Inlägg 1 Skillnad mellan Jesus Kristus och den på Jesus Kristus troende
Mötte på annan plats på FB påståendet att den på Kristus troende, förväntas av Jesus, att själv vara som Kristus. Detta falska är ju inget nytt på den andliga arenan. Redan på fallets dag så var det denna lögn om att människan skulle bli som Gud, som lockade människan till att sluta följa Gud och istället följa lögnerna från ”lögnens fader” satan.
Denna lögn florerar idag i olika varianter på den andliga arenan. Bl.a. såväl inom ”kristna sammanhang”, som inom New Age och österländska religioner. Denna förförelse har bl.a. framförts av trosförkunnelsen. T.ex. på ett Band av K–G. Severin (Livets ord). Där han bygger upp en hel lära på en enda mening: ”Sådan Han är äro också vi”.
Summering från bandet: ”Sådan som Jesus är i himmelen, sådana är vi i den här världen. Vi ska inte bli det. Vi är det nu i den här världen. Arvet träder i full funktion när Jesus dog. Han plockar ur oss vår synd. Gud har lagt sin skapelse i Dig. Gud på insidan. Vi är precis som Gud. Ser Du in i min ande ser Du ingen skillnad på mig och Gud. Han har utplånat synden i mitt liv.
Du är en ny skapelse i Din ande. Du är vad Gud är. Jag är Gud. Sådan Han är äro också vi i den här världen. Detta är uppenbarelsekunskap. Att Din egen ande – Du själv – är helt uppfylld med gudomlig natur. Du är som en stålman på insidan. Där Du går, där går Gud. Sådan Han är äro också vi i den här världen.”
Severin tar här alltså en mening i en Bibelvers och gör den till en hel lära. Utan att pussla in det i ett helhetssammanhang och helhetsperspektiv. Ser vi till hela Bibelns budskap, så säger denna mening, just detta, att vi blivit delaktiga av Guds natur. Därigenom Guds tillhörighet och räddade och kan vara frimodiga inför domens dag. Något som når sin fulla konsekvens först i evighetens värld. Severin gör på bandet lite spe av denna Bibliska helhetssyn och förmedlar en känsla av att det är otro och ”lägre stående” som ser det så.
Kollar man upp trosförkunnelsen lite mer ingående så ser man hur man kommit fram till denna slutkonsekvens att ”Den troende människa är i sin egen ande, sin egentliga personlighet skapad till likhet med Gud”.
Detta kan ske med den troende genom att Jesus dog andligen – (skiljdes från Gudsgemenskapen precis som Adam) – förlorade sin Gudastatus och föddes på nytt med en ny Gudomlig Ande, som aldrig funnits förut. En helt ny Jesus. En annan Jesus än den Jesus som hänger på korset. En Jesus som aldrig har funnits förut, blir till efter att Jesus dött i sin ande och blir född på nytt av Gud och därmed åter ”är av samma klass som Adam före fallet”. Och detsamma säges då hända med den troende i pånyttfödelsen.
Det var till denna punkt djävulen skulle förvilla människan fram till. Att hon skulle lockas tro att hon skulle bli såsom en Gud fullt ut. Detta lockar satan med i trosförkunnelsens förförelse, med en falsk syn på Adams position och konstitutionen, med en falsk beskrivning av människoanden som hela och egentliga identiteten och personligheten och i motpolsställning till själ och kropp.
Den falska läran från satan fortsätter med en falsk syn på Jesus som Sann Gud och sann människa och med en falsk lära om att Fadern och Sonen skildes åt och att människa och Gud skildes åt i Kristi person, där Jesus dör andligen och blir född på nytt. ”Grädden på moset” i förförelsen är att också människan i sin pånyttfödelse – i sin egen ande ”sin hela och rätta identitet” (som det falskt heter) – alltså i sig själv blir såsom en Gud. Detta genom att hon säges bli skapad till likhet med Gud i sin egen ande.
Trosförkunnelsen ala Ekman: http://tre-skrivare.se/hf/HBok.htm#Kap4n4
Forts Inlägg Skillnad mellan Jesus Kristus och den på Jesus Kristus troende
Inlägg 2 Skillnad mellan Jesus Kristus och den på Jesus Kristus troende
Detta ovan återgivna är en förvanskning av Bibelns mening bakom uttrycket, att människan blir skapad till Guds avbild och till likhet med Gud till sin invärtes människa. Det uttrycket åsyftar människans liering och relation med Gud genom Guds Ande integrerad i helheten av människans natur och är inte knutet enbart till hennes egna livsande som gör henne till en levande varelse av själ och kropp.
Guds Ande kommer i människans pånyttfödelse in som en integrerad del av människans väsen. Utan att fördenskull vara människans egen livsande på ett sådant sätt, att människan i sig själv skulle vara såsom en Gud. Att människans egen ande och Guds Ande skulle vara ett och detsamma eller likadana.
Nej, Gud är Gud och människa är människa och människa lierad med Gud. Genom Guds Ande. Människan får inte sin egen livsande utbytt. Men livsanden och hela människan med alla sinnen och förmögenheter, väcks till liv gentemot Gudsgemenskapen. Jag, hela människan återfår förmågan till Gudsumgängelse. Med alla sinnen och allt vad jag är. Född på nytt.
Gudsgemenskapen har fått nytt liv igen. Jag har genom den Helige Ande fått del av Gudomlig natur. Blivit lierad med min Skapare och Gud i en kärleksumgängelse. Som inte bara inbegriper och påverkar min egen livsande, utan allt vad jag är till livsande, själ och kropp är inbegripet i detta under att bli född ovanifrån – född av Gud.
Låt oss påminna oss om skillnaden på Jesus, när Han gick på jorden och den troende efter pånyttfödelsen. (Jämförelsen mellan den troende och Jesus efter uppståndelsen torde väl ändå stå klar för de flesta? Även om Severin på det återgivna bandet också på fullt allvar hävdar att den troende redan här i tiden, inte bara på jorden är som Jesus, utan som även är som Jesus är i himlen idag.)
Jämförelsen låter sig egentligen inte göras, för Jesus är på alla sätt helt unik och ingen eller inget i hela universum kan liknas vid Honom (Förutom Gud Fader själv, eftersom Jesus hävdar att de ”är ett”). Detta gäller vare sig före inkarnationen, under inkarnationen, eller efter uppståndelsen och himmelsfärden.
Men trosförkunnelsen överbetonar likheten mellan den inkarnerade Jesus och den troende efter pånyttfödelsen. Detta i en förvanskning av vem Jesus är som Kristus (Guds fullhet lekamligen), där fokus förs från Jesus till att människan i sig själv skulle vara en Kristus.
Forts. Inlägg Skillnad mellan Jesus Kristus och den på Jesus Kristus troende
Inlägg 3 Skillnad mellan Jesus Kristus och den på Jesus Kristus troende
Låt oss därför påminna oss om minst sex himmelsvida skillnader mellan den troende och Jesus i sin jordiska tillvaro och även skillnad i den eviga världen:
1. Den troende lever i det tillräknade verk som Jesus utförde. Medan Jesus utförde verket. Jesus var helt rättfärdig och syndade aldrig, Medan den troende lever i den tillräknade rättfärdigheten från Jesus där vi inte tillräknas våra synder (2 Kor. 5: 17 – 21; Rom. Kap. 3 – 4).
2. Jesus hade full väsensenhet med Gud från evighet i den oupplösliga sammansatta enheten av Fader Son och Ande i den ende Gudens person av ”Jag ÄR Herren, Herren ÄR en”. Medan den troende blivit delaktig av Gudomlig natur och når en evighetsnatur som i evighetens värld passar in i gemenskapen med Gud.
(I Jesaja kap. 6: ”Helig, helig, helig är Herren”, Ps. 110:1: ”Herren sade till min herre, sätt dig på min högra sida till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall”. I 5 Mos. 6:4: ”Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är en!”, så står ”Herren” i grundtexten i pluralis.
Joh. Kap. 14 – 18 visar den inbördes gemenskapen och funktionen i den oupplösligt sammansatta enheten av Fader Son och Ande. Joh. Kap.1, Kol. 1: 15 – 17, Hebr. 1: 1 – 3, Hebr. 10:5-10, Joh. 10:30, 37-38, 14:9-11, Joh. 5:22-23, Joh. 5:18-47; 8:23-30; 8:42-59; 10:24-39, Joh. 12:44; 1 Joh. 2:23, Joh. 12:45; 14:8-11, Mark. 14:61-64, Joh. 8:58-59, Kol. 1:16; Hebr. 1:2; Hebr. 11:3)
3. Jesus var inkarnerad in i den naturliga människans gestalt (Hebr. 2:14-18). Rom. 8:3: ”Född i syndigt kötts gestalt” (i arvet från Maria), men eftersom Han aldrig levde i liering med syndanaturen, så ”fördömde han synden i köttet” i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet ( Rom. 8: 3) Medan den troende har synden kvar som en integrerad del av sitt väsen (”om vi säger att vi inte har någon synd så bedrar vi oss själva och sanningen är inte i oss…” (1 Joh. 1: 5 – 9)
4. Jesus behövde ingen nåd, förlåtelse och räddning för sin egen del, utan räddade människan. Medan människan inte kan rädda sig själv eller någon annan. Hon är hela tiden beroende av den nåd och förlåtelse som Jesus vunnit åt henne (Av nåd är ni frälsta och det inte av er själva en Guds gåva är det Ef. 2: 8) Vi kan inte rädda någon människa, men vi kan peka på vem Jesus ÄR och har gjort, så att människor kan upptäcka att de I HONOM, sin ställföreträdare är räddade.
Forts. Inlägg Skillnad mellan Jesus Kristus och den på Jesus Kristus troende
Inlägg 4 Skillnad mellan Jesus Kristus och den på Jesus Kristus troende
5. Jesus gav ett offer som ingen människa kan ge: offret av Kristi persons kropp och blod på korset: försoningsoffret:
”Också åt eder har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig heliga och obefläckade och ostraffliga” (Kol. 1:22)
”Och det bröd som jag skall giva, är mitt kött, och jag giver det, för att världen skall leva. (Joh. 6:51)
”Nu däremot, då ni är i Kristus Jesus, har ni, som förut var fjärran, kommit nära i och genom Kristi blod…Ty I SITT KÖTT gjorde han om intet budens stadgelag… för att han i en enda KROPP skulle skaffa försoning med Gud, sedan han genom korset hade i sin person dödat ovänskapen.” (Ef. 2: 13 – 16)
”genom att Jesu Kristi KROPP blev offrad en gång för alla.” (Hebr. 10: 9 – 10)
Jesus var underställd den kroppsliga döden, men besegrade den i sin uppståndelse i människans ställe. Medan den troende inte själv kan besegra den kroppsliga döden, utan i uppståndelsen kommer att uppstå till odödlighet som en förhärligad/förverkligad människa, där syndfri och rättfärdig, på grund av Jesu seger över den kroppsliga döden (Rom. 4:24 – 25).
6. Jesus ingår för evigt i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande. Medan vi blir förhärligade/förverkligade människor som passar in i gemenskapen/umgängelsen med Kristus i den eviga världen. Där kommer vi att befolka ”en ny himmel och en ny jord där rättfärdighet bor” (2 Petr. 3: 13).
Detta efter att vi under ”tusenårsriket” som Jesus upprättar när Han kommer tillbaka, då där vi med uppståndelsekroppar, ”ska regera med Kristus för tusen år”. Det vi nu har framför oss är vedermödan och antikrists regeringsperiod.
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2017/06/09/till-vilken-tid-och-vilka-manniskor-handlar-den-slutliga-uppfyllelsen-av-dessa-texter/
http://tre-skrivare.se/hf/ormen.html
Pingback: En ny himmel och en ny jord | HaFos funderingar
Pingback: Vad blir vi i den eviga världen i Guds gemenskap | HaFos funderingar
Pingback: Jag skulle inte rekommendera Erik Axelsson | HaFos funderingar