Återger två tänkvärda artiklar av Lennart Jareteg på BibelFokus.se och ger därefter mina kommentarer efteråt.
Artikel 1
”Låt oss börja med att se på det som förenar oss”
https://www.bibelfokus.se/blog/111116
Inlägg 1
Allt oftare hör man i kristenheten denna så vackert klingande slogan:
”Låt oss inte söka efter fel och brister hos varandra. Låt oss inte se på vad som skiljer oss åt. Låt oss istället börja med att se på det som förenar oss!”
Det låter fint det här, det låter vettigt och rätt i våra öron. Men är det förståndigt? (tro det eller ej, men kristen tro har även med förståndet att göra!) Är det här en korrekt biblisk utgångspunkt för kristen gemenskap och ekumenik?
Är det här en säker väg för att finna trossyskon i den ”kristna” djungeln? Är det här ett vettigt argument för att avfärda varningar för villfarelser, villoläror, främmande evangelier, främmande andar, osv?
Låt oss göra en liten test om det här är en säker väg. Vi tänker oss en ”förkunnare”. Han har flera väl kända egenskaper, och frågan är om dessa utgör en hållbar grund för sann kristen gemenskap. Han kan bl.a. beskrivas så här:
- vet att Gud är Gud och han gör inget utöver vad Gud tillåter honom.
- har setts komma inför Gud med böner om olika saker.
- är väl insatt i Bibeln och citerar den gärna.
- har mött Jesus personligen.
- kan utföra tecken och under.
- hjälper människor med deras helgelse.
- har sin egen församling.
- är som en fadersgestalt för de sina.
- kommer att få sitta i fängelse för sin tros skull.
- kommer att få vistas i evigheten.
Ser det här ut som en god grund för ekumenik? JA, skulle nog de flesta svara om de inte anade ugglor i mossen. För vem är då denne ”förkunnare”?
Kika längst ner i denna sida vid asterisken * så får du se vem det är jag beskrivit.
Forts
Inlägg 2
Förvånad? Det här är faktisk vad man kan hitta om honom i Bibeln, MEN det står så klart en massa annat också, en massa förfärliga saker. Denna högst verkliga individ som jag beskrivit ovan måste så klart underordna sig Guds allmakt oavsett om han gillar det eller ej. Han kan inte gå utanför vad Gud tillåter.
Men det som gör honom till den han är, är att han önskar att själv bli som Gud. Han vill själv ha all makt. Han vill skapa sig ett eget rike. Han vill inte låta korsfästa sitt liv och i all evighet underordna sig Gud och Guds vilja.
Han försöker inom de gränser Gud stakat ut att uppnå sitt eget mål. Ondska är hans redskap. Därför har denne ”förkunnare” en massa skräp i bagaget och en helt annan agenda än den man först tror om man bara kikar på de punkter som jag listat ovan.
Skulle du be satan att beskriva sig själv, kanske det skulle bli något av det jag skrivit i punkterna. Det skulle med all säkerhet bli ett självsmicker utan like – allt med avsikt att förleda! Han utger ju sig ibland för att vara en ljusets ängel (2 Kor 11:14).
På motsvarande sätt kan det förhålla sig när vi kikar oss runt i kristenheten. Mycket kan se bra ut på ytan, och särskilt om alla får lov att beskriva sig själva. Men den stora frågan måste vara vad man får på köpet om man förenar sig i samarbete och ekumenik.
Vad får jag som enskild troende på köpet om jag vänder mig till ett sammanhang som ser bra ut på ytan? De som har en kontroversiell och obiblisk grund för sin verksamhet kommer att vara mycket noga med att framhäva den välputsade fasaden. Därför finns det en stor risk att bli bedragen om vi bara ser på ytan!
Med detta – kanske lite långsökta – exempel vill jag få sagt detta: det fungerar inte att i allmän mening ”börja med att se på vad som förenar oss” (oss = alla olika inriktningar i den s.k. ”kristenheten”),
för i slutändan kan det visa sig att vi valt självaste satan som parhäst. Vi måste ALLTID och FÖRST börja med att kontrollera vad som är den avgörande trosgrunden! (Nu förutsätter jag att vi gjort detta så gott vi kunnat även i vår egen tro.)
Forts
Inlägg 3
I 2 Kor 11:4 skriver aposteln Paulus om ”en annan Jesus än den vi har predikat, en främmande ande eller ett främmande evangelium”. Här finner vi alltså något av det viktigaste att undersöka innan det kan bli tal om att ansluta oss till ett sammanhang eller gå med i ett samarbete och ekumenik. Står inte den Jesus de tror på, den Ande de förmedlar och det evangelium de förkunnar på stadig biblisk mark, då skall vi gå vår väg:
Rom 16:17: ”Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem.”
Observera att man inte kan ta ställning och vända sig bort (i enlighet med Paulus undervisning) om man inte först bedömer den undervisning som ett sammanhang / en förkunnare erbjuder.
Det samma gäller med Jesu ord om att akta oss för vargarna, de falska profeterna. Man kan inte akta sig om man inte tar reda på vilka de är genom att granska vad de förkunnar.
Och observera nu att det här inte har något att göra med att ”döma, att inte kasta den första stenen, att först ta bort bjälken ur det egna ögat” osv. Alla de bibelorden handlar om att inte döma i moraliska frågor, och då främst med syfte på människor som inte är troende. När det gäller villfarelser ger Bibeln oss tydliga anvisningar om att vara mycket skarpa.
Jag hoppas detta var en tankeväckare när det gäller alla ”fromma” försökt till att – under parollen ”låt oss börja med att se på det som förenar oss” – tysta ner alla varningsord om villfarelser och falsk ekumenik.
Det går inte att ha en sann kristen tro om grunden är fel! Det går inte heller att ha en frisk kristen gemenskap med andra om deras grund är fel! Jag har skrivit om detta ämne utifrån ett annat perspektiv i texten Vilka är mina syskon i tron? Läs gärna det också. https://www.bibelfokus.se/blog/111029
Här är några bibelställen till mina påståenden ovan om ”förkunnaren”:
– Job kapitel 1 och 2
– Job kapitel 1 och 2 samt Luk 22:31
– Matt 4:6
– Matt 4:1-11
– 2 Tess 2:9
– 2 Kor 12:7, 1 Tim 1:20, Upp 2:10
– Upp 2:9, 3:9
– Joh 8:44, 1 Joh 3:10
– Upp 20:7
– Upp 20:10
* Satan var den jag beskrev utifrån bibelorden ovan (lite omskrivet så klart)
Forts
Inlägg 4
Artikel 2
Återger även innehållet på den länk som Lennart härovan hänvisade till
Vilka är Guds barn och deras syskon i tron?
https://www.bibelfokus.se/blog/111029
Alla vi människor på Jorden kan så klart ses som bröder och systrar vad det gäller att vara en del i mänskligheten. Och som sådana skall vi älska varandra och ta hand om varandra. Men detta är inte det samma som att vara bröder och systrar i den kristna tron, att vara Guds barn.
I detta ekumenikens tidevarv – när många kristna svajar lite hit och dit – kan det då vara en god idé att fundera över vilka som är Guds sanna barn. Alltså vilka som är sant kristna – sett utifrån vad Bibeln har att säga i frågan.
Vilka kan man som sann kristen liera sig med när det gäller att utkämpa trons goda kamp? Vilka kan man dela andlig gemenskap med? Helt klart finns det gränsdragningar att göra här, det ser vi tydligt i Bibeln, och kanske detta bibelord kan tjäna som en inledande vägvisare:
Matt 7:21: ”Inte alla som säger ’Herre, Herre’ till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.”
(Detta bibelord svarar också rakt på frågan om alla människor får evigt liv hos Gud eller inte. Alla får det uppenbarligen inte.)
Att underordna sig Gud och hans evangelium
En sant kristen blir man genom att tacka Ja till Guds fria erbjudande i Jesus Kristus, alltså att man säger Ja till evangeliets erbjudande och lever i enlighet med det.
Detta innebär att man sätter sin fulla förtröstan till att den försoningsgärning som Jesus utförde på korset sonar alla mina synder för både dåtid, nutid och all framtid när jag ber om förlåtelse för dessa.
Jag behöver inte lägga till något ytterligare för min frälsning; Guds frälsningsverk är 100%-igt! Då kliver man in i nådens domän, och där kommer Guds nåd att fostra mig till ett bättre liv och föra mig till himmelriket.
Detta innebär att man omvänder sig från att gå sin egen väg/att vara sin egen gud, och istället underordnar sitt liv Guds vilja i allt. Den omvändelsen omfattar en vilja till förändring i livet;
den innebär ett bejakande av att Gud successivt kommer att förvandla mig vad gäller karaktär och livsstil. Ett evangelium utan denna omvändelseaspekt är väl den villfarelse som ibland kallas för ”hypernåd” eller ”hyper grace” på engelska, där man menar att nåden gör att jag kan leva precis som jag själv vill.
Forts
Inlägg 5
Det finns ingen annan väg till Gud än via evangeliets erbjudande, och den går då alltså via Jesus Kristus. Det räcker inte med att tycka evangeliet är fint och rätt, man måste underställa sitt liv Gud och hans evangelium för att få del av evangeliets löften. Och det främsta löftet är då det om ett evigt liv som ett Guds barn tillsammans med Gud.
Joh 10:9: ”Jag är porten. Den som går in genom mig ska bli frälst, och han ska gå in och gå ut och finna bete.”
Joh 14:6: ”Jesus sade till honom: ’Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.’ ”
Apg 2:38: ”Petrus svarade dem: ’Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva.’ ”
1 Kor 6:19: ”Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud”
Att leva i enlighet med evangelium kallas också för att leva ”i Kristus”. Om vi förblir ”i Jesus” skall han förbli i oss, dvs med sin Ande.
Joh 15:4: ”Förbli i mig, så förblir jag i er.”
Guds barn och deras syskon
När vi alltså omvänt oss till Gud och tagit emot Jesus Kristus som vår frälsare, DÅ bor Guds Ande i oss och vi ses av Gud som hans barn. Det är DÅ som vi är bröder och systrar i tron.
DÅ lever vi i barnaskapet inför Gud. DÅ har vi löftet om evigt liv! Att leva i enlighet med evangelium, i Kristus, är det som ger en sann Andens enhet mellan syskonen, en enhet efter Guds vilja.
Joh 1:12: ”Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.”
Rom 8:14-15: ”Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner. Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: ’Abba! Fader!’ ”
Joh 17:22: ”Och den härlighet som du har gett mig har jag gett dem, för att de skall vara ett, liksom vi är ett”
Så hela kedjan är denna: När vi omvänder oss och underordnar vårt liv Gud och evangeliets fria erbjudande, då går vi in i livet i Kristus -> När vi lever i Kristus så bor Guds Ande hos oss -> När vi har Guds Ande är vi Guds barn -> När vi är Guds barn är vi bröder och systrar i tron -> När vi är sanna syskon i tron kan vi ha sann kristen gemenskap och är då ETT i Anden.
Forts
Inlägg 6
Vilket evangelium?
Hela denna kedja står och faller med vilket evangelium det är vi tackar Ja till, och därför är det så otroligt viktigt att ha god koll på hurdant Bibelns evangelium verkligen är. Det kan även vara bra att ha lite koll på olika villfarelser och falska evangelier som sprids i kristenheten.
Vad det är som gör oss till syskon i tron är viktigt att förstå när vi söker gemenskap med andra kristna. Vill vi t.ex. starta en bönegrupp med andra kristna, så måste vi fundera över vad det är som förenar oss. Vilket evangelium är det jag och de andra står på? Är det Bibelns evangelium eller ett främmande evangelium? Detta avgör mitt förhållningssätt.
Rom 16:17: ”Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem.”
Vad som INTE är en tillräcklig grund för enhet
Här vill jag göra oss uppmärksamma på vad som INTE är en tillräcklig grund för syskonskapet i tron. Man är INTE syskon i tron enbart för att:
– man ogillar Katolska kyrkans läror, New age och andra falska trosinriktningar.
– man ogillar sexuell perversitet.
– man ogillar aborter.
– man älskar Israel och det judiska folket.
– man älskar att sjunga lovsång.
– man har haft starka andliga upplevelser.
– man går till gudstjänsten varje söndag och älskar kyrkans ritualer och liturgi etc.
– man gläds över bönemanifestationer, evangelisationskampanjer och mission.
– man lovordar all sorts ekumenik.
Många som kommer med främmande och falska evangelier stämmer in på punkterna ovan, liksom många sanna kristna. Är dessa saker viktiga för oss, då måste vi se upp så att ett osunt fokus inte skymmer klarsynen. Vi måste se upp med vilka vi lierar oss med på trons område.
Vi skall först och främst säkerställa att vi själva OCH de vi vill samarbeta och ha gemenskap med står på Bibelns evangelium som grund – alltså är omvända till Gud/Jesus och allt det han står för. Och då avser jag den Jesus som Bibeln vittnar om.
Om vi alltid lät det enkla, sanna och bibliska evangeliet utgöra grunden för kristen enhet, gemenskap och samarbete, då skulle vi slippa mycket problem som vi ofta ramlar in i.
/Lennart
Läs vidare:
EVANGELIUM – Guds erbjudande om försoning och evigt liv! https://www.bibelfokus.se/evangelium
Ett Bibliskt förhållningssätt till kristen enhet och ekumenik i 5 delar https://www.bibelfokus.se/ekumenik
Jesus – sann Gud och sann människa! https://www.bibelfokus.se/Jesus_sann_Gud
HaFo kommentarer
HaFo kommentar 1
Lennart visar på texten där Bibeln varnar för att börja följa vad som är falskt. Faran av att börja följa ”en annan Jesus än den vi har predikat, en främmande ande eller ett främmande evangelium”.
Det är en annan Jesus om Han inte ingår i den sammansatta enheten/treenigheten av Fader Son och Ande. det bara finns en Gud: ”Jag är Herren, Herren är en”. Men det är samtidigt tre personer i en Gud och en Gud i tre personer.
Men inte så att det är åtskilda Gudar så att man kan säga Gud Fadern, Gud Sonen och Gud Anden. Då är det inte en Gud av en sammansatt enhet/treenighet av Fader Son och Ande
Dessa tre personer i en Gud är inte åtskilda utan finns i en sammansatt enhet/treenighet av Fader Son och Ande. Om de beskrivs som åtskilda Gudar så är det inte längre frågan om Bibelns Gud. Och den tanken öppnar för villoläran att Sonen skulle vara skild från Fadern på korset.
Det är inte så lätt att uttrycka detta med de rätta orden så att där inte uppstår missförstånd. Jesus beskriver denna sammansatta enhet/treenighet.
Joh. 8:24,25 ” ty om ni inte tror att jag är den jag är skall ni dö i era synder.” Vad Jesus här åsyftar är Hans egen bekännelse som är densamma som Faderns:
”JAG ÄR”. Alltså att de tillsammans är förenade i den sammansatta enheten av Fader Son och Ande. Alltså att den som inte ”tror att jag är den jag är skall dö i era synder.”
Joh. 14 vers 22 – 24: ”Judas – inte Judas Iskariot – frågade: ‘Herre, hur kommer det sig att du ska uppenbara dig för oss och inte för världen?’ Jesus svarade: ‘Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord. Och min FAR ska älska honom, och (OBS!) VI ska komma till honom och ta VÅR boning hos honom.”
Joh 15:26-27: ”Men när Hjälparen kommer som jag ska sända er från Fadern, sanningens Ande som utgår från Fadern, då ska han vittna om mig.”
Jesus säger att det är Han som ska sända Honom: ”jag ska sända”. Från vem ska Jesus sända Hjälparen? Jo, ”från Fadern” och vem är Han som sänds? Jo, ”sanningens Ande som utgår från Fadern”.
Och vad är då sanningens Andes uppgift? Jo, att vittna om vem Jesus är och har gjort: ”då ska han vittna om mig.”
Joh 16:12 – 15: ”Jag har mycket mer att säga er, men ni kan inte bära det nu. Men när HAN kommer, sanningens Ande, då ska han leda er in i hela sanningen. HAN ska inte tala av sig själv utan bara tala det han hör, och HAN ska förkunna för er vad som kommer att ske.
HAN ska förhärliga mig, för han ska ta av det som är mitt och förkunna för er. Allt som Fadern har är mitt. Därför sade jag att HAN ska ta av det som är mitt och förkunna för er.”
Joh 16:23 – 24: ”Den dagen kommer ni inte att fråga mig om något. Jag säger er sanningen: Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det ska han ge er. Hittills har ni inte bett om något i mitt namn. Be och ni ska få, så att er glädje blir fullkomlig.”
Men med seende ögon tycks en del inte se vad som står i vad Jesus säger om den sammansatta enheten av Fader Son och Ande och ser inte orden:
”min FAR ska älska honom, VI ska komma till honom och ta VÅR boning hos honom.” Vem/vilka är är det då som kommer när Jesus säger: ”när HAN kommer, sanningens Ande, då ska han leda er in i hela sanningen.”
Jo, ”Jag ska inte lämna er faderlösa FADERN, jag ska komma till er SONEN”. ”när HAN kommer, sanningens Ande”.
”Då ska han leda er in i hela sanningen” om vem Jesus är och har gjort och hur Han ingår i den sammansatta enheten/treenigheten av Fader Son och Ande.
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 2
Det är en annan Jesus om Sonen skiljs från Fadern eller Gud och människa skiljs åt på korset. Då är Kristi person av ”Guds fullhet lekamligen” upplöst. Då är inte Jesus ”Kristus kommen i köttet”. Då finns inget Jesu Kristi Guds Sons blod som renar från all synd” inför Gud.
Det är fyra Bibelversar som Trosförkunnelsen grundar sin lära på om att Jesus blev skild ifrån Gud: Gjord till synd, en förbannelse för vår skull, Jesu nödrop på korset och till anden gjord levande. Jag har bemött det här.
Gjord till synd
Där det står att Jesus blev ”gjord till synd” så kan det likaväl översättas från grundtexten, att Han blev gjord till syndoffer, vilket stämmer bättre med Bibelns övriga budskap att Jesus TILLRÄKNAS mänsklighetens synd, rättfärdig dör bort från synden och inte in i synden, så att synden vore Hans natur.
Lägger man samman vad som sägs, t.ex. ur Jes. 53: …slagen för våra missgärningar…lät allas vår missgärning drabba honom…så blev han ett skuldoffer…han bär deras missgärningar…blev räknad bland överträdare…, så träder bilden fram av vad som sker.
Den bild Bibeln ger är att Jesus tillräknades människans synd, ”bar den i sin kropp”, var identifierad med den, utan att vara den eller ha den i sig själv och blev därmed oskyldigt föremål för straffet, som inte är att dö den andliga döden och bli synd i människans ställe och skild från Gud.
Utan att igenom smärtan förbli lydig i sin uppgift, att i sin person, Kristi person genom sin rättfärdighet och syndfrihet försona Gud och människa och besegra den andliga döden åtskiljande från Gud i sin person, Kristi person.
Och därigenom som Kristi person kan Han bära fram det RENA offer som avvänder straffet andlig död över människan och betala syndaskulden med ett RENT offer: Kristi kropp och blod, rent och Gudsförenat i enlighet med GT:s förebilder till offren i tredje Mosebok.
Är Jesus synd till sin natur och som Trosförkunnelsens JDS faktiskt menar, att Jesus är gjord till synd i sin natur och till sitt väsen inte är Gud, utan en vanlig andligt död människa som behöver pånyttfödelse igen för att vara Kristi person, kan inte Jesus bära fram ett rent offer.
Det är då överhuvudtaget inte ett offer av KRISTI kropp, utan en vanlig syndig och andligt död människa som där dör. Det bringar ingen frälsning utan är en antikristlig tro på och bekännelse av Jesus som leder till fördärvet
Den senare delen av 2 Kor.5:21, visar vad som menas med att Jesus blev till ett med synden: ”för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet.”
Vi vet utifrån Rom. 3 – 5 kap. att den troende inte får en faktisk rättfärdighet i sig själv, till sin egen natur, utan att det handlar om en tillräknad rättfärdighet från Gud, av nåd, genom tro, på grund av Jesu förtjänst. Människan räknas rättfärdig.
Genom vilken förtjänst? Jo, som människans representant uppfyllde Jesus lagen och Guds vilja i människans ställe. Gud kunde fälla en rättfärdiggörelsedom över människan. Räknad rättfärdig för Kristi skull, av nåd, genom tro. Hur? Jo, ”så ska ock genom en endas lydnad de många stå som rättfärdiga.” (5:19)
Vi blir i den här tiden som troende tillräknade Kristi rättfärdighet i en domsakt utanför människan på grund av ställföreträdarens Kristi rättfärdighet. Men det stannar inte där med rättfärdiggörelsen. Det finns en verklig rättfärdiggörelse av hela människan vid kroppens uppståndelse att vänta, så att människan till hela sin natur blir rättfärdig.
Det står att Kristus blev uppväckt för vår rättfärdiggörelses skull (Rom.4:25). Där handlar det då inte längre om tillräknad rättfärdighet, utan att vi tack vare Kristi kroppsliga uppståndelse, även i vår kroppsliga uppståndelse blir helt igenom rättfärdiga. Vi blir då förverkligade/förhärligade människor som passa in i Guds eviga gemenskap.
Då lever vi inte enbart i Guds gemenskap på grund av nåd, med tillräknad rättfärdighet för Kristi rättfärdighets skull, som vår ställföreträdare vunnit åt oss i den här tiden.
Då lever vi i Guds gemenskap därigenom att vi på grund av Kristi kroppsliga uppståndelse, blir i vår kroppsliga uppståndelse, verkligen till vårt väsen helt igenom rättfärdiggjorda.
Det innebär inte att vi blir Gud lika på annat sätt än att vi då på uppståndelsens dag har en evig natur som passar i en evig gemenskap med Gud som förverkligade/förhärligade människor.
Segern över åtskillnaden från Gud för människan, sker alltså genom Jesu lydnad och rättfärdighet i människans ställe och inte genom en andlig död av Jesus (åtskillnad mellan Gud och människa i Kristi person).
Segern över åtskillnaden från Gud, vinns i Kristi person genom att där aldrig sker en till väsendet andlig död i Kristi person (åtskillnad från Gud). Därigenom förenades, försonades Gud och människa där i Kristi person och den andliga döden – åtskillnaden från Gud besegrades.
Forts Det är fyra Bibelversar som Trosförkunnelsen grundar sin lära på om att Jesus blev skild ifrån Gud
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 3
Forts Det är fyra Bibelversar som Trosförkunnelsen grundar sin lära på om att Jesus blev skild ifrån Gud
En förbannelse för vår skull
Gal. 3:13 ska inte tolkas utifrån tanken att ”Jesus miste sin Gudastatus för att människan skulle få tillbaka sin Gudastatus” (JDS). Det är en tanke, som inges av samme orm, som på fallets dag i förtäckta ord och med en blandning av sant och falskt av vad Gud hade sagt, lockade med att ni kan bli såsom Gud redan nu.
”Lagens förbannelse” är att den inte kan rädda oss till gemenskap med Gud därför att vi aldrig som ”syndens slavar” kan uppfylla dess krav.
Kristus friköpte oss från denna förbannelse, genom att i människans ställe uppfylla lagen, så att Gud kunde fälla en rättfärdiggörelsedom över människan och tillräkna henne Kristi rättfärdighet på grund av ställföreträdarens uppfyllelse av lagen.
”Kristus är slutet på lagen som frälsningsväg” när Han förenar, försonar Gud och människa i sin jordiska kropp. Tack vare lydnaden miste Han aldrig sin Gudastatus annat än i rättslig juridisk mening och därmed besegrade vår ställföreträdare Kristus människans andliga död, därigenom att den aldrig sker i Honom som Kristi (Gud och människa förenade) person och jordiska kropp.
”lagen slutet som frälsningsväg”. Rom. 3: 21 – 26: ”Men nu har det uppenbarats EN RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD utan lag, en som lagen och profeterna vittnar om, EN RÄTTFÄRDIGHET FRÅN GUD GENOM TRO PÅ JESUS KRISTUS FÖR ALLA SOM TROR…
DE FÖRKLARAS RÄTTFÄRDIGA SOM EN GÅVA, AV HANS NÅD, därför att de är friköpta av Kristus Jesus. Honom har Gud ställt fram som en nådastol GENOM TRON PÅ HANS BLOD …OCH FÖRKLARAR DEN RÄTTFÄRDIG SOM TROR PÅ JESUS.”
Rom. 4: 5 – 16: ”Men den som utan gärningar tror på honom SOM FÖRKLARAR DEN OGUDAKTIGE RÄTTFÄRDIG, HAN FÅR SIN TRO TILLRÄKNAD SOM RÄTTFÄRDIGHET …Saliga är de som fått sina brott förlåtna, sina synder övertäckta. Salig är den som Herren INTE TILLRÄKNAR SYND.”
Kristus friköpte oss från lagens förbannelse när Han aldrig mister sin Gudastatus till sin natur och därmed kan bära fram det rena offret av Kristi kropp och blod som Gud krävde som betalning för världens synd.
Jesus ”blev en förbannelse” och räddade människan till gemenskap med Gud, när Han tillräknas människans synd och blir behandlad som om Han vore syndaren som ska sona sitt brott. Mitt genom ”denna förbannelse” står det att ”Gud var i Kristus och försonade”.
Jesu nödrop på korset
Det är faktiskt inte så att Bibeln lämnat oss i ovisshet kring Jesu nödrop. Det var inget segerrop, det var ett rop i förtvivlan, var är Guds välbehag över mitt liv, är jag Guds Son? Vid Jesu nödrop på korset prövas trosrelationen mellan Gud och människa i Kristi person till det yttersta.
Han frestas att inte vara lydig intill döden. Han hånas att nu minsann, Du är ju inte Guds Son som kan behandlas så här, Du är ju en syndare och Han frestas testa om Han som Guds Son bara kan kliva ned och slippa lidandet, eller har Han kanske missuppfattat allt och själv inbillat sig vara Guds Son.
Var är Guds välbehag. Allt är bara mörker och lidande i ett helvetiskt kval över den syndabörda som ligger lagd på Honom. Gud är bara tyst och Han upplever i sin själ våndan av Gudsövergivenhet och livskraften rinner ut. Åtminstone ge mig lite lindring!
Utan förnimmelse eller synlig bekräftelse på en levande Gudsrelation i personen Kristus och bevarad enhet av Fader, Son och Ande i den ende Guden, jag ÄR Herren, när Han blir behandlad som syndaren som ska sona sitt brott, så åberopar Jesus Ps. 22.
Där vet han fortsättningen. Det är det halmstrå av förtröstan till Gud Han kan få ur sig och där framgår det att mitt i Jesu nödrop är Gud och människa dock förenade i tro:
”Ty han föraktade inte den förtrycktes elände och såg inte på honom med avsky. Han dolde inte sitt ansikte för honom, när han ropade lyssnade han till honom” (Ps. 22:25).
Eller som Jesaja uttrycker det enligt Folkbibelns fotnot i 53 vers 11:
”Genom den vedermöda hans själ har utstått får han se ljus och bli tillfreds. Genom Messias syndfria gemenskap med Gud (Jesus är fortfarande Kristi person) förklarar min rättfärdige tjänare alla människor rättfärdiga (segern över människans andliga död) och deras skulder är det som han bär (han är inte skulden utan bär den och betalar priset för den: offret av Kristi kropp och blod) .”
Jesus lider där på korset vånda av att uppleva sig skild från Gud, när Gud i Kristi person är tyst och allt verkar som Han vore övergiven av Gud. Men det står inte att han var övergiven (skildes från Gud).
Nej, det står ”Han dolde inte sitt ansikte för honom, när han ropade lyssnade han till honom…Genom Messias syndfria gemenskap med Gud…”
När Han ropade svarade Gud och Jesus blir tagen ur den vånda Han där lider och Jesus kan utropa: Det är fullbordat. Han kan där nu som Kristi person (Gud och människa förenade) bära fram det RENA offret av KRISTI PERSONS RENA kropp och blod.
Då överlämnar Han sitt liv, sin livsande åt Gud och dör den kroppsliga döden. Samtidigt förenad med Gud beskrivet tidigare i kapitlet om den kroppsliga uppståndelsen.
Där framgår inget tidsglapp mellan att Han överlämnar sitt liv, sin livsande åt Gud och att de tillsammans, Guds identitet och Jesu mänskliga identitet i Kristi person i levande gemenskap, andligt levande, genom Anden och i Anden (driven av Anden) går och åstad och predikar ett budskap för andarna i fängelset…
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 4
Bibeln uppmanar oss därför att pröva andarna huruvida de är av Gud. Alltså pröva om det är Guds Ande eller villoandar som ligger bakom läror och vad som förmedlas.
Speciellt får vi se upp med sammanhang där man påstår att det inte är så viktigt med läror utan att det viktiga är att man älskar Jesus och att man älskar varandra och inte dömer varandra.
Det är inte att älska Jesus eller att älska varandra om man inte sätter som det primära att peka på vem Jesus är och betydelsen av blodsoffret på korset. Det är inte att döma andra att peka på villfarelse. Det är att ”pröva andarna” enligt Guds Ord och att ta avstånd från det falska.
Bibeln varnar oss väldigt mycket för hur falska profeter ska försöka bedra de troende.
Matteus 7: 15, 24: 11, Mark. 13:22, Apg. 20:29, Rom. 16:17, 2 Tim. 3:5, 2 Petr. 2:1, 2 Kor. 11:13-15: ”Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar. Av deras frukt skolen I känna dem. Icke hämtar man väl vindruvor från törnen, eller fikon från tistlar?…Och många falska profeter skola uppstå och skola förvilla många…
Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra tecken och under, för att, om möjligt, förvilla de utvalda…Jag vet, att sedan jag har skilts från eder svåra ulvar skola komma in bland eder, och att de icke skola skona hjorden…
Men jag förmanar eder, mina bröder, att hava akt på dem som vålla tvedräkt och kunna bliva eder till fall, i strid med den lära som I haven inhämtat; dragen eder ifrån dem… de skola hava ett sken av gudsfruktan, men skola icke vilja veta av dess kraft. Vänd dig bort ifrån sådana…
Men också falska profeter uppstodo bland folket, likasom jämväl bland eder falska lärare skola komma att finnas, vilka på smygvägar skola införa fördärvliga partimeningar och draga över sig själva plötsligt fördärv, i det att de till och med förneka den Herre som har köpt dem… Ty de männen äro falska apostlar, oredliga arbetare, som förskapa sig till Kristi apostlar.”
Falsk profeter känns igen på att de 1. Har en annan ande. 1 Joh. 4:1, 1 Tim. 4:1-3: ”Mina älskade, tron icke var och en ande, utan pröven andarna, huruvida de äro av Gud; ty många falska profeter hava gått ut i världen… Men Anden säger uttryckligen, att i kommande tider somliga skola avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror.”
2. Har en annan Jesus. 2 Petr. 2:1, Rom. 16:17: ”Men också falska profeter uppstodo bland folket, likasom jämväl bland eder falska lärare skola komma att finnas…i strid med den lära som I haven inhämtat; dragen eder ifrån dem.” Exempelvis: De som lär att Fadern och Sonen och Gud och människa skildes åt i Kristi person på korset.
3. Har ett annat Evangelium. Exempelvis: a) Förkunnar att Jesus blev allt vad Adam blev för att vi skulle bli allt vad Jesus var/är. Förkunnar att Jesus förlorade sin Gudastatus för att vi skulle få vår Gudastatus tillbaka. (Trosförkunnelsen)
b) Förkunnar att Jesus inte dött för alla människor utan enbart för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd och bestämt alla andra till att gå förlorade. (Calvinismen)
c) (Bara ett litet urval ur KK:s Katekes): “Jungfru Maria … är i själva verket moder till (Kristi) lemmar … ty hon har i kärlek bidragit till att de troende föds in i kyrkan, de som är detta huvuds lemmar. Maria, Kristi moder, kyrkans moder.” 963
Falska profeter känns också igen på att vad de profeterar inte händer. Femte Mos. 13:1-5, Jer. 14:14-16: ”Hur skall vi veta att ett budskap inte kommer från Herren? När profeten har talat i Herrens namn men hans ord inte slår in och går i uppfyllelse, då kommer det budskapet inte från Herren. Det är profeten som i sin förmätenhet har förkunnat det…
Men HERREN sade till mig: Profeterna profetera lögn i mitt namn; jag har icke sänt dem eller givit dem någon befallning eller talat till dem. Lögnsyner och tomma spådomar och fåfängligt tal och sina egna hjärtans svek är det de profetera för eder.”
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2022/05/14/falska-profeter-och-villolaror/
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 5
Var finns då Guds församling? Möttes av ett påstående: ”Husförsamlingen är nog i alla fall den bibliska modellen som dessutom har förutsättningen att kunna verka i den sista tiden.”
Men det spelar ju ingen roll, ifall man har husförsamlingar eller traditionella kyrkor och samfund, där man träffas, om man INTE i det sammanhanget förmedlar ett klart, sant och rent evangelium utifrån Skriften kring, vem Jesus ÄR och som INTE förmedlar, utan tillägg eller förvanskningar, betydelsen av offret av Kristi persons [Gud och människa förenade/försonade] kropp och blod på korset.
Guds församling finns inte i lokaler, kyrkor och samfundsbildningar. Finns inte via ”prästvigningar” och ”biskopar som inte kan ifrågasättas när de uttalar sig i lärofrågor” eller i spåren av karismatiska ledare, som menar sig vara ”smorda ledare från Gud som inte får ifrågasättas”.
Guds församling finns i de människors hjärtan, som äger en sann tro på Kristus utifrån Skriftens helhet, utan tillägg och förvanskningar. Gud kommer att samordna dem, sin Guds församling, så att de ”blir varandra till tjänst, varning, förmaning, uppbyggelse och tröst”. Och det såväl inom, som utanför all kyrklighet och alla samfundsbildningar. De kommer att finna igen varandra!!
Detta kommer Gud att se till, även om andliga ledare idag är medhjälpare till att förbereda det avfall, som bibeln talar om ska möjliggöra en annan, en istället för Kristus, en falsk Messias och en falsk världsfrälsares inträde.
Detta dels på den andliga arenan via den ”falske profeten”, som ska peka på och få människor att tillbe, det falska plagiatet av världsfrälsaren (på den politiska arenan), som ordnar upp allt elände på alla områden och skapar ett plagiat av det kommande Frids/Gudsriket.
Det handlar då om lugnet före stormen. Där alla menar att allt står väl till. Då startar det värsta tumult slutligen, som världen någonsin skådat. Som avslutas med att den sanne Kristus kommer åter, upprättar det sanna Fridsriket där vi ”ska regera med Kristus för Tusen år”. Innan vi så är framme vid Den nya Himlen och Den Nya Jorden.
Jag känner mig viss om, att vad vi nu har framför oss och behöver varna för är det plagiat av Kristi tillkommelse, som fienden ämnar plagiera!! Och därtill sker nu en förberedelse i de allra flesta sammanhang och på de flesta områden. Även på den andliga arenan och då inte minst via andliga ledare.
Därför är det viktigt att de som tillhör Kristus finner igen varandra och kan avslöja det falska. Rycka människor ur den falska eldens avfall som idag drar fram och som kallas för väckelse och Guds Andes verksamhet fast det är avfall och antikrists andes verksamhet. Så blir människors sinnen och hjärtan avtrubbade till att hälsa antikrist välkommen som Kristus.
Forts var finns Guds församling
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 6
Forts var finns Guds församling
Går det att organisera fram en Andens enhet där man kompromissar med läromeningar för att man ska kunna samarbeta i verksamhetsapparater?
Kristen enhet i Joh 17:20 – 22:
”Men icke för dessa allenast beder jag, utan ock för dem som genom deras ord komma till tro på mig; jag beder att de alla må v a r a .. e t t , och att, såsom du, Fader, är i mig, och jag i dig, också de må vara i oss, för att v ä r l d e n skall t r o att du har s ä n t mig. Och den härlighet som du har givit mig, den har jag givit åt dem, för att de skola v a r a … e t t , såsom vi ä r o … e t t’.”
Det är min övertygelse att Jesus när Han beder redan direkt får bönesvar. Det är inte oss människor som Han ber om hjälp att denna bön ska förverkligas. Och den bön som Han ber Fadern om att besvara är det min övertygelse om att den redan omgående fick sitt svar: att de som kommit till tro på Jesus ska vara ett:
”såsom du, Fader, är i mig, och jag i dig, också de må vara i oss… Och den härlighet som du har givit mig, den har jag givit åt dem, för att de skola v a r a … e t t , såsom vi ä r o … e t t’.” Detta handlar inte om en organiserad enighet utan om en osynlig Andens enhet för de som ”är i Kristus”.
Jesus har fått bönesvar om att de som äger en sann tro på vem Han ÄR och har gjort är förenade med varandra genom Anden i en sann Andens enhet. Den enheten blir uppenbar och synlig där man efterlever Guds Ord i sin gemenskap. Och det bönesvaret behöver vi inte försöka hjälpa till med att det ska ske. Det är typiskt människan att hon vill hjälpa till och skjuta på med vad Gud gör.
Denna enhet kan inte organiseras fram. Den bara finns där Guds eget liv förenar människor. vare sig det sker i mötet människor emellan, på arbetet, på fritiden eller när man möts till Gudstjänst.
Där är Guds församling, där Guds liv är i människors hjärtan och sinnen och detta har inget att göra med kyrkor, samfund och andlig verksamhet i sig självt att göra med dess organisationsapparater och försök till ekumenik och samsyn.
Apg 20:29 – 30: ”Jag vet, att sedan jag har skilts från eder s v å r a ulvar skola komma in bland eder, och att de icke skola s k o n a hjorden. Ja, bland eder själva skola män uppträda, som tala vad förvänt är, för att l o c k a lärjungarna att f ö l j a sig. ‘
Den kristna enheten uppstår således inte bara genom skickligt byggnadsarbete utan även tack vare ett oförtröttligt och kraftfullt försvar mot de många krafter som oupphörligt tränger på den för att sarga den splittra den.
För att försvara den falska ekumenik som idag växer fram och som kommer att utgöra en landningsbana för antikrist och hans propagandaminister den falske profeten, så får man det att låta fromt och välmenande att man ska hjälpa Jesus med bönesvaret om att vara ett med Jesus och med varandra.
Men vad som ger en sann Andens enhet är de människors hjärtan som äger en sann tro på vem Jesus ÄR, Gud själv kommen i kroppslig gestalt – ”Guds fullhet lekamligen” – ”Kristus kommen i köttet”.
Som äger en sann tro på att Jesus i sin person försonar/förenar Gud och människa i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet – ”född i syndigt kötts gestalt – fördömde synden i köttet”, då när ”Gud var i Kristus och försonade människorna med sig själv”.
Som äger en sann tro på offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset. Äger en sann tro på att Kristi person (Gud och människa förenade) efter att med kroppen livlös i graven samtidigt ”predikar för andarna i fängelset”,
för att så i människans ställe även besegra den kroppsliga döden och kroppsligen uppstå och så Jesu Himmelsfärd till sin föruttillvaro: ”Far, förhärliga nu mig med den härlighet som jag hade hos dig innan världen var till.”
De som äger denna tro på Kristus kommer att finna igen varandra såväl innanför som utanför alla kyrkor och samfund och bli ”varandra till tjänst, varning, förmaning, uppbyggelse och tröst.”
Forts var finns Guds församling
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 7
Forts var finns Guds församling
Så till den universella församlingen. Var finns den? Jo, där Guds eget liv är. Var finns Guds eget liv? Jo, i de människors hjärtan som äger en sann tro på vem Jesus ÄR och en oförvanskad tro på offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
Min mening om människor inneslutna i Guds universella församling: Människa, vila vid Din tro på Jesus. Där är Du införlivad i Guds församling. Du kan inte med att gå i Kyrkan eller läsa Bibeln bli mer frälst än vad Du blev när Jesus på korset sa att det är fullbordat.
Då var Du i Din ställföreträdare förenad med Gud! Då när ”Gud var i Kristus och försonade människorna med sig själv”! Bara tacka och ta emot!! Lokal församling med eller förutan!!
Det är ingen församlingsgemenskap som räddar någon! Det är vem Jesus ÄR och offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset som har räddat Dig och inget annat!
De som äger en sann tro på Jesus kommer att finna igen varandra både innanför och utanför ”Kristna verksamhetsapparater”. ”En verksamhetsapparat” där man i ”församlingens ledning” bejakar förförelser som trosförkunnelsen, katolicismen, österländska religioner, mystiska utövningar och Hillsong utgör knappast ett sammanhang där ”Guds ljusstake finns kvar”.
Guds församling finns inte där man bara menar sig ha en andlig verksamhet. Där man dessutom förvanskar vem Jesus ÄR och betydelsen av blodsoffret på korset. Det är ju en ”antikrists andes” församling. En sådan syn på att Guds församling finns där man har en andlig verksamhet, säger sig bygga på Guds Ord etc. kan vara detsamma som ”andligt självmord” om där råder villfarelse!!
Därmed kommer vi då in på den lokala församlingen som ska återspegla den universella församlingen av Guds sanningar och Guds liv.
Hur ställer man sig till när ens lokala församling börjar förmedla villfarelse – en annan Jesus och en annan ande? Alltså inte att det handlar om en församlingsgemenskap som är ofullkomlig utan om att man förmedlar villfarelse!
Ska man då ändå stanna kvar där (?), därför att det är en församling med en andlig verksamhet – men numer med en falsk sådan. Är det då verkligen en lokal Guds församling där Guds ljusstake finns?
Ska man då stanna kvar i en ”okristlig” församling bara för att man är en församling med en andlig verksamhet? Fast ”Guds ljusstake” uppenbarligen inte råder där!? Här handlar det inte om ”försyndelser” i mina spörsmål. Det handlar om hur vi ska agera när man avfallit och förmedlar villfarelse!
Forts var finns Guds församling
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 8
Forts var finns Guds församling
En del församlingar är nog redo att höra detta från Jesus i Upp. 3: 1: ”…Så säger han som har Guds sju andar och de sju stjärnorna: Jag känner dina gärningar. Du har namn om dig att du lever, men du är död…” Det kan vara fallet mitt i en sjudande verksamhet.
Om det är tillståndet i en församling så måste var människa pröva om man ska stanna kvar och rädda så många som möjligt undan förförelsen eller att riskera att själv bli en del av förförelsen. Bara för att man har en församlingsbildning och en andlig verksamhet, så är det inte säkert att det handlar om en Guds församling med ”Hans ljusstake”.
Kanske finns där enskilda kristna med en sann tro på Jesus!? Men frågeställningen här är: ska man under alla omständigheter bli kvar i en icke fungerande församlingsbildning, därför att det är en församling med andlig verksamhet även om man börjat förmedla villfarelse?
Och ännu mer tillspetsat: ska man bli kvar i sammanhang där man avfallit i församlingsledningen och förmedlar villfarelse ala trosförkunnelsen, katolicismen, bejakar Hillsong, mystiken, Österländska religioner och New Age?
Det är inte ett medlemskap i en församling som räddar människan. Det som räddar människan är en sann tro på vem Jesus ÄR och en tro på utan förvanskning på offret av Kristi persons (Gud och människa förenade) kropp och blod på korset.
Den räddningen finns tillgänglig såväl inom som utom alla församlingar och andliga verksamheter. Det är personen Jesus Kristus som är Frälsare och ingen församlingsgemenskap i sig.
Och min mening är att där vem Jesus Är och blodsoffret på korset blir förvanskat, där ska man fly bort därifrån och inte låta sig ”hotas” som tidigare på LO att ”det finns inga avhoppare, bara avfällingar”. Med undermeningen att lämnar man församlingen så lämnar man därmed Gud.
Det är ett stort problem idag. Inte minst för människor som finner att deras Pingstförsamling bejakar katolicismens förförelse, trosförkunnelsens förförelse och ”som grädde på moset” nu även bejakar Hillsongs förförelse.
Ska de stanna kvar och försöka rädda människor ur denna förförelsens eld eller ska de lämna och inte vara medverkande till hur människor blir förförda? Var och en må i gemenskap med Jesus komma till ett beslut som man känner är sin egen mening och i enlighet med Guds vilja just i den situationen.
Varför uppmanar Jesus att man ska ”dra ut ifrån henne – skökan”? Skökan finns idag utbredd tvärs igenom alla ”kristna aktiviteter” och handlar inte bara om att ta avstånd ifrån katolicismen och KK, utan handlar om att ta avstånd ifrån där man börjat förmedla en annan Jesus, en annan ande och ett annat evangelium.
För info om antikrist och den falske profeten så börja på länken https://tre-skrivare.se/hf/vilken-vedermoda.html#det-fjarde-odjuret-antikrist och läs vidare fram över infon om den falske profeten.
Fortsätt sedan på denna länk och framåt för att läsa om skökan där den avfallna kristenheten kommer att ingå: https://tre-skrivare.se/hf/vilken-vedermoda.html#domen-over-skokan1
Hypernåden som Lennart nämner har jag bemött på denna länk:
https://tre-skrivare.se/hf/lagen.html