på en villfaren tro och väldigt liten tro vad gäller Guds/Jesu storhet och allmakt!
Han vet t.o.m hur många hårstrån vi har kvar, och som du skriver låter han inte en enda sparv falla död utan att han har koll på det. ”Hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna?” (Luk 12:24) !!!
Blockera sådana här kommentarer och släng dom sedan i glömskans hav.”
Jag tackar för tröstande svar och som bekräftar hur jag själv ser på dessa, som jag upplever det sataniska kärlekslösa angrepp på en människa som är utslagen av sorg saknad och smärta.
Men alla kärlekslösa påhopp kan inte ta bort den vissheten att Karin nu vilar i frid hos sin Herre och frälsare!!
________
Möttes då i ett sammanhang på FB med följande anklagelse att allt som hänt berodde på att jag inte trodde på väckelse.
Hur är det möjligt att det finns så respektlösa onda människor under Kristen täckmantel som fungerar på detta sätt?
Hur är det möjligt att det finns människor som på min ärliga beskrivning av hur jag i bön kämpat för Karin, så angriper man mig på ett sätt som inte alls är relevant till vad jag skrivit.
Vad har Karins död med att jag kring spörsmålet om väckelse innan Jesus kommer tillbaka visat på vad Bibeln säger:
”I fråga om vår Herres, Jesu Kristi, tillkommelse, och huru vi skola församlas till honom… Låten ingen bedraga eder om vad sätt det vara må.
Ty först måste avfallet hava skett och ’Laglöshetens människa’, fördärvets man, hava trätt fram, vedersakaren, som upphäver sig över allt vad gud heter, och allt som kallas heligt, så att han tager sitt säte i Guds tempel och föregiver sig vara Gud…
Sedan skall ’den Laglöse’ träda fram, och honom skall då Herren Jesus döda med sin muns anda och tillintetgöra genom sin tillkommelses uppenbarelse”.
Menar man att jag orsakat Karins död genom att visa på att Bibeln i skedet innan Kristi tillkommelse inte talar om väckelse utan talar om avfall.
I så fall vilka horribla anklagelser, som förutom vilset kring eskatologin, bara har som mål, att försöka slå en sörjande människa sönder och samman.
Hur kan någon bli så kärlekslös och respektlös? Och detta under att man menar sig vara Kristen! Då är man verkligen själv inne i det avfall som kommer att hälsa den falske världsfrälsaren välkommen som Kristus.
Jag lämnar nu alla sådana plumpa påhopp bakom mig enligt de visa råd som nått mig från sanna Kristna. Jag ämnar inte heller ge några kommentarer till liknande påhopp på min person. Jag ägnar mig uteslutande fortsatt åt det sorg och saknadsarbete efter Karin som jag har att gå igenom tillsammans med Jesus.
Och fortsatt vilar jag i den vissheten att Karin nu har av Jesus förts till den plats som Han berett för henne i väntan på kroppens uppståndelse.
Allt tyder på det och detta har vidimerats från så många sanna Kristna med hälsningar till mig!
Vill tacka alla som här bemött mig med respekt omsorg, kloka råd och äkta kärlek.
Mitt nödrop idag om hjälp i förbön kanske kan uppfattas som banal och inte särskilt viktigt.
Min katt Thaiger är sjuk med för höga mormoner som gör att han magrar. Medicinen har inte gett resultat och han verkar även ha en infektion.
Han är så känslomässigt för mig kopplad till Karin. Karin har varit med genom 14 år och pysslat om och alltid funnits där för Thaiger. Alltifrån att han kastrerades och vid uppvaknandet helt omhändertogs av Karin fram till en daglig omvårdnad av Karin.
Thaiger liksom alla katter bara älskade Karin. De bara rusade upp och möte henne när hon tidigt på morgonen kom för att ge dem mat, sköta om och prata med dem och leka en stund med dem var och en och så kamma till deras pälsar.
Karin köpte alltid till dem nya kattleksaker. Hon satt ute med dem på altan eller följde dem ner till Ankdammen. Thaiger har alltid varit en speciell ”kurremaskin” i Karins knä.
Därför kopplar jag så intimt samman med Karin att Thaiger nu får leva vidare. Det skulle hon ha velat.
På Torsdag 24/8 2023 är Karins begravning. Be för att hennes minne blir riktigt belyst över vilken unikt fantastiskt utgivande och omsorgsfull människa hon var. Hon ville alltid alla andras bästa.
Be att Jesus är närvarande med sin Ande och med sånger och Bibelord får visa på vem Han är och har gjort.
Be att Guds Ande talar till oss alla där om vårt eget förhållande till Jesus.
Be att den frid som sänkte sig ner över Karin i hennes dödsögonblick verkligen får genomsyra vår närvaro på hennes begravning. En frid som bara Jesus kan ge.
Det blev en väldigt fin och fridfull begravning av Karin. Guds Ande var påtagligt närvarande.
På minnesbladets inledning fanns en akvarell av Karin. I mina ögon så var det en slags vision som Karin målat hur hon skulle gå in i evigheten omsluten av Guds ljus.
Nästan profetiskt kring hennes förestående begravning följde så orden från Ps. 126:5: ”De som sår med tårar skall skörda med jubel.”
Jag fattar det så att de som med tårar sörjer Karins bortgång kommer att ”skörda med jubel” när de får se in i den eviga verklighet som hon nu gått in i.
Det var några ord som Guds Ande gjorde levande för mig från Psalmerna och som jag tror Han redan gjort levande för Karin:
”Där jag bäst behöver dig är du allra närmast mig…All din nåd är öppen famn…tag mig då Herre upp till Ditt barn.”
Jag grät under begravningen ut all min sorg och saknad. Alla var så förstående och omsorgsfulla. Men tomheten och saknaden efter Karin är fortfarande så brutal.
En blick i backspegeln fick mig att minnas tillbaka på hur Karin har farit illa under sin period på Livets Ord.
Jag har ju följt henne genom åren från att hon uttryckte hur hjärntvättad hon var så att när hon läste Bibeln så hörde hon i huvudet Ekmans röst hur hon skulle tolka Bibelordet.
Jag ämnar inte bemöta de som säkert nu går ut i protest och försvar för vad som förkunnats på LO. Jag hänvisar där till hur jag ingående gått igenom vad som undervisats på LO på den hemsida som Karin varit så behjälplig att förverkliga:
https://tre-skrivare.se/hf/andliga-striden.htm
Speciellt hänvisar jag då till vad Ekman förkunnat utifrån band och böcker och ett Kursmaterial från Livets Ords Bibelskola:
https://tre-skrivare.se/hf/HBok.htm#Kap4n4
https://tre-skrivare.se/hf/Kursmaterial.htm
Under Karins sista månader så kom hon helt bort från förförelsen på LO, som så grumlat och förvanskat vem Jesus var och därmed förvanskat blodsoffret på korset.
Karin kom alltmer tillbaka till sin barndomstro i arvet efter sin föräldrar och sina syskons tro i Rosenius och EFS:s anda. Hon kunde på slutet se vem Jesus var och har gjort.
Vi bad mycket sista månaderna och mycket av det som ganska sent varit grumligt, klarnade alltmer fram till att Karin frimodigt kunde säga: Jag är nu fullt viss och trygg inför evigheten.
Vid citerande av att Jesus hade berett för henne ett rum där Han ville att hon skulle vara, så släppte hon taget och blev av Jesus förd till detta rum i väntan på den kroppsliga uppståndelsen och en evighet i Guds sin skapares gemenskap.
Efter denna begravning av Karin med Jesu närvaro av frid och där Guds Ande uppenbart var verksam, så är jag fullt viss om att detta är vad som gäller Karin nu:
”Ingenting kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus… och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer.” Upp. 21:4-6
Just nu har jag i en förlamande hjälplöshet, denna bön till Jesus efter Karins bortgång: Ta hand om mina tankar, känslor sinne och innersta. Hjälp mig att kunna fortsätta som Du vill att jag ska leva och fungera. Var Du min Herre och ledsagare. Hjälp mig Jesus att leva som Karin ville och vill att jag ska leva!
Be alla att denna bön må bli förverkligad i mitt liv! Allt jag försöker företa mig känns bara så meningslöst. Försöker få tiden att gå med TV och sport i en slags flykt.
Men allt är det bara så tomt, där människor jagar fram som att de i sig själva vore evighetsvarelser, för att ständigt skratta och ha roligt i allehanda trams.
Det gör vi utan att begripa att varje en av oss, så ska vi en dag likt Karin ge upp andan och lämna detta jordeliv. Och det då ofta utan att ens reflektera över var man ska tillbringa evigheten. Men det hade Karin reflekterat över och kunde säga att hon var helt trygg inför evigheten.
Många uttrycker: ”jag håller mig till Jesus och hans Ord.” Det säger alla! Men ofta utan att förklara vad man menar med dessa ord.
Vi behöver alla hålla oss till den Jesus som på Korset var ”Guds fullhet lekamligen”, Gud och människa förenade, fullt ut Gud och fullt ut människa igenom hela skeendet, då när GUD VAR I KRISTUS OCH FÖRSONADE MÄNNISKORNA MED SIG SJÄLV” 2 kor. 5: 17 – 21.
Vi får inte låta oss förföras av trosförkunnelsen, som lär att Jesus var skild från Gud. Detta fick Karin sig till livs på LO och behövde bli fri från den villfarelsen och komma tillbaka till sina sanna barndomstro på Jesus.
Vi behöver tro på att vad som gjorde Kristi blod verksamt på Korset är att Han där INTE på Korset är skild från Gud (en från Gud skild människas kropp och blod som Ekman och trosförkunnelsen lär, bringar ingen frälsning utan det är en antikristlig lära om Jesus), utan att Jesus där är fullt ut Gud och fullt ut människa samtidigt igenom hela skeendet och som därmed kan bära fram det RENA blodet av Kristi persons kropp och blod!
Till denna frälsande tro på Jesus kom Karin tillbaka innan hon lämnade jordelivet. Därför kunde hon säga: Jag har fullständig vila och ro inför evigheten. Detta i en vetskap om att Jesus berett henne ett rum i väntan på kroppens uppståndelse.
Jag blir så ledsen när man på olika platser på FB inte vill inse vad Karin fick gå igenom på LO. Jag beskriver det därför igen.
Andligt sett så har de på LO trasat sönder Karin med en genomfalsk undervisning som jag svart på vitt med fakta visat på.
Speciellt hänvisar jag då till vad Ekman förkunnat utifrån band och böcker och ett Kursmaterial från Livets Ords Bibelskola:
https://tre-skrivare.se/hf/HBok.htm#Kap4n4
https://tre-skrivare.se/hf/Kursmaterial.htm
Det kan hjälpa till att förstå vad som faktiskt undervisades och som därmed drabbade Karin. Jag har haft kontakt med ett otal människor som där farit så oerhört illa likt vad Karin gjorde.
Det har tagit Karin åtskilliga år från att komma bort ifrån den hjärntvätt som hon blivit utsatt för. Den gjorde att när hon skulle läsa Bibeln, så hörde hon Ekmans röst i sitt huvud, hur hon skulle tolka det och vilket var som jag visade på, vad Ekman undervisat.
När hon själsligt var fullständigt slutkörd, så fick hon veta att hon bara hade sig själv att skylla som inte kunde omsätta Guds trosord.
Hon försökte flytta hem till sin mamma, men blev hämtad och återförd till LO med orden om att den som lämnar LO lämnar därmed Gud. Ekman sa: det finns inga avhoppare, bara avfällingar. Karin var helt förstörd av detta uttalande.
Den på Livets Ord förhatliga kontakten med psykvården, något som där sades vara från satan, var ändå den kontakt som blev Karin till hjälp att åter komma i balans.
Under Karins sista månader så kom hon helt bort från förförelsen på LO, som så grumlat och förvanskat vem Jesus var och därmed förvanskat blodsoffret på korset.
Karin kom alltmer tillbaka till sin barndomstro i arvet efter sin föräldrar och sina syskons tro i Rosenius och EFS:s anda. Hon kunde på slutet se vem Jesus var och har gjort.
Vi bad mycket sista månaderna och ett otal människor bad för Karin. Mycket av det som ganska sent varit grumligt, klarnade alltmer fram till att Karin frimodigt kunde säga: Jag är nu fullt viss och trygg inför evigheten.
Vid citerande av att Jesus hade berett för henne ett rum där Han ville att hon skulle vara, så släppte hon taget och blev av Jesus förd till detta rum i väntan på den kroppsliga uppståndelsen och en evighet i Guds sin skapares gemenskap.
Efter denna begravning av Karin med Jesu närvaro av frid och där Guds Ande uppenbart var verksam, så är jag fullt viss om att detta är vad som gäller Karin nu:
”Ingenting kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus… och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer.” Upp. 21:4-6
Den som inte inser hur livets Ord andligt och själsligt våldfört sig på människor som gjort att de farit så oerhört illa, är det inte lönt att försöka samtala med. De må ju leva kvar i en lögnvärld kring vad som faktiskt har föregått på Livets Ord.
Många kan ha köpt förförelsen där och synes leva i all välmåga. Men andligt sett så är de förförda om de bejakar att Jesus skulle ha varit skild från Gud på korset. En sådan tro och lära handlar om en annan Jesus en annan ande och ett annat evangelium som leder människor till fördärvet!!
Men Karin blev räddad från denna antikristliga förförelse! Må hennes kamp och befrielse från denna förförelse och uppvaknade till en sann tro på vem Jesus är och har gjort, få bli andra till hjälp inför evigheten.
Det är fyra Bibelversar som man grundar sin lära på Livets Ord om att Jesus blev skild ifrån Gud: Gjord till synd, en förbannelse för vår skull, Jesu nödrop på korset och till anden gjord levande. Jag har bemött det här.
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2019/04/17/det-ar-4-meningar-i-trosforkunnelsen-som-man-bygger-sin-lara-pa-att-jesus-ar-skild-fran-gud/
Det är en del som tror att det är så förändrat på Livets Ord och att de idag är renläriga.
1. Men det är väl egentligen nog med fakta att där inte står rätt till när man fortfarande har kvar Ekmans skrifter i sitt utbud och inte tar avstånd från villfarelsen där och varnar för det.
2. Men det är väl egentligen nog med fakta att där inte står rätt till när man inte tagit avstånd ifrån C–G. Severins påstående att vi är Gudar. Utan han fortsätter att där vara verksam.
Från Severins band: ”Sådan som Jesus är i himmelen, sådana är vi i den här världen. Vi ska inte bli det. Vi är det nu i den här världen. Arvet träder i full funktion när Jesus dog. Han plockar ur oss vår synd.
Gud har lagt sin skapelse i Dig. Gud på insidan. Vi är precis som Gud. Ser Du in i min ande ser Du ingen skillnad på mig och Gud. Han har utplånat synden i mitt liv.
Du är en ny skapelse i Din ande. Du är vad Gud är. Jag är Gud. Sådan Han är äro också vi i den här världen. Detta är uppenbarelsekunskap. Att Din egen ande – Du själv – är helt uppfylld med gudomlig natur. Du är som en stålman på insidan. Där Du går, där går Gud. Sådan Han är äro också vi i den här världen.”
3. En del menar att Ekman har tagit tillbaka påståendet om att Jesus dog andligen och erkände att det var felaktigt.
Människor som påstår det åberopar vad Ekman skrev i boken Doktriner. Men där skrev han att ”Jesus erfor och smakade den andliga döden” vilket är just JDS att Jesus skulle skiljas från Gud på korset.
4. Det är väl egentligen nog med fakta att där inte står rätt till när man inte tagit avstånd ifrån och varnar för det falska i katolicismen. Har inte hört ett knyst till varning för detta falska i katolicismen:
Katolicismen är helt vilset ute: Påven sägs vara Jesu ställföreträdare på jorden = en annan Jesus.
Sakramenten och KK sägs vara förmedlare av andligt liv = en annan ande.
Maria sägs vara orsak till att Jesus var syndfri = ett annat evangelium.
Ikoner och reliker sägs vara bärare och förmedlare av andligt liv = Ockultism.
Man ska be till Maria och helgon om hjälp i förbön = Spiritism
Alla uppenbarelser av Maria är inget annat än ockulta manifestationer av onda andars spel.
Maria är ingen ”himlens drottning”, som katolicismen hävdar. Hon är precis som alla andra på Kristus troende i ”Abrahams sköte” – ”Paradiset” i väntan på kroppens uppståndelse.
Maria var Jesu jordiska mor. Jesus var inte syndfri i arvet från Maria som katolicismen hävdar. Utan via Maria så kom han ”i syndigt kötts gestalt”, men i sin egen syndfria rättfärdighet och Gudomlighet ”fördömde Han synden i köttet”.
Han stängde i sin Person – Kristi person – som människans ställföreträdare synden ute ur människans fallna väsen. Därför kunde Han bära fram det försonande offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
Detta har Maria ingen som helst förtjänst av. Hon är som vilken annan människa som dör i tro på Jesus och väntar därför, som alla andra som kroppsligen avsomnat på den ena avdelningen i dödsriket – Paradiset – Abrahams sköte, på den kroppsliga uppståndelsen.
Den falska anden bakom trosförkunnelsen och katolicismen möts nu in under KK. Dialog med andra religioner ska samla allt in under KK. Där förbereds nu verkligen den falske profeten och den falske världsfrälsaren, en annan, en i stället för Kristus antikrist.
Den som vill få lite bättre insyn i Katolicismens förförelse kan ta del av dessa länkar:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2019/01/15/katolicismen-utifran-citat-fran-deras-eget-material/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/04/03/wilfrid-stinissen-och-mariadogmerna/
5. Johnny Foglander som fortfarande är verksam på Livets ord har inte tagit avstånd från vad han skrev i sin bok Rättfärdighet – nåd eller förtjänst? – sid. 19 – 25. och inte varnar varken han själv eller Livets Ord för detta fullständigt antikristliga uttalande om Jesus där satan är Jesu far:
”Adams andliga natur förändrade sig och han blev andligt död. Satan blev hans andlige far. Andlig död är alltså en natur som har satan till far… Jesus var verkligen död – inte bara fysiskt, men också andligt.
Det betyder att Jesus på några dagar behövde sona det som skulle varit vårt eviga straff i helvetet för dig och mig.”
Det blir då knappast trovärdigt när Foglander idag hävdar att han fått detta budskap från Gud där han talar om rättfärdighet del 1, att det som hindrar väckelsen idag i Sverige skulle vara anklagelser och angrepp på Livets Ord.
Så alltså menar han att de som pekar på det falska i Livets Ord är de som hindrar väckelsen. Det säger alltså den som anser att Jesus hade satan som sin far. Trovärdigt? Knappast!!
6. De ljuger idag på LO och påstår att de aldrig skulle ha haft vare sig JDS – läran eller vi är Gudar – läran.
Vilket jag med svart på vitt visat var 2 fundamentala läror i trosförkunnelsens lärosystem om att ”Jesus förlorade i likhet med Adam sin Gudastatus för att människan skulle återfå sin Gudastatus”.
Lägg därtill en troslära med rötterna i New Ciense och New Thought och så har man en fullmogen villolära:
https://tre-skrivare.se/hf/NewAge.htm
Min egen tro stämmer naturligtvis inte överens med sammanhang där man inte tar avstånd ifrån att Jesus skulle ha skilts från Gud på korset. Då är Han inte ”Kristus kommen i köttet”. Då är Jesus en vanlig från Gud skild människa. Lika misslyckad som Adam.
Då finns det inget ”Kristi Guds Sons blod som renar från all synd” inför Gud. Då är det inte så att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv” 2 kor. 5: 17 – 21.
Jag skriver om detta för att visa på vad Karin kommit loss ifrån av förförelse. Hon var innan sin bortgång fri från förförelsen i trosförkunnelsen och fullt viss om vem Jesus är och har gjort.
Hon gick därför med lugn tillförsikt in till mötet med sin Herre och Frälsare. Jag skriver alltså detta till Karins ära och till äran av vem Jesus är:
Fullt ut Gud och fullt ut människa igenom hela skeendet då när ”Gud VAR I KRISTUS och försonade människorna med sig själv”
Fick en hälsning kring spörsmålet om Livets Ord idag lämnat sin ursprungliga undervisning med läran om att Jesus skildes från Gud på korset och läran om att ”du är i din egen ande, din egentliga personlighet skapad till likhet med Gud”. Alltså att du i dig själv är en Gud.
”I tidningen Världen Idags sommarbilaga från maj 2023 finns en intervju med flera av Livets Ords ledande personer. Missionsdirektor Christian Åkerhielm får där frågan: ’Har Livets Ord förändrats med åren?’ På detta svarade han:
’Inte undervisningsmässigt, snarare nyanserats mer, mognat.’ (sidan 18)
Till detta kan vi också lägga Livets Ords 40-årsfirande den 4 juni 2023 där man tackade och prisade Gud för ALLA 40 åren! Man prisade också Ulf Ekman – som deltog på mötet – för att han under alla sina år i församlingen var trogen sin vision.
Tydligare kan det knappast bli: undervisningen som varit Livets Ords signum sedan starten 1983 ligger fortfarande fast.
Så inget har egentligen förändrats hos Livets Ord – annat än det yttre sättet att förmedla dessa läror och den nya ekumeniska inriktningen med närmandet till Katolska kyrkan och mystiken m.m.
Den dåliga frukten av dessa MYCKET allvarliga villoläror är fortfarande synlig. Man förför människor till avfall från det sanna evangeliet, och leder dem sedan vidare in i andra villfarelser.
Somliga far mycket illa och mår dålig, andra mår till synes gott men fungerar då som ambassadörer. Detta leder till en andlig förvirring hos många, ofta med andlig utbrändhet som följd.
Jag själv har mött eller varit i kontakt med många sådana personer. Det finns alltså all anledning att fortfarande ta avstånd från Livets Ord och deras undervisning! Att försöka plocka russin ur en förgiftad kaka och tro att man klarar sig, det är är en vilsegången tanke!”
https://bibelfokus.se/qa/q23
Jag HaFo upprepar: ”Tydligare kan det knappast bli: undervisningen som varit Livets Ords signum sedan starten 1983 ligger fortfarande fast.”
Vilken den undervisningen var finner du här:
https://tre-skrivare.se/hf/HBok.htm#Kap4n4
https://tre-skrivare.se/hf/Kursmaterial.htm
Det var alltså denna förförelse som Karin tog sig ur och kom tillbaka till en sann tro på vem Jesus är och har gjort.
Jag har fått hälsningar där man känner igen sig i den situation som Karin hamnat i under tiden på LO. De känner sig styrkta över hur Karin kom sig loss och ser sin egen möjlighet, att efter att ha varit utsatta för förförelse kunna komma tillbaka till en sann tro på Jesus.
På så sätt får Karins frigörelse från LO bli till välsignelse för andra! Det känns bara så rätt och bra!
Inlägg 1
Har fått en del hälsningar som lovordar Severin och som menar att vi ska kunna göra allt vad Jesus gjorde och att vi är lika Jesus.
Min fråga är då: håller de verkligen med Severin i dessa hans påståenden som handlar om något mycket mer:
”Sådan som Jesus är i himmelen, sådana är vi i den här världen. Vi ska inte bli det. Vi är det nu i den här världen. Arvet träder i full funktion när Jesus dog. Han plockar ur oss vår synd… Vi är precis som Gud… Du är vad Gud är. Jag är Gud. Där Du går, där går Gud.”
Menar de att man är som Jesus är i Himlen och är precis som Gud och att man är syndfri och aldrig syndar?
Severin står för den ”vi är Gudar – lära” som man idag hävdar att man aldrig haft på LO. Hur många är det verkligen som bejakar denna lögn och förförelse?
Som kontrast till den av Severin vilseförande vi är Gudar – läran:
Här skillnaden mellan Kristus och den på Kristus troende:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2019/06/01/sju-himmelsvida-skillnader/
Låt oss påminna oss om minst sju himmelsvida skillnader mellan den troende och Jesus i sin jordiska tillvaro och även skillnad i den eviga världen:
1. Den troende lever i det tillräknade verk som Jesus utförde. Medan Jesus utförde verket. Jesus var helt rättfärdig och syndade aldrig,
Medan den troende lever i den tillräknade rättfärdigheten från Jesus där vi inte tillräknas våra synder (2 Kor. 5: 17 – 21; Rom. Kap. 3 – 4).
2. Jesus hade full väsensenhet med Gud från evighet i den oupplösliga sammansatta enheten av Fader Son och Ande i den ende Gudens person av ”Jag ÄR Herren, Herren ÄR en”.
Medan den troende blivit delaktig av Gudomlig natur och når en evighetsnatur som i evighetens värld passar in i gemenskapen med Gud.
3. Jesus var inkarnerad in i den naturliga människans gestalt (Hebr. 2:14-18). Rom. 8:3: ”Född i syndigt kötts gestalt” (i arvet från Maria), men eftersom Han aldrig levde i liering med syndanaturen, så ”fördömde han synden i köttet” i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet ( Rom. 8: 3)
Medan den troende har synden kvar som en integrerad del av sitt väsen (”om vi säger att vi inte har någon synd så bedrar vi oss själva och sanningen är inte i oss…” (1 Joh. 1: 5 – 9)
4. Jesus behövde ingen nåd, förlåtelse och räddning för sin egen del, utan räddade människan.
Medan människan inte kan rädda sig själv eller någon annan. Hon är hela tiden beroende av den nåd och förlåtelse som Jesus vunnit åt henne (Av nåd är ni frälsta och det inte av er själva en Guds gåva är det Ef. 2: 8) Vi kan inte rädda någon människa, men vi kan peka på vem Jesus ÄR och har gjort, så att människor kan upptäcka att de I HONOM, sin ställföreträdare är räddade.
5. Jesus gav ett offer som ingen människa kan ge: offret av Kristi persons kropp och blod på korset: försoningsoffret:
”Också åt eder har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig heliga och obefläckade och ostraffliga” (Kol. 1:22)
”Och det bröd som jag skall giva, är mitt kött, och jag giver det, för att världen skall leva. (Joh. 6:51)
”Nu däremot, då ni är i Kristus Jesus, har ni, som förut var fjärran, kommit nära i och genom Kristi blod…Ty I SITT KÖTT gjorde han om intet budens stadgelag… för att han i en enda KROPP skulle skaffa försoning med Gud, sedan han genom korset hade i sin person dödat ovänskapen.” (Ef. 2: 13 – 16)
”genom att Jesu Kristi KROPP blev offrad en gång för alla.” (Hebr. 10: 9 – 10)
6. Jesus var underställd den kroppsliga döden, men besegrade den i sin uppståndelse i människans ställe.
Medan den troende inte själv kan besegra den kroppsliga döden, utan i uppståndelsen kommer att uppstå till odödlighet som en förhärligad/förverkligad människa, där syndfri och rättfärdig, på grund av Jesu seger över den kroppsliga döden (Rom. 4:24 – 25).
7. Jesus ingår för evigt i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande.
Medan vi blir förhärligade/förverkligade människor som passar in i gemenskapen/umgängelsen med Kristus i den eviga världen. Där kommer vi att befolka ”en ny himmel och en ny jord där rättfärdighet bor” (2 Petr. 3: 13).
Jag vet att Karin bejakade denna kontrast till den ”vi är Gudar lära” som hon mötte när hon skulle stå på estraden och ropa ut att hon var som en Gud.
Forts
Inlägg 2
Så möttes jag av ett av trosförkunnelsens fixeringar vid människans egen ande, att Gud fött människans ande på nytt och att där finns ingen synd utan bara ”Guds hela potential färdig att förlösas”.
En del är tydligen så förtrollade av trosförkunnelsens ande själ och kroppslära så de menar att Gud föder människans egen ande på nytt och att hon där är syndfri och ”skapad till likhet med Gud”.
Men den nya skapelsen är gemenskapen mellan Jesus och den troende som tillsammans är den nya skapelsen och inte att människan i sig själv eller någon komponent i henne är en ny skapelse.
Fixeringen vid människans egen ande i pånyttfödelsen leder vilse. Bibeln talar aldrig om att den egna människoanden blir född på nytt. Den egna människoanden är den egna livsanden som gör människan till en levande varelse med själsliga förmögenheter och en kroppslig rörelseapparat.
I fixeringen vid den egna livsanden startar självförgudningen när man talar om att man ”i sin egen ande, sin egentliga identitet (som det felaktigt sägs), är skapad till likhet med Gud”.
Men Bibeln säger om någon (hela den naturliga människans natur) är i Kristus så är hon en ny skapelse. Bibeln talar om att Gud bor i människan i helheten av vad människan är och inte en fixering vid människans egen ande.
Misstaget att det är ett andebyte av människans egen ande som sker, leder till nästa misstag, att den gamla identiteten av människan i sig själv helt flyttar ut och in kommer en helt ny identitet av människan i sig själv, som brukar den gamla bostaden själen och kroppen.
Den onda naturen skulle inte längre finnas i denna nya identitet utan förpassas till själen och kroppen. Ett helt snedvridet budskap utifrån den helhetsbild Bibeln ger.
Det talas idag ofta om att se Din identitet i Kristus. Det kan bli ett förvirrande uttryck. Beroende på vilken betydelse som läggs i de orden.
I trosförkunnelsen, blir konsekvensen av att se sin identitet i Kristus, detsamma som att se att Kristus med sin egen identitet och natur blivit människans egen nya identitet och natur.
Detta eftersom hon nu i sin egen ande , som säges vara hennes egentliga identitet, säges vara en ny skapelse och i sin egen identitet skapad till likhet med Gud.
Detta är ett hopkok av några Bibelord, människotankar, Hagins och Kenyons ”uppenbarelsekunskap” och med rötterna ytterst i Gnosticismen.
Att Bibeln säger att vi är korsfästa med Kristus – döda med Kristus – ”Jag lever och dock inte jag, utan Kristus lever i mig”, innebär inte att den naturliga, skapade människan med sin egen natur och identitet, de facto är död = utplånad och att det är en annan människa, som aldrig funnits förut, som blivit till i pånyttfödelsen.
Inte heller betyder det att den naturliga, skapade människan de facto är död, utplånad och att det är Kristus som är hennes hela och totala identitet och personlighet.
Så att Jesus skulle plåna ut den naturliga, skapade människan och hennes egen personlighet, natur och identitet. Nej de lever sida vid sida. Åtskilda i natur och identitet, men ändå tillsammans och den naturliga människan är fri att ha Jesus som Herre.
”Jag lever (den naturliga människan) dock inte jag (den naturliga människan i liering med syndanaturen – gamla människan – erbjuden agera som död gentemot syndanaturen), utan nu lever Kristus i mig (den naturliga människan i liering med Guds Ande, nya skapelsen, den nya människan – erbjuden att vara levande gentemot Guds natur, vilja och Ord)”
Den nya skapelsen är att människan nu då lever i gemenskap med Jesus och har Honom som Herre i sitt liv och leds av Guds Ande, vilja och Ord.
Det var det livet tillsammans med Jesus som Karin efter frigörelsen från Livets Ord levde i med full trygghet inför evigheten! Må människor verkligen ta till sig Karins resa med befrielse från förförelsen i Livets Ord till en sann tro på vem Jesus är och har gjort och med full vila och tillförsikt inför evigheten i det ”rum som Jesus berett” för henne i väntan på kroppens uppståndelse.
Det är helt obegripligt hur människor förblindade av förförelsen på LO vill angripa och negligera vad Karin fick möta och som hon med Jesu hjälp gick segrande igenom.
Det sker så beklämmande med en nedlåtande, arrogant, besserwisser ton. Men det bara visar på vilken falsk ande som man följer och företräder och är så typiskt för de som träder upp till att försvara förförelsen ppå LO.
Gud vare ära och pris att Karin blivit helt befriad från denna falska ande som hon där blev utsatt för och slutligen kunde lovorda och bejaka den sanne Frälsaren som förde henne hem till sig!
Vad händer med en människa efter den kroppsliga döden? Det beror på om man lever i gemenskap med Jesus eller inte. Karin levde i gemenskap med Jesus och lever nu i Abrahams sköte, det rum som Jesus berett för henne i väntan på hennes kroppsliga uppståndelse.
Inlägg 1
”Och Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse” 1 Mosebok 2:7
”Och stoftet vänder åter till jorden, varifrån det har kommit, och anden vänder åter till Gud, som har givit den.” Predikaren 12:7.
Livsanden, livet, personen ”vänder åter till Gud, som har givit den ”. Alla återvänder till Gud som har givit den personen liv till en levande varelse med själsliga förmögenheter och kroppsliga funktioner. Men Gud har olika förvaringsplatser i väntan på kroppens uppståndelse beroende på om man levde tillsammans med Jesus eller inte.
De kroppsliga funktionerna upphör nu i väntan på kroppens uppståndelse, ”Och stoftet vänder åter till jorden, varifrån det har kommit”.
Men personen synes ändå enligt Luk. 16 befinna sig i ett medvetet tillstånd vare sig man lever i gemenskap med Jesus eller inte:
Där beskrivs hur den som hörde Jesus till ”fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida.”
Så beskrivs hur den som inte hörde Jesus till ”plågades, lyfte sin blick och fick se Abraham långt borta och Lasarus hos honom.
Då ropade han: Fader Abraham! Förbarma dig över mig och skicka Lasarus att doppa sin fingertopp i vatten och svalka min tunga, för jag plågas i den här elden.
Men Abraham svarade: Mitt barn, kom ihåg att du fick ut ditt goda medan du levde, och Lasarus fick ut det onda. Nu får han tröst här, medan du får plåga. Och dessutom är det satt en stor gapande klyfta mellan oss och er, för att de som vill gå över härifrån till er inte ska kunna det, och inte heller kommer någon därifrån över till oss.”
När livsanden, personen, vänder åter till Gud, så kan det ske i 2 olika tillstånd:
1. Den som lever i gemenskap med Jesus som en ny skapelse i Kristus, går tillsammans med Jesus till Abrahams sköte för en där väntan på kroppens uppståndelse.
Den kroppsliga uppståndelsen för den på Kristus troende sker då vid Jesu tillkommelse, när Han gör slut på Vedermödan och antikrists tidsperiod och upprättar Tusenårsriket:
”Ty Herren skall själv stiga ned från himmelen, och ett maktbud skall ljuda, …Och först ska de i Kristus döda uppstå …och så skall vi alltid få vara hos Herren.” 1 Tessalonikerbrevet 4:16-17.
”Se, han kommer med molnen och varje öga skall se honom, även de som har genomborrat honom (Judarna)…
Ty liksom blixten går ut från öster och syns ända borta i väster, så skall Människosonens ankomst vara” (Matt 24:27)
När sker då detta med skeendet vid den sista Basunens ljud? ”Men i de dagarna när den sjunde ängelns röst hörs och han blåser i sin basun, då är Guds hemlighet fullbordad, så som han har förkunnat i det glädjebudskap han gett sina tjänare profeterna” (Upp 10:7)
När lidandet har nått sin kulmen och mänskligheten står på randen till utplåning ljuder slutligen den sjunde och sista BASUNEN. Då är slutet inne.
”Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds BASUN , då skall Herren själv stiga ner från himlen” (1 Tess 4:16)
”Alla ska vi bli förvandlade, och det i ett nu, …och de döda ska uppstå till oförgänglighet… Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.” 1 Korinterbrevet 15:51-53.
De troende som här är med vid den första uppståndelsen sägs ska ”regera med Kristus för Tusen år”:
Upp. kap. 20: ”De levde och regerade med Kristus i tusen år…. Detta är den första uppståndelsen. Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden inte någon makt, utan de skall vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år.”
Det är i denna kategori av människor som Karin befinner sig i efter att Jesus först nu fört henne till den plats som Han berett för henne i väntan på kroppens uppståndelse, men där Karin efter sin kroppsliga uppståndelse kommer att vara med.
För desa gäller så efter Tusenårsriket att de får gå in i Den Nya Himlen och Den Nya Jorden:
Upp. 21: 1 – 4: ”Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen,.. Och jag hörde en stark röst från tronen:
’Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara hos dem. Och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta’.”
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2019/02/04/forsta-och-andra-doden/
Forts
Inlägg 2
Men de som med sin livsande går tillbaka till Gud utan att leva i gemenskap med Jesus som en ny skapelse upplever inte den kroppsliga uppståndelsen förrän efter Tusenårsriket:
”Men de andra döda levde inte, förrän de tusen åren hade gått.” De som går förlorade får sina uppståndelsekroppar efter Tusenårsriket för att så dömas efter sina gärningar::
Upp. 20: ”Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda blev dömda efter sina gärningar, efter vad som stod skrivet i böckerna. Och havet gav igen de döda som fanns i det, och döden och helvetet gav igen de döda som fanns i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar.”
De förpassas så till samma destination som satan, antikrist och den falske profeten då befinner sig: ”eldsjön” där det ska vara ”gråt och tandagnisslan i evigheternas evigheter”:
”Och djävulen, som förvillade dem, bliver kastad i samma sjö av eld och svavel, dit vilddjuret och den falske profeten hade blivit kastade; och de skola där plågas dag och natt i evigheternas evigheter.” ”Och om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.”
Jag känner mig viss om, att vad vi nu har framför oss och behöver varna för är det plagiat av Kristi tillkommelse, som fienden ämnar plagiera!! Och därtill sker nu en förberedelse i de allra flesta sammanhang och på de flesta områden.
Alltmedan en avfallen kristenhet i blindo talar om väckelse och Kristi snara ankomst.
Ett försök till ett helhetssammanhang av eskatologin för den som är intresserad:
Angående Jesu tillkommelse
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2021/02/13/bara-ett-uppryckande/
Hur länge pågår församlingens tidsålder
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2021/03/13/hur-lange-pagar-forsamlingens-tidsalder/
Pusslet kring den sista basunens ljud
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2021/03/13/den-sista-basunens-ljud/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2022/06/04/jesus-aterkomst/
För den verkligt vetgirige
Vad gäller Israel
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2022/05/30/vad-galler-israel/
ANTIKRIST FALSKE PROFETEN SKÖKAN TEMPLEN
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2022/05/30/antikrist-falske-profeten-skokan-templen/
SKILLNADEN TUSENÅRSRIKET NYA HIMLEN OCH DEN NYA JORDEN
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2022/05/30/skillnaden-tusenarsriket-nya-himlen-och-den-nya-jorden/
DEN NYA HIMLEN OCH DEN NYA JORDEN
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2022/05/30/den-nya-himlen-och-den-nya-jorden/
Se även vad Uppenbarelseboken visar på:
https://tre-skrivare.se/hf/vilken-vedermoda.html
Se även
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2022/08/03/tva-jesu-ankomster-tva-vedermodor-tva-forodelsens-styggelse-fyra-tempel/
Jag börjar nu komma bort från det egentliga minnet av Karin. Men jag tror inte hon har något emot att fokusera vad Guds Ord säger kring de spörsmål, som jag nu halkat in på, när jag ville visa på vad som gäller för människor inför evigheten och vad Karin då mötte.
Den sista länken som jag då angav inför vad vi har framför om 2 Jesu ankomster – 2 vedermödor- 2 förödelsens styggelse – 4 Tempel stötte på motstånd där jag då här vill förklara mig. Jag tror att Karin skulle ha gillat att detta får belysas vad Guds Ord faktiskt säger!!:
Inlägg 1
Det kanske inte vore fel att läsa igenom hela innehållet på länken som blivit så ifrågasatt!?
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2022/08/03/tva-jesu-ankomster-tva-vedermodor-tva-forodelsens-styggelse-fyra-tempel/
Dessa verser härunder handlar om Jesu första ankomst som frälsare och hans korsfästelse och senare den första vedermödan, Jerusalems förstöring år 70:
9:25: ”Vet därför och förstå: Från den tid då ordet gick ut att Jerusalem skulle återställas och byggas upp till dess den Smorde Fursten kommer, skall det gå /sju veckor och sextiotvå veckor/. Gator och vallgravar skall på nytt byggas upp, trots tider av svårigheter.
9:26: ”Men efter de sextiotvå veckorna /skall den Smorde förgöras (korsfästelsen), helt utblottad. Och staden och helgedomen skall förstöras av folket” (den första vedermödan, Jerusalems och det andra Templets förstörelse år 70. (Det första Templet var det Tempel som Salomo byggde. Vilket jag återkommer till).
Men fortsättningen handlar om den andra förödelsens styggelse och den andra Vedermödan under antikrist: ” till en furste kommer (antikrist). Intill änden skall det råda krig. Förödelse är fast besluten”. Vilket syftar framåt inför nästa, den andra vedermödan, ”Jakobs nöd”, när plagiatet av Kristus, antikrist träder fram vid ändens tid:
9:27: ”Han (antikrist) skall stadfästa förbundet med de många under en vecka (vedermödan som inleds med antikrists charmoffensiv och likt en falsk världsfrälsare ordnar upp världens problem), och mitt i veckan skall han avskaffa slaktoffer och matoffer (och sätter sig i Templet och föreger sig vara Gud. Då inleds hans vilddjursperiod, när han ska försöka utrota det Judiska folket).
Och på styggelsers vinge skall förödaren komma, till dess att förstöring och oryggligt beslutad straffdom utgjuts över förödaren.” (Jesu enda andra ankomst när Han ska kasta antikrist och den falske profeten i eldsjön och upprätta Tusenårsriket).
Intressant är då att se hur detta sammanfaller med senare delen av Ordet i Matt. 24 av Jesus.
Men vi ser först nu här på större delen av texten av Jesus, så att vi ser bägge styggelserna och de bägge vedermödorna. Dels vid Jerusalems förstöring och dels antikrist med vedermödan som avbryts av Jesus vid Hans ankomst för att upprätta Tusenårsriket:
”När ni ser ’förödelsens styggelse (den förste styggelsen) som profeten Daniel talar om, stå på helig plats – läsaren bör förstå det rätt. Då måste de som är i Judeen fly upp i bergen. Den som är på taket ska inte gå ner för att hämta något från sitt hus, och den som är på åkern ska inte vända tillbaka för att hämta sin mantel.
Ve dem som väntar barn eller ammar i de dagarna! Be att ni inte måste fly under vintern eller på sabbaten ( 1. Detta är vid den första vedermödan och inför Jerusalems och det andra Templets förstöring år 70)
Så i samma mening följer så beskrivningen av 2. den andra vedermödan. Att det är den det då handlar om ser vi utifrån att detta sker just i anslutning innan Jesus kommer, ”alla ska se Honom” och Han avbryter vedermödan:
”för då ska det bli en så stor nöd att något liknande aldrig förekommit från världens begynnelse och ända fram till nu, och inte heller ska komma (den andra vedermödan – Jakobs nöd under antikrists regeringstid). Hade inte den tiden förkortats/avbrutits skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas/avbrytas…
För som blixten går ut från öster och lyser ända bort i väster, så ska det vara när Människosonen kommer (Kristi enda andra ankomst)…Strax efter de dagarnas nöd ska solen förmörkas och månen inte längre ge sitt sken. Stjärnorna ska falla från himlen, och himlens makter ska skakas.
Då ska Människosonens tecken synas på himlen (Kristi enda andra ankomst), och jordens alla folk ska jämra sig när de ser Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet.
Med starkt basunljud ska han sända ut sina änglar, och de ska samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ände till den andra.”
Detta är Uppryckandet när de troende får sina uppståndelsekroppar i mötet med Jesus i skyn för att ”regera med Kristus för Tusen år”.
Forts
Inlägg 2
Det går 7 veckor (49 år) från dess att Artaxerxes ger sin order att bygga upp Jerusalem och dess Tempel (det första Templet), som förstördes 586 f.Kr av Nebukadnessar II , till dess att Jerusalem blir återuppbyggd.
Artaxerxes gav prästen Esra tillåtelse att åka till Juda och på oktrojera judarna där Torah-lagen som storkungens vilja, och han tillät senare Nehemja att låta återuppbygga Jerusalems tempel och murar. Efter det går det ytterligare 62 veckor (434 år) innan det att den ”smorde Fursten” dör på korset.
Dan 9:25: ”Vet därför och förstå: Från den tid då ordet gick ut att Jerusalem skulle återställas och byggas upp till dess den Smorde Fursten kommer skall det gå sju veckor och sextiotvå veckor. Gator och vallgravar skall på nytt byggas upp, trots tider av svårigheter.”
69:e årsveckan åtföljs av en paus i den Judiska kalendern under församlingens tidsålder
När så Jesus grundar den första Kristna församlingen genom sina Apostlar så avslutas den 69:e årsveckan i denna profetia. Mitt i den mening som profetian uttalade fram till den smorde Kungens död. Då inträder församlingens/hedningarnas tidsålder som en parantes i den Judiska kalendern.
Efter korset, och att den profetiska klockan stannade för Israel, fattas det fortfarande en profetisk årsvecka för Israel på 7 år, som också är den sista veckan innan Jesu återkomst.
Den 70: ionde Årsveckan = Den andra Vedermödan under antikrist den andra förödelsens styggelse.
Den sista årsveckan är den andra vedermödan, när räkningen av årsveckorna för Israel åter börjar räknas och som också innehåller den stora nöden – Jakobs nöd, och antikrists (den andra förödelsens styggelse) verksamhet innan Jesus stoppar detta och upprättar Tusenårsriket.
Forts
Inlägg 3
Det fysiska Templet under antikrist där han slutligen ska förege sig vara Gud innan den slutliga förföljelsen av det Judiska folket startar utgör det tredje Templet.
Satan kommer med hjälp av antikrist att skapa ett plagiatet till Kristus och Hans kommande Tusenårsrike och det sanna Templet som Jesus ska bygga upp.
Om den slutlige antikrist (den andra förödelsens styggelse under den andra Vedermödan) heter det att ”han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud.” Den fysiska personen antikrist kommer alltså att sätta sig i ett tredje fysiskt Tempel.
Bibeln talar alltså därmed om att ett tredje Tempel en dag ska byggas upp på tempelplatsen. Det här templet kommer att byggas upp under antikrists regim. Men Jesus kommer att avbryta Vedermödan och antikrists styre.
Det tredje Templet under plagiatet antikrists tidsperiod, kommer att förstöras precis som det första och det andra Templet, eftersom ett fjärde och slutligt fysisk Templet till sist ska byggas upp.
Forts
Inlägg 4
”I Sakarja Kap 6:12 beskrivs att det är Herren som skall bygga det fjärde templet. ‘Se, en man, hans namn är Telningen. Under honom skall det gro, och han skall bygga HERRENS tempel. Ja, det är han som skall bygga HERRENS tempel. Han skall vinna härlighet och sitta på sin tron och regera…Fjärran ifrån skall man komma för att bygga på HERRENS tempel.’
Under Tusenårsriket finns beskrivet hur människor kommer att vallfärda till Templet i Jerusalem som Jesus då bygger upp: ”det ske att alla överblivna ur alla de folk som kom mot Jerusalem ska år efter år draga ditupp, för att tillbedja konungen HERREN Sebaot, och för att fira lövhyddohögtiden.”
Det fjärde templet är mycket utförligt beskrivet i Hesekiel kapitel 40-48. Det är från detta Tempel som Jesus kommer styra från Jerusalem över hela jordens folk.
Antikrist satte sig i det tredje templet och utropade sig själv till Gud, men här sitter nu den rättmätige Konungen på sin tron i ett Tempel i Jerusalem, som inte är ett plagiat!
Tusenårsriket kommer att bli ett verkligt rike på denna jorden mellan Kristi andra tillkommelse till jorden och ”den Nya Himlen och den Nya Jorden”. Jes 9:6-7; Dan 2:44-45; Luk 1:32-33; Upp 5:10; 11:15; 20:1-10.
”Men i de kungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike som aldrig i evighet skall förstöras, och vars makt inte skall bli överlämnat åt något annat folk. Det skall krossa och göra slut på alla dessa andra riken, men självt skall det bestå evinnerligen.” Dan 2:44-45.
Eftersom tusenårsriket, som upprättas strax efter att vilddjurets rike har besegrats, här framställs som ett evigt rike, följer därav att efter en kort tid av uppror i slutet av Tusenårsriket, så kommer det att fortsätta – i en ännu fullkomligare form – i evigheten i den nya Himlen och den Nya Jorden som Gud skapar alldeles i slutskeendet.
När vi efter Tusenårsriket kommer fram till en Ny Himmel och en Ny Jord så behövs däremot inte längre något fysiskt Tempel:
Upp. 21: 1 – 3; 22 – 24: ” Och jag såg en ny himmel och en ny jord… jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud… ‘Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara hos dem…
Något tempel såg jag inte i staden, för Herren Gud den Allsmäktige och Lammet är dess tempel. Staden behöver inte sol eller måne för att få ljus, för Guds härlighet lyser upp den och dess lampa är Lammet. Och folken ska vandra i dess ljus..”
Har fått en del frågor dels kring att livsanden vänder åter till Gud. Och även fått frågor kring Israels årsveckor och de fyra Tempel som jag angett.
Jag ska försöka förtydliga mig kring dessa frågor. Det innebär säkert en hel del upprepningar för att försöka nå fram med detaljer till en helhetsbild av vad jag försöker peka på.
Det är för mig samtidigt en slags bearbetning av tomheten och saknaden efter Karin, att arbeta med frågor, som jag tror skulle vara för henne viktigt, att få ge klarhet kring inför vad vi människor nu har framför oss. Hon har liksom gått ”före oss” och befinner sig nu i det rum som Jesus berett för henne i väntan på kroppens uppståndelse.
Där ska hon i den kroppsliga uppståndelsen, bli den fina förverkligade/förhärligade människa som Gud skapat henne till genom hennes livgivande förening med sin Frälsare och Herre: Jesus Kristus!
Inlägg 1
Alla återvänder till Gud som har givit den personen liv till en levande varelse med själsliga förmögenheter och kroppsliga funktioner.
Men Gud har OLIKA FÖRVARINGSPLSATSER i väntan på kroppens uppståndelse, beroende om man levde i gemenskap med Jesus eller inte.
Enligt Luk. 16 befinner de sig i ett medvetet tillstånd vare sig man lever i gemenskap med Jesus eller inte:
Där beskrivs hur den som hörde Jesus till ”fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida.” Det öär vad jag är övertygad om gäller för Karin!
Så beskrivs hur den som inte hörde Jesus till ”plågades, lyfte sin blick och fick se Abraham långt borta och Lasarus hos honom…”
När livsanden, personen, vänder åter till Gud, så kan det ske i 2 olika tillstånd:
1. Den som lever i gemenskap med Jesus som en ny skapelse i Kristus, går tillsammans med Jesus till Abrahams sköte för en där väntan på kroppens uppståndelse.
Den kroppsliga uppståndelsen för den på Kristus troende sker då vid Jesu tillkommelse, när Han gör slut på Vedermödan och antikrists tidsperiod och upprättar Tusenårsriket:
”Ty Herren skall själv stiga ned från himmelen, och ett maktbud skall ljuda, …Och först ska de i Kristus döda uppstå …” 1 Tessalonikerbrevet 4:16-17. DÄR ÄR KARIN MED!!
2. ”Men de andra döda levde inte, förrän de tusen åren hade gått.” De som går förlorade får sina uppståndelsekroppar efter Tusenårsriket för att så dömas efter sina gärningar:
Upp. 20: ”Och böcker öppnades, och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda blev dömda efter sina gärningar, efter vad som stod skrivet i böckerna. Och havet gav igen de döda som fanns i det, och döden och helvetet gav igen de döda som fanns i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar.”
De förpassas så till samma destination som satan, antikrist och den falske profeten då befinner sig: ”eldsjön” där det ska vara ”gråt och tandagnisslan i evigheternas evigheter”:
”Och djävulen, som förvillade dem, bliver kastad i samma sjö av eld och svavel, dit vilddjuret och den falske profeten hade blivit kastade; och de skola där plågas dag och natt i evigheternas evigheter.” ”Och om någon inte fanns skriven i livets bok kastades han i eldsjön.”
Forts
Inlägg 2
Angående Israels årsveckor och de 4 Templen. Det går 7 veckor (49 år) från dess att Artaxerxes ger sin order att bygga upp Jerusalem och dess Tempel (det första Templet), som förstördes 586 f.Kr av Nebukadnessar II , till dess att Jerusalem blir återuppbyggd.
Artaxerxes gav prästen Esra tillåtelse att åka till Juda och på oktrojera judarna där Torah-lagen som storkungens vilja, och han tillät senare Nehemja att låta återuppbygga Jerusalems tempel och murar. Det andra Templet. Efter det går det ytterligare 62 veckor (434 år) innan det att den ”smorde Fursten” dör på korset.
Dan 9:25: ”Vet därför och förstå: Från den tid då ordet gick ut att Jerusalem skulle återställas och byggas upp till dess den Smorde Fursten kommer skall det gå sju veckor och sextiotvå veckor. Gator och vallgravar skall på nytt byggas upp, trots tider av svårigheter.”
Det andra Templet blev återuppbyggt och fanns i Jerusalem under Jesu tid, men det förstördes år 70 efter Kristus.
Forts
Inlägg 3
Israels 69:e årsveckan åtföljs av en paus i den Judiska kalendern under församlingens tidsålder.
Det finns många röster om att församlingen upphör på jorden när den påstås ska upprycks innan Vedermödan. Eller att den först måste av Gud tas undan för att antikrist ska kunna träda fram.
Men hur länge pågår egentligen församlingens tidsålder enligt Bibeln? Jo, ”TILL DESS ATT HEDNINGARNA I FULLT ANTAL HAR KOMMIT IN.”
Och när sker då det? Rom.11: 25: ”FÖRHÄRDELSE HAR DRABBAT EN DEL AV ISRAEL OCH SÅ SKA DET FÖRBLI TILL DESS ATT HEDNINGARNA I FULLT ANTAL HAR KOMMIT IN.”
När sker då detta att förhärdelsen över Israel upphör? Jo, VID JESU ENDA ANDRA ANKOMST! Då när de som en hel nation och folk kommer till tro på Jesus. Då släpper ”förhärdelsen” och sker samtidigt som ”ATT HEDNINGARNA I FULLT ANTAL HAR KOMMIT IN.” Fram dit räcker alltså församlingens tidsålder!!
Församlingen blir alltså med till efter Vedermödan och är inte bara med under ”Judarnas parentes” v. 69 utan även 70 – årsveckan som är Vedermödan.
När så Jesus grundar den första Kristna församlingen genom sina Apostlar så avslutas den 69:e årsveckan i denna profetia. Mitt i den mening som profetian uttalade fram till den smorde Kungens död. Då inträder församlingens/hedningarnas tidsålder som en parantes i den Judiska kalendern.
Forts
Inlägg 4
Men församlingen blir med över den parentesen och även med över när Judarna åter blir med på arenan vid förbundet med antikrist – den 70: ionde Årsveckan och Vedermödan.
Efter korset, och att den profetiska klockan stannade för Israel, fattas det fortfarande en profetisk årsvecka för Israel på 7 år, som också är den sista veckan innan Jesu återkomst.
Judarnas tideräkning startar igen vad jag kan förstå vid denna 70: ionde Årsveckan = Den andra Vedermödan under antikrist den andra förödelsens styggelse.
Då är de inbegripna i skeendet igen, när antikrist går i förbund med dem och bygger upp det tredje Templet i Jerusalem där han slutligen ska sätta sig och ”förege sig vara Gud”.
”Han skall stadfästa förbundet med de många under en vecka, och mitt i veckan skall han avskaffa slaktoffer och matoffer. Och på styggelsers vinge skall förödaren komma, till dess att förstöring och oryggligt beslutad straffdom utgjuts över förödaren.” (Dan 9:27) (Jesu tillkommelse).
Den sista årsveckan är den andra vedermödan, när räkningen av årsveckorna för Israel åter börjar räknas och som också innehåller den stora nöden – Jakobs nöd, och antikrists (den andra förödelsens styggelse) verksamhet innan Jesus stoppar detta och upprättar Tusenårsriket.
Det fysiska Templet under antikrist där han slutligen ska förege sig vara Gud innan den slutliga förföljelsen av det Judiska folket startar utgör det tredje Templet.
Satan kommer med hjälp av antikrist att skapa ett plagiatet till Kristus och Hans kommande Tusenårsrike och det sanna Templet som Jesus ska bygga upp.
Om den slutlige antikrist (den andra förödelsens styggelse under den andra Vedermödan) heter det att ”han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud.” Den fysiska personen antikrist kommer alltså att sätta sig i ett tredje fysiskt Tempel.
Bibeln talar alltså därmed om att ett tredje Tempel en dag ska byggas upp på tempelplatsen. Det här templet kommer att byggas upp under antikrists regim. Men Jesus kommer att avbryta Vedermödan och antikrists styre.
Det tredje Templet under plagiatet antikrists tidsperiod, kommer att förstöras precis som det första och det andra Templet, eftersom ett fjärde och slutligt fysisk Templet till sist ska byggas upp.
Forts
Inlägg 5
En del menar att antikrist inte skulle vara en fysisk person. Men det talas om att ”redan är antikrists ande verksam”. Det talas om att ”många antikrister (fysiska) har trätt fram”.
Det talar för att det kommer något som slutligen fullbordar dessa företrädare. Det bör handla om när ”fördärvets son öppet framträder”. Vilket inte kan handla om något annat än en fysisk person.
Om det då omtalas om en fysisk person att han ”sätter sig i Templet och föreger sig vara Gud”, så måste ju då även detta Tempel vara ett fysiskt Tempel.
Matt 24:15 ”När ni då ser ‘förödelsens styggelse’, som profeten Daniel talar om, stå på helig plats – den som läser detta bör noga lägga märke till det”.
I Dan. 9:24 som Jesus här hänvisar till, behöver man se vad den första delen handlar om, ”Sjuttio veckor / Sjuttio sjuor/är bestämda över ditt folk (Israel) och över din heliga stad för att göra slut på överträdelse”.
Detta går i sin fullbordan vid Kristi tillkommelse (andra ankomst), då när Judarna ska se vem de har genomborrat och kommer till tro på Jesus som en hel nation och ett helt folk för att gå in i Tusenårsriket, när de då kommer in i sin kallelse och uppgift
Den andra delen av versen hos Daniel, handlar om Jesus vid sitt första kommande där Han ska: ”försona skuld, föra fram en evig rättfärdighet, fullborda syn och profetia och smörja den Allraheligaste.”
Det är nämligen två ankomster av Jesus som texten vill visa på och dessutom på tiden däremellan. Dels Jesu ankomst som frälsaren och dels ankomsten när Han ska upprätta Tusenårsriket.
Däremellan pekas på två vedermödor. Ett vid Jerusalems och Templets (Det andra Templet) förstöring år 70. Men också den andra vedermödan som kallas för ”Jakobs nöd” som ännu ligger framför. Då när antikrist ska plagiera den sanne Kristus, upprätta ett förbund med Israel och bygga upp det tredje Templet i Jerusalem.
Han inrättar igen offren i templet (detta handlar alltså inte om människor som kommit in i det nya förbundet och ser det fullbordade offret av Kristus på korset) för att så efter halva sin regeringsperiod bryta förbundet och stoppa offren.
Då ska han själv sätta sig i Templet och förege sig vara Gud och starta den största förföljelse av Israel som någonsin skådat. Det är då endast en kvarleva kvar av Israel, när Jesus då avbryter vedermödan, kastar antikrist och den falske profeten i eldsjön och upprättar Tusenårsriket.
Forts
Inlägg 6
Återkommer till att ”I Sakarja Kap 6:12 beskrivs att det är Herren som skall bygga det fjärde templet. ‘Se, en man, hans namn är Telningen. Under honom skall det gro, och han skall bygga HERRENS tempel. Ja, det är han som skall bygga HERRENS tempel. Han skall vinna härlighet och sitta på sin tron och regera…Fjärran ifrån skall man komma för att bygga på HERRENS tempel.’
Under Tusenårsriket finns beskrivet hur människor kommer att vallfärda till Templet i Jerusalem som Jesus då bygger upp: ”det ske att alla överblivna ur alla de folk som kom mot Jerusalem ska år efter år draga ditupp, för att tillbedja konungen HERREN Sebaot, och för att fira lövhyddohögtiden.”
Det fjärde templet är mycket utförligt beskrivet i Hesekiel kapitel 40-48. Det är från detta Tempel som Jesus kommer styra från Jerusalem över hela jordens folk.
Tusenårsriket kommer att bli ett verkligt rike på denna jorden mellan Kristi andra tillkommelse till jorden och ”den Nya Himlen och den Nya Jorden”. Jes 9:6-7; Dan 2:44-45; Luk 1:32-33; Upp 5:10; 11:15; 20:1-10.
”Men i de kungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike som aldrig i evighet skall förstöras, och vars makt inte skall bli överlämnat åt något annat folk. Det skall krossa och göra slut på alla dessa andra riken, men självt skall det bestå evinnerligen.” Dan 2:44-45.
Eftersom tusenårsriket, som upprättas strax efter att vilddjurets rike har besegrats, här framställs som ett evigt rike, följer därav att efter en kort tid av uppror i slutet av Tusenårsriket, så kommer det att fortsätta – i en ännu fullkomligare form – i evigheten i den nya Himlen och den Nya Jorden som Gud skapar alldeles i slutskeendet.
När vi efter Tusenårsriket kommer fram till en Ny Himmel och en Ny Jord så behövs däremot inte längre något fysiskt Tempel:
Upp. 21: 1 – 3; 22 – 24: ” Och jag såg en ny himmel och en ny jord… jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud… ‘Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara hos dem…
Något tempel såg jag inte i staden, för Herren Gud den Allsmäktige och Lammet är dess tempel. Staden behöver inte sol eller måne för att få ljus, för Guds härlighet lyser upp den och dess lampa är Lammet. Och folken ska vandra i dess ljus..”
Hoppas att jag nu lyckats lägga fram det klarare:
1. kring livsanden som vänder åter till Gud.
2. Hoppas att jag lyckats göra det klarare kring Israels årsveckor och även kring de fyra Templen.
3. Hoppas att jag lyckats göra det klart att de troende inte kommer att ryckas upp innan Vedermödan, utan att detta sker först vid Jesu enda andra ankomst, när Han ska upprätta Tusenårsriket.
Då förverkligas bönen: ”tillkomme ditt rike”. Därefter så förverkligas bönen: ”ske din vilja såsom i himmelen så och på jorden”, när de troende får gå in i en ”Ny himmel och en Ny Jord”.
Åter tillbaka till ett Minne kring Karin!
Jag hade ramat in denna Bibeltext åt Karin som hon så gillade och såg fram emot förverkligandet av texten i Upp. 21: 4:
”Och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta.”
Andra Bibelord som jag ramat in till henne och som hon så uppskattade:
2 Kor. 5: ”Om någon är i Kristus så är han en ny skapelse… och allt kommer från Gud… Gud var i Kristus och försonade människorna (KARIN) med sig själv… Han som inte visste av synd honom gjorde Gud till ett syndoffer i vårt ställe för att vi I HONOM skulle bli rättfärdiga inför Gud.”
Upp.22: ”Ingen förbannelse ska finnas mer. Guds och Lammets tron ska stå i staden… ingen natt ska finnas mer och de behöver inte lampors sken eller solens ljus, för Herren Gud ska lysa över dem.”
Karin gillade att vi ofta sjöng Blott en dag ett ögonblick i sänder och vi brukade avsluta våra bönestunder med orden:
Och när omsider vår sista afton kommer så låt oss få insomna i din frid och få uppvakna till din härlighet.
Denna avslutningsbön blev en verklighet för Karin, när hon vid orden om att Jesus berett ett rum för henne för han ville att där han är skulle Karin vara med, så såg hon upp på mig, släppte taget och slutade andas och ”insomnade i Jesu frid.”
Karin var inte längre där utan av Jesus förd till det rum som han berett för henne fram till att hon ska ”få uppvakna till Jesu härlighet”.
Om jag hade kunnat skriva ett brev till min vän Karin idag.
Karin! Det är några saker som jag djupt ångrar:
1. Att jag inte direkt när jag fick förmånen att lära känna dig Karin, redan då skulle ha låtit den vänskap, som senare så starkt växte fram, ha uppmuntrat och gensvarat på hur du ville ha en mer innerlig vänskap redan då.
Det skulle ha redan tidigare då varit till välsignelse för vår gemenskap. Och även redan då berikat vårt umgänge med våra medmänniskor.
2. Jag ångrar, att jag liksom även när vår vänskap fått växa sig stark, så tog jag dig liksom för givet. Tog för givet att du alltid skulle finnas där och hjälpa mig på alla de fantastiska sätt, som du Karin hjälpt mig och berikat mitt liv något så oerhört. Jag insåg det först fullt ut efter din död, vad du faktiskt betydde för mig.
3. Jag ångrar så att jag många gånger varit så egoistisk och självupptagen, så att jag så mycket hållit på med egna saker istället för att riktigt uppmuntra dig med allt vad du var intresserad av och arbetade med och hjälpt dig till att slutföra alla dina fantastiska projekt.
4. Speciellt ångrar jag, att jag inte efter dina canceroperationer, resistenta bakterier och slutlig vetskap om hur illa det var med en obotlig cancer, att jag då inte gav dig som min kära vän, en fullständig uppmärksamhet och deltagande i ditt svåra lidande.
Jag fortsatte egoistiskt med alla mina projekt istället för att ge dig all uppmärksamhet. Jag borde ju redan då ha satsat allt på våra gemensamma böner och studier av Bibeln.
Jag är så ledsen att det var först dina sista månader som jag satsade allt för att finnas för dig på bästa sätt. Både med bön och studier av vad Bibeln säger inför evigheten.
Nu går det inte att ta den tid vi kände varandra i repris och det går inte att åtgärda alla mina missar gentemot dig Karin.
Men det ger mig en stor tröst att ha lärt känna dig Karin, som en så oerhört förståndig, generös, förstående, förlåtande, omtänksam omsorgsfull och utgivande person.
Jag vet att du förlåter mig allt vad jag missat gentemot dig. Jag hör din röst i mitt huvud hur du säger att ”grämelse tillhör dårar”. Jag hör din röst i mitt huvud hur du de sista veckorna bedyrade att vi hade haft det så bra tillsammans.
Minnesbilden av hur du vid mitt citerande av hur Jesus berett dig ett rum och när jag strök dig på kinden med orden: Karin jag tycker så mycket om dig, så gav du upp andan, har etsat sig fast, med en visshet om att Jesus fört dig hem till den plats som han berett i väntan på din kroppsliga uppståndelse.
Jag har bett till Jesus att när vi möts vid den kroppsliga uppståndelsen, så skulle vi kunna få prata lite med varandra om hur vi hade det här i jordelivet tillsammans. Men det är vi kanske inte då beroende av att få ventilera?
Men jag vill att du nu ska veta hur mycket som du har betytt för mig och att Jesus nu ska förmedla det till dig om det är möjligt att göra det.
Jag vet att du inte vill att jag stanna kvar i denna oerhörda tomhet och saknad efter dig, utan att du vill att jag ska finna kraft att leva vidare på det sätt som du skulle velat att jag skulle fortsätta.
Jag ber därför hela tiden att Jesus ska hjälpa mig leva som Han ser att du skulle velat att jag skulle fortsatt leva. Och det innebär att jag ber att Jesus verkligen ska vara min Herre och ledsagare och att jag kan leva mitt liv framåt på det sätt som Han vill. Det är vad du vill Karin, att Jesus ska vara min Herre och ledsagare.
Jag ber att Jesus fortsättningsvis ska hjälpa mig att inte leva så egoistiskt och självupptaget som jag tidvis gjort gentemot dig Karin, utan att jag verkligen kan få finnas till för min omgivnings och människors bästa.
Det vet jag Karin, min kära vän, att det skulle ha varit din önskan!!
Hjälp mig alla att be för att Karins önskan för mig som hennes vän kan få ske!! Jag är lamslagen i sorg, saknad och tomhet efter Karin och i gränslöst behov av sanna Kristnas förböner!
Jag drömde om Karin natten 23/ 9. Hon satt och spelade piano som även i drömmen var en slags dator. Jag ville sätta mig vid hennes sida och hålla om henne.
Ingen erotik. Men en intensiv omsorgsfull känsla genomfor mig och dröjde sig länge kvar efter att jag vaknade. Jag gråter när jag återupplever känslan av ömhet och omsorg som fanns mellan oss.Hon bara fattas mig hela tiden.
Är ledsen, låg och själsligt förlamad av en så obegriplig saknad och tomhet som nu råder. Men är så tacksam över att vi de sista veckorna av Karins liv fick uppleva en så innerlig och djup vänskap och kunde uttrycka den för varandra.
Jag saknar hennes utgivande osjälviska generösa omtänksamma personlighet. Jag saknar även allt som hon praktiskt hjälpte till med. Dator, telefoner, svenska språket, en ordkonstnär till att skriva var Karins paradgrenar.
Hon var liksom bara född specialist på dessa områden. Hon hade fil. kand i svenska och engelska och översatte böcker på LO från engelska till svenska. Bl.a Namnet Jesus av Hagin. Hon var så oerhört beläst och kunnig.
Men hon blev andligt bedragen på LO och for så oerhört själsligt illa. Hon var därefter överkänslig för att vara ”bokstavstroende”.
Hon sa ofta till mig att hon inte var bokstavstroende som jag. Det var nog först på slutet som hon var helt fri allt från LO och klart igen såg vem Jesus var och hade gjort och kom tillbaka till sin barndoms tro på EFS.
Det hände något positivt i Karins andliga liv under den allra sista tiden med alla förböner från så många människor. Tack alla som hjälpte till i förbön för Karin. Fortsätt nu att be för mig att jag kan komma förbi sorgen och saknaden och kunna leva vidare på det sätt som Jesus vill och som Karin skulle ha velat att jag kunde göra.
Frågor kring Karins kroppsliga uppståndelse
Inlägg 1
Sedan Karin dog så är det frågor som jag funderar över. Med vilken uppståndelsekropp är det som vi ska uppstå när Jesus kommer tillbaka? Ska vi känna igen varandra och få möjlighet att dela där något av den tid som vi hade här?
Ska försöka delge frågorna så de blir begripliga och kanske någon kan ge mig svar utifrån vad Bibeln säger. Några egna slutledningar.
1 Kor. 15: 20 och framåt i utdrag fram till !5: 55: ”Men nu har Kristus verkligen uppstått från de döda, som förstlingen av de insomnade…”
Grunden för vår kroppsliga uppståndelse är alltså vår ställföreträdares kroppsliga uppståndelse: ”Liksom alla dör i Adam, så ska också alla göras levande i Kristus.”
Genom Jesu kroppsliga uppståndelse ska alltså alla få en kroppens uppståndelse. Först får de som hör Jesus till sina uppståndelsekroppar när Jesus kommer tillbaka och de då ”ska regera med Kristus för Tusen år”.
Upp. 20:4 ”Och jag såg troner, och de som satt på dem fick rätt att döma. Och jag såg själarna av dem som hade blivit halshuggna för Jesu vittnesbörd och Guds ord och som inte hade tillbett vilddjuret och dess bild eller tagit emot märket på sin panna eller sin hand. De levde och regerade med Kristus i tusen år…
Detta är den första uppståndelsen. Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden ingen makt, utan de ska vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år.”
Angående första och andra döden:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2019/02/04/forsta-och-andra-doden/
Alltså de som hör Jesus till uppstår kroppsligen när Jesus kommer tillbaka: ”Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och därefter, när han kommer, de som tillhör honom”. Alltså för de som hör Jesus till gäller:
a) Väntar i Abrahams sköte i väntan på kroppens uppståndelse ( Luk 16: 19 – 31).
b) Uppstår kroppsligen för att regera med Kristus för Tusen är.
c) Därefter så får de som evigt förhärligade människor gå in till en evig gemenskap
med Gud på en ”Ny himmel och en ny jord” Upp. 21: 1-3:
”Och jag såg en ny himmel och en ny jord… jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud… Och jag hörde en stark röst från tronen:
’Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk”
Forts
Inlägg 2
Men för dem som inte hör Jesus till befinner sig i väntan på kroppens uppståndelse i väntan i Hades, den andra avdelningen i dödsriket, beskrivet också i Luk. !6: 19-31.
Deras kroppsliga uppståndelse sker inte förrän efter Tusenårsriket:
Upp. 20: 5 ”Men de andra döda levde inte förrän de tusen åren hade gått.”
Och de ska då ställas inför den stora vita tronen Upp. 20: 11-15: ”Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den… Och de döda dömdes efter sina gärningar, efter det som stod skrivet i böckerna.”
De icke troende blir ”dömda efter sina gärningar” och det verkar således finnas ”olika grader i helvetet”. Alltså att straffen blir i förhållande till gärningarna:
Rom. 1: 18 – 19; 2: 6 – 15: ”Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem…
Han ska löna var och en efter hans gärningar… Alla som har syndat utan lag ska också gå under utan lag, och alla som har syndat under lagen ska dömas genom lagen…
För när hedningar som inte har lagen av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag trots att de saknar lagen. De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om detta vittnar också deras samveten och tankar som sinsemellan anklagar eller till och med försvarar dem.”
Lukas 12:47-49: ”Och den tjänare som hade fått veta sin herres vilja, men icke redde till eller gjorde efter hans vilja, han skall bliva straffad med många slag. Men den som, utan att hava fått veta hans vilja, gjorde vad som val slag värt, han skall bliva straffad med allenast få slag.”
Det synes som att man blir dömd i förhållande till hur man handlat efter sitt samvete. Men ingen som inte tror på Jesus blir räddad till evigheten i Guds gemenskap:
1 Joh. 5: 11 – 12; Joh. 3:15; Joh. 3:36: ”Och detta är vittnesbördet: att Gud har givit oss evigt liv; och det livet är i hans Son. Den som har Sonen, han har livet; den som icke har Guds Son, han har icke livet…
så att var och en som tror skall i honom hava evigt liv…Den som tror på Sonen, han har evigt liv; men den som icke hörsammar Sonen, han skall icke få se livet, utan Guds vrede förbliver över honom.”
Forts
Inlägg 3
Men så till frågan i 1 Kor. 15: 35: ”Hur uppstår de döda? Vad har de för kropp när de kommer?”
v. 50- 54: ”Men det säger jag, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och det förgängliga kan inte ärva det oförgängliga. Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet.
Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet och det dödliga klätts i odödlighet, då uppfylls det ord som står skrivet: Döden är uppslukad i seger.”
Här när allt är färdigt så är för den som hör Jesus till både den andliga döden – åtskillnaden från Gud och den kroppsliga döden ”uppslukad i seger”.
Men frågan kvarstår likväl i 1 Kor. 15: 35: ”Hur uppstår de döda? Vad har de för kropp när de kommer?”
”Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga, och vi ska förvandlas.”
Vi som hör Jesus till ska alltså förvandlas när Jesus vid den sista basunens ljud kommer:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2021/03/13/den-sista-basunens-ljud/
Men frågan kvarstår likväl i 1 Kor. 15: 35: ”Vad har de för kropp när de kommer?”
Vi kan se av Jesu uppståndelse att Hans uppståndelsekropp bar märken efter korsfästelsen Joh. 20: 19-31:
”Då kom Jesus medan dörrarna var låsta och stod mitt ibland dem och sade: ’Frid vare med er!’ Sedan sade han till Thomas: ’Räck hit ditt finger och se mina händer. Och räck hit din hand och stick den i min sida. Och tvivla inte utan tro!’ Thomas svarade: Min Herre och min Gud!'”
Jesu sårmärken återfinns även i Upp. 5:6: 6 ”Och jag såg: i mitten mellan tronen och de fyra varelserna och de äldste stod ett Lamm, som såg ut att ha blivit slaktat”.
Det synes alltså som att den kropp som man bär vid den kroppsliga döden, ändå på något sätt bär någon form av likhet i den kroppsliga uppståndelsen, om än förvandlad från dödlighet till odödlighet.
Forts
Inlägg 4
Kan man då dra slutsatsen att uppståndelsekroppen inte fullständigt är en helt ny härlighetskropp som inte skulle vara färgad av den dödliga kropp som man ägde i detta jordeliv?
Kan man då dra slutsatsen att när man blivit aska eller multnad jord i graven, så kommer Gud att samla samman beståndsdelarna från denna dödliga kropp och förvandlar den i uppståndelsen till en evig härlighets – odödlighetskropp, som ändå på något sätt är förknippad med den kropp som man bar i detta jordiska livet?
Ett verkar dock vara säkert och det är att personligheten finns inbegripen i uppståndelsekroppen så att vi ska känna igen varandra:
Det sägs om de som går förlorade: ”Gå bort ifrån mig…där ska ni gråta och gnissla tänder när NI SER ABRAHAM, ISAK OCH JAKOB OCH ALLA PROFETERNA I GUDS RIKE”
Karin och jag ska alltså känna igen varandra utifrån de personligheter som vi varit i detta jordelivet. Men ska vi också känna igen varandra utifrån de jordiska kroppar som vi hade och som blivit förvandlade till härlighets/eviga uppståndelsekroppar?
Kanske är frågan då inte angelägen? Men nog hade det varit trevligt om man verkligen fick på alla plan känna igen varandra. Och jag vädjar idag till Jesus att Karin och jag ändå där på något sätt kunde få ventilera den tid som vi fick dela här i den jordiska tillvaron.
16 oktober 2023
Fortsätt att be för mig! Jag är på väg att sörja mig till döds av saknad efter Karin. Jag bara tvingar mig att fortsätta vidare. Det kommer hela tiden minnesbilder från den jobbiga tiden våren och sommaren och jag bara gråter varje dag av tomhet och saknad.
Det kommer tankar att jag inte har så lång tid kvar. Men det kanske beror på sorgen. Be att Jesu vilja med mig får ske så länge som Han vill att jag ska fortsätta finnas till!
Det här är ett svar som jag fick från en vän som jag kontaktade om hjälp att be för mig. Det kändes som en hälsning från Gud.:
”Den fysiska döden är inte slutet. Du vet att du får se Karin igen. Kanske den sorg du känner gör att du önskar dig döden, men glöm inte att Gud är den som avgör när du ska hem.
Allt sånt får du lägga i Hans händer, och låt dig tröstas av Fadern, som är allt trösts Gud, som Paulus skriver om i 2 Kor. 1:3-4:
”Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far, barmhärtighetens Far och all trösts Gud! Han tröstar oss i all vår nöd så att vi kan trösta dem som är i nöd med den tröst vi själva får av Gud. Liksom Kristi lidanden flödar över oss, så överflödar också genom Kristus den tröst vi får.”
Du FÅR sörja, du FÅR gråta, du FÅR längta efter att se Karin igen. Gud kräver inte av oss människor att vi ska vara känslolösa maskiner som går på autopilot, så känn ingen skam.
Du är inte övergiven av Gud. När du är svag är Gud stark, Han gör sånt vi inte förstår. Gud har skapat oss med känslor, och även Jesus grät vid Lazarus grav.
Han känner den sorg du känner eftersom du är en del av Hans kropp. Det du känner just nu kommer övergå till glädje och styrka, som du kanske till och med får hjälpa andra sörjande med.
Låt Gud få trösta dig och ge balsam åt din själ. Det här var vad jag fick till mig när jag bad för dig.”
4/11 2023
Det var en sådan fin minnesgudstjänst i Burträsk där Karins namn lästes upp. Gudstjänsten hölls av en kvinnlig präst som är gift med en man som jag tävlade löpning med å mot i vår ungdom.
Han kände Karin från studietiden i Umeå. Han ringde och tröstade mig när Karin dött. Prästen känner min syster Evy som var med på Gudstjänsten. Prästen hälsade med Evy att jag var välkommen att prata med henne om min sorg och saknad. Det känns bra att få stöd i sorgearbetet.
22/12 2023
Det här blir första Julen på 14 år som jag inte ska fira den tillsammans med Karin. Jag bär fortfarande på en slags dov ångest som utlöses i återkommande gråtattacker.
Karin var på något sätt min ryggrad. Hon var min trygghet. Jag var alltid så lugn och trygg i hennes närhet. När vi träffade andra människor var jag så avslappnad för hon var med och jag kunde mentalt luta mig mot henne.
Karin hjälpte mig med allt från att torka min stjärt, duschning, se till att jag var mätt och byta kläder till köp av kläder, stoppa om mig när jag frös i hennes soffa, sköta kontakten med myndigheter, göra deklarationen, sköta om mina katter,
hjälpa mig med datorn, telefonen, trösta mig när jag var ledsen, uppmuntra mig med presenter och överraskningar, planera utflykter och alltid bara finnas där på ett så helt osjälviskt utgivande och generöst sätt. Hon skämde bortn mig som hennes lilla pojke. Samtidigt hann hon med att bry sig om alla de medmänniskor som hon var i kontakt med.
Saknaden och tomheten är fortfarande intensiv. Det är så outhärdligt att inte kunna berätta för henne vad som händer. Inte kunna utväxla tankar och funderingar. Inte kunna fråga henne som alltid hade svar på allt. Inte kunna ringa messa eller maila. Inte kunna ha någon form av kontakt.
Alla som känner för att be för mig. Be att jag på något sätt kan landa i bara en innerlig tacksamhet över att jag fick ynnesten att så många år av mitt liv få umgås med denna genuint fina och rejäla människa som Karin var. Be att jag kan leva och fungera som Karin skulle ha velat att jag skulle fortsätta leva och leva den tid som jag kan ha kvar som Jesus vill att mitt liv ska fungera.
Jag upplever ibland en sanktion och inspiration från Jesus när jag fortfarande erfar kallelsen att bemöta allt det falska på den andliga arenan som idag flödar fram och vilseför människor. Det är liksom den energikälla som fortfarande gör det meningsfullt att leva vidare.
6/1 2024 Möter hurtfriska och trosfriska inlägg på FB om människors helande. Jag vill ge dessa något att fundera över.
En kär vän till mig drabbades av cancer. Man gav upp all form av behandling och ingenting kunde göras för att förhindra hennes död från sjukvårdens sida.
Hon var en hängiven Troende som trodde på att Gud kunde hela henne. Hon bad om att får röra vid hörstofsen av Jesu mantel för att bli helad som det står om i Bibeln.
Vi tog kontakt med äldstebröder som bad för och smorde henne med olja enligt Guds Ord. Ca ett 100 -tal som trodde på hennes helande bad för henne varje dag i flera månader.
Själv var jag fullständigt övertygad om, utan minsta tvivel, att Gud skulle hela henne. Så i detta sammanhang så fanns inte minsta uns av otro på att Gud inte skulle hela henne.
Likväl så dog hon. Kan någon förklara varför det sker när det inte beror på otro?
Jag var så övertygad att Karin skulle bli helad och jag tog för givet att det var Guds vilja. Först under hennes sista timmar bad jag ”ske din vilja”. Och tydligen var det inte i denna situation Hans vilja att hela henne. ”Vi förstår hans vägar bättre ovan där”.
Karins Berglunds vittnesbörd – Del 1 Min andliga resa
Jag upptäckte att Karins Berglunds hemsida https://tre-skrivare.se/kb/index.html fortfarande är i funktion på nätet. Där finns en mycket intressant beskrivning om hennes tid på Livets Ord och hennes väg ut därifrån:
https://tre-skrivare.se/kb/forr/forr2.html
”Berättelsen om hur jag kom in i Livets Ord… och vägen ut därifrån”
Pingback: Minne Thaiger min katt | HaFos funderingar