Qigong

Fick en hälsning: ”på tal om qi gong så utövar jag det regelbundet. För mig o de flesta andra är det bra för hälsan o välbefinnandet!”

HaFo kommentar: qi gong http://kundalini.se/artiklar/qigong-och-tai-chi-sjukan är nog inte så ofarligt. Qi sägs vara en subtil kraft, den är icke-fysisk och icke-substantiell, men anses också vara såväl jordisk och materiell som himmelsk och immateriell. Den riktar sig inåt och det är dit man försöker kanalisera energin.

Qi menas vara grunden för vår fysiska och psykiska hälsa och genom att ta in qi, eller livsenergi, in i kroppen och balansera den med ett medvetande som skiljer sig från vår vanliga materiella uppfattningsförmåga.

Andningstekniker, för att hetta upp och öka qi-energins cirkulation i kroppen, utgör grunderna i qigongövningar. Andningsövningar i yoga hör till de farligaste övningarna och har visat sig orsaka många fysiska och psykiska sammanbrott.

Qigongens förespråkare av idag menar att övningarna leder till ökad koncentrationsförmåga, prestationsförmåga. Men vad de inte berättar, är att det egentliga ursprungliga hemliga syftet och målet med rörelserna i qigong, meditationen och andningsövningarna är att försöka uppnå övernaturliga förmågor och krafter som t.ex.:

Klärvoajanta förmågor, skåda in i andevärlden – att skåda in i och förutsäga framtiden – att kunna utstråla energi ur sina händer och kropp med viljekraft – kunna hejda åldrandet – att kunna kontrollera andra psykiskt och även kunna döda med tankekraft –

– att uppnå ett högre medvetande dvs. att bli andligt upplyst och bli ett med universums allsjäl – Tao (Dao), Brahman, Gud – och att uppnå ”moksha” eller ”nirvana”, vilket innebär befrielse från återfödelse och allt jordiskt lidande.

Om de österländska religiösa traditionerna och de djupt förborgade hemligheterna bakom dessa övningar saknar den materialistiskt tänkande västerlänningen all kännedom. Och idag saluförs alltså qigongövningarna som en ofarlig ”hälsogymnastik”.

Människor upplever ofta i början av qigong-, tai chi- och yogaövningar en positiv förbättring av sitt allmäntillstånd. Men på bråkdelen av en sekund kan detta välmående för många qigong-praktiserande förändras till sjukdom och kaos.

Den balans och hälsa som man hoppades på att uppnå med sina qigongövningar har istället lett många människor till svåra lidanden. Man kan nämligen bli både fysiskt och psykiskt sjuk av övningarna.

Den, i Kina, förbjudna falungong är också en form av qigong. Li Hongzhi menar sig lära ut ”en högre form” av qigong. Falungong ”kultiverar” människan till högre nivåer av medvetande, övernaturliga gudomliga förmågor – och att uppnå Tao, den eviga himmelska sanningen, menar Li Hongzhi. Han anser sig kunna öppna falungong-utövarnas himmelska öga, det som i yogaläran kallas för ”det tredje ögat”.

Han skriver om demoniska influenser av onda andemakter som kan störa meditationen och som han kan beskydda sina anhängare ifrån, eftersom han ger dem sin kraft och välsignelse.

Många människor rapporteras ha blivit psykiskt sjuka även av falungong. Qigonglärarna står lika handfallna som sina elever när någon har drabbats av oförklarliga, märkliga och skrämmande symtom som är liktydiga med de negativa effekter som yogaövningar kan ge, och som alltmer uppmärksammas eftersom fler och fler yogapraktiserande hamnar på psykiatriska kliniker världen över.

Bob Flaws, som har studerat kinesisk medicin sedan 1980, skriver i en artikel ”Qigong Disease: What It Is & What to Do about It” att under hans tid som assistent på Lung Hua Sjukhuset i Shanghai, 1982, strömmade det in en stadig ström av patienter som fick diagnosen ”qigongsjukdom” eller ”tai chi sjukdom”.

Han menar att människor borde vara lite mer försiktiga med att praktisera qigong. Vad många västerlänningar inte förstår är att qigong inte är ett universalmedel, utan kan ge negativa hälsoeffekter.