Därför behövs bön för att stoppa detta vanvett
Återger från en Artikel i SvD 2022-03-20 skriven av Maria Engström Professor i ryska vid Uppsala universitet
https://www.svd.se/for-putin-har-kriget-bibliska-proportioner
Inlägg 1
I samband med Sovjetunionens upplösning 1991 var hoppet stort i både Ryssland och väst om att landet skulle gå en demokratisk väg och införlivas i den liberala världen, ekonomiskt, politiskt, ideologiskt och kulturellt.
Som störst var detta hopp under perestrojkan och på nittiotalet. Men samtidigt som en sådan progressiv utveckling ägde rum sågs en parallell process ta form i den ryska kulturen.
Den bestod av nostalgi efter det förlorade Sovjetimperiet och drömmar om revansch, ett sentiment som spreds och växte sig starkare först inom vissa intellektuella kretsar och därefter i populärkulturen.
En ny stormaktsdoktrin började ta form redan i början av nittiotalet under Jeltsins tid vid makten. I Putins Ryssland har den vidareutvecklats av ett flertal konservativa tankesmedjor och fått bred spridning i kulturen genom filmer, böcker, musik och även mode.
Denna doktrin skiljer sig från tidigare imperieprojekt med mål som expansion och erövring av nya territorier. Den nya postsovjetiska ryska imperialismen är i stället revanschistisk och strävar efter att återta imperiets förlorade delar.
Det finns ett betydande element av ortodox kristendom i denna nya imperiediskurs och jag ska här fokusera på ortodoxins roll i den ryska konservativa utopin.
Vi kan se hur den ortodoxa traditionen och teologin politiserats och använts av makten för att legitimera anspråken på ortodoxt kristna territorier som vid annekteringen av Krim 2014 och nu vid invasionen av Ukraina.
Forts Inlägg
Inlägg 2
Detta bygger på en idé om ett nytt ortodoxt imperium som inte är helt förrän det förenar sina tre beståndsdelar, de tre ortodoxa länderna Ryssland, Belarus och Ukraina, som historiskt varit del av det gamla ryska imperiet.
En återerövring av de katolska eller protestantiska länder som vid olika tidpunkter i historien införlivats i antingen ryska imperiet eller Sovjetunionen (Polen, Finland och de baltiska staterna) är inte aktuell i denna nya stormaktsdoktrin.
Något som är unikt med denna nya ryska imperialism är att den har starka apokalyptiska drag, varför man kunde tala om den som en eskatologisk imperialism.
Ytterligare ett särdrag är att doktrinen förenar kristen förmodernitet och mystik med högteknologi, framför allt de teknologier som har att göra med landets försvar.
Det nya stormaktsprojektet är med andra ord starkt ”arkeo-futuristiskt”, vilket återspeglas på många nivåer, inte minst i hur krig framställs i officiella ryska medier.
Det är viktigt att understryka att det inte är ryska kyrkan som formulerar och sprider denna ortodoxa imperialism. Det är i stället en vision som formats av en teologiskt och filosofiskt bildad intelligentia och en rad konservativa organisationen, mer eller mindre direkt kopplade till Kreml.
I början av 2000-talet bildades en mängd konservativa tankesmedjor, vars ledare proklamerade den patriotiska delen av det ryska civilsamhällets beredvillighet att hjälpa makten med formuleringen av det nya ryska ideologiska programmet. Bland dessa är de mest inflytelserika:
– Serafimklubben (bildad 2003). I den ingår kända journalister och politiska analytiker, som Michail Leontjev och Maksim Sjevtjenko.
– Bysantinska klubben ”Katechon” vid filosofiska institutet, Rysslands vetenskapsakademi (bildad 2004, ordförande är Arkadij Maler).
– Centret för konservativ forskning vid Moskvas statliga universitet (bildad hösten 2008, ledd av Aleksandr Dugin)
– Institutet för dynamisk konservatism (bildat i april 2009, ledd av Vitalij Averjanov)
– Izborskij klub (bildad september 2012, ledare Aleksandr Prochanov)
Forts Inlägg
Inlägg 3
Den ryska nykonservativa rörelsen förnekar inte vikten av kyrklig närvaro i privat- och samhällslivet, men vad den främst lyfter fram är den ortodoxa trosbekännelsens roll för att legitimera den ryska staten och dess inrikes- och utrikespolitik med den kristna läran och statens roll i den metafysiska KAMPEN MOT ANTIKRIST.
Målet är att skapa en ortodox elit som kan förstå Rysslands mission som katechon och agera politiskt i enlighet med denna doktrin. Katechon är ett centralt begrepp inom den ryska politiska ortodoxin.
Termen härstammar från grekiskans ”hinder” och syftar i en biblisk kontext på ”DEN/DET SOM HÅLLER ANTIKRIST FRÅN SEGER”.
Den kristna läran om katechon har sitt ursprung i profeten Daniels bok om de fyra kungarikena. Kristna mystiker har genom tiderna tolkat katechon på olika sätt, som Kristus eller som ett av Guds namn.
De grundar sina tolkningar på följande apokalyptiska passage i Paulus andra brev till tessalonikerna: ”Och ni vet vad det är som nu hindrar honom, då att han inte kan träda fram förrän hans stund är inne. Ty laglösheten är redan verksam, som en hemlighet: det som återstår är att han som ännu hindrar röjs ur vägen.”
Vanligare är dock att tolka katechon som romarriket: en civilisationens och ordningens utpost mot omgivande kaos och barbari. I Ryssland är läran om katechon känd sedan 1500-talet, då i anknytning till föreställningen om Moskvariket som det tredje Rom, ”Bysans andliga arvtagare”.
Men medan tyngdpunkten i den bysantinsk-romerska idén ligger på vikten av inre ordning och struktur, transformeras begreppet i Ryssland redan på 1700-talet till att handla om försvar mot en yttre fiende.
Det ryska imperiet uppfattas i detta sammanhang inte främst som ett strukturerat kosmos som håller kaoset borta, utan som en krigsmakt som ständigt bekämpar de fiender som vill röja Ryssland ur vägen just för dess funktion av ortodoxt imperium och katechon.
Därför får alla krig i Ryssland epitet som heliga och sakrala (svjasjtjennaja). Till och med i det officiellt ateistiska Sovjetunionen skrevs den hymnliknande sången ”Det heliga kriget” redan två dagar efter Nazitysklands invasion i juni 1941 och spelades därefter på radion vid samma tidpunkt varje morgon så länge kriget varade.
För de nykonservativa är katechon-missionen mycket viktigare än detaljer i den ortodoxa vardagen, ritualen, konsten och även dogmatiken. Den ledande konservative tänkaren Egor Kholmogorov skriver i sin bok ”Russkij projekt – restavratsija budusjtjego” (Det ryska projektet – att återskapa framtiden) från 2005:
”Den politiska ortodoxin börjar /…/ med kampen för statens religiösa självbild som stat orienterad mot det högsta eskatologiska målet – motståndet mot anomi, MOT ANTIKRISTS ANTIORDNING.
Staten bör först och främst ta till sig inte spridda fragment av det ortodoxa inflytandet utan den grundläggande idén om staten som katechon.
Ryssland måste vara en stormakt inte för att tillfredsställa någons högfärdiga ambitioner, utan för att VERKA SOM GUDS PÅLITLIGA VAPEN /…/ RYSSLAND MÅSTE VARA EN MAKT SOM SÄTTER SIG EMOT DEN ”NYA VÄRLDSORDNINGEN” EFTERSOM DEN ÄR ANTIKRISTS AVKOMMA.”
Med andra ord menar de konservativa ideologerna att Ryssland måste vara imperium för att kunna agera som katechon, som HINDRET MOT ANTIKRIST OCH HANS BUNDSFÖRVANTER (tidigare exempelvis Napoleon och Hitler, IDAG USA OCH NATO ).
Forts Inlägg
Inlägg 4
Men att HÅLLA ANTIKRIST STÅNGEN kan också innebära att själv anfalla, varför Kholmogorov är noga med att påpeka: ”Ryssarna försvarar sig alltid, även när det ser ut som att de anfaller.”
Denna eskatologiska dimension fanns med i patriark Kirills tal i Frälsarkatedralen i Moskva söndagen den 6 mars, då ryska ortodoxa kyrkan firande inledningen av Stora fastan.
Utan att öppet stödja den ”militära operationen” i Ukraina argumenterade han för nödvändigheten i invasionen och sade: ”Vi har inlett en kamp av metafysisk snarare än fysisk betydelse.”
Konservatism och kyrklighet förknippas vanligtvis inte med modernitet, innovation och framsteg. Men i Ryssland har den nykonservativa rörelsen tagit fram ett postsekulärt koncept där den ortodoxa tron och kärnvapen ses som likvärdiga och nödvändiga SKÖLDAR MOT ANTIKRIST OCH DESS AGENTER.
Detta koncept går under namnet atomortodoxi och fick stor spridning i ryska medier åt 2007 då Egor Kholmogorov publicerade artikeln ”Putins atomortodoxi”.
Där påstår han att moderniseringen av försvarsmakten inte enbart är en säkerhetsfråga, utan även EN ANDLIG FRÅGA och att den militära upprustningen är Rysslands eskatologiska strategi.
Denna strategi ska enligt Kholmogorov spela en lika viktig roll i bevarandet av landets suveränitet som politiken och försvarsmakten. Teknologiska och militära framsteg går att förena med en djup förankring i en egen andlig och kulturell tradition.
Både president Putin och patriark Kirill har också i en rad uttalanden dragit tydliga paralleller mellan två sköldar som ska hjälpa Ryssland att förbli stormakt och stå emot eventuell attack (både ideologisk och militär) mot landets suveränitet.
De kallar det en GUDS FÖRSYN att atombomben utvecklades just i Sarovklostret och tolkar kärnvapenprogrammet i termer av symfoni mellan den gudomliga och världsliga skölden som ska bevara Ryssland och mänskligheten.
FÖRESTÄLLNINGEN OM RYSSLAND SOM HINDRET ELLER SOM SKÖLDEN SOM BEVARAR EUROPA OCH HELA VÄRLDEN FRÅN ANTIKRIST har djup förankring i den ryska historien och kulturen och utgör en mycket viktig beståndsdel i den nationella självbilden.
Den förekommer i dikter och filosofiska verk av Derzjavin, Tiuttjev och Blok. Den finns även hos Aleksandr Pusjkin när han talar om de ryska vidderna som den sköld som hindrat mongolerna från att svälja Europa.
En berättelse om andra världskriget som särskilt omhuldas av dagens ryska makthavare är den om det ryska folket som till priset av enorma umbäranden räddar den civiliserade världen från nazismens kaos. Därför passar katechon-diskursen mycket bra som ett effektivt mobiliseringsverktyg och används flitigt av Kreml i det pågående kriget.
Maria Engström Professor i ryska vid Uppsala universitet
HaFo kommentarer
HaFo kommentar 1
Detta ger åtminstone för mig en bättre förståelse av det skoningslösa barbariska utrotnings kriget i Ukraina som urskiljningslöst massakrerar skaror av civila vuxna och barn. Det är inte bara frågan om en maktgalen despot som ligger bakom.
Putin är dessutom bunden och förblindad av en sjukligt, sekteristisk och fanatisk tro på att han strider för Gud. De Ryska soldaterna och det Ryska folket blir då martyrer om de blir lidande när de strider för Guds sak.
Att de blir lidande beror i deras förvridna ögon på att antikrist via USA och Europa försöker med sanktioner stoppa Putin. Det är dömt att misslyckas gentemot denna fanatism som driver Putin och som han lyckats manipulera det Ryska folket till att tro att han är en slags frälsare som strider för Guds sak.
Det borde innebära att alla människor inklusive Politikerna slutar vara naiva och tro att det går att förhandla med Putin för att komma fram till någon form av humanitär syn på det lidande som åsamkas det Ukrainska folket.
Man bör också inse att för Putin är det inte bara frågan om att lura sitt eget folk att han skulle rädda dem i Ukraina från nazister och korruption. Det ingår bara i en lögnaktig propaganda där lögnen är helt legitim därför att man strider för Guds sak.
Det är Europa som är Antikrist i Putins ögon och som ytterst är målet för Putin. Medvetet bombar han civila för att få till en så stor flyktingvåg så att det ska instabilicera Europa. Han vet att han redan har dem som en slags gisslan genom att göra delar av Europa beroende av Rysk gas och olja.
Bakom detta vanvett ligger alltså en förvrängd sanning kring att ett återuppstått Romerskt imperium – ett förenat Europa – skulle vara antikrist. Putin och de som ligger bakom denna sjuka vanföreställning kan inte sin Bibel så pass så att de ser att antikrist är en person och inte union av människor.
Visserligen kommer antikrist att ha Europa som språngbräda när han framträder med sin verksamhet som en falsk världsfrälsare, gå i förbund med Israel, agera som fredsapostel som ska kopiera Jesus under sin charmoffensiv.
Forts HaFo kommentarer
HaFo kommentar 2
Den falske världsfrälsaren, en annan, en i stället för Kristus, antikrist, kommer att vara en sällsynt intelligent och talför man med en aldrig tidigare skådad charm och samtidigt stor och bestämd myndighet och auktoritet.
Med en förmåga att samla allt och alla under sig. Han blir den karismatiske store ledaren (som hela världen nu ropar efter) för världens starkaste nation i ändens tid. Alla ”förundrade sig över vilddjuret och följde det.”
Hela världen, och inte minst en avfallen kristenhet, kommer att förundras över hur han löser alla de mest akuta problemen på alla plan och t.o.m. ”gör tecken och under som ska bedra jämväl de troende”.
Denna falska ande är redan verksam i en avfallen kristenhet idag där man stirrar sig blind på ”under och tecken” och ger sig hän till manipulerande falska profeter och falska lärare som förmedlar ”en falsk eld” – satans kopior av Guds under, med en samtidig förmedlan av en falsk ande.
Det är detta som Putin om det stått rätt till med honom andligt, borde vara inriktad på att avslöja om han vill gå emot antikrist och inte nu tro att han strider för Gud mot antikrist genom sin aggression i Ukraina. Något som egentligen i hans sjuka värld är riktat mot Europa som att det skulle vara antikrist.
Tänk så vansinnigt sjukt det kan bli i en maktdespots vanföreställningar som nu orsakar dessa oerhörda mänskliga lidanden. Men där och i hans omgivning helgar ändamålet medlen – kriget – eftersom det är ett krig för Gud.
Ett krig som alla experter runt om i nyhetssofforna vrider och vänder på och som politikerna i stort sett handlingsförlamade åser. Utan att inse vilka krafter – sataniska krafter – som förvänt huvudet på Putin så att han tror sig strida för Gud.
Då hjälper det inte med sanktioner som inte går djupare än att det inte får kosta för mycket i den egna plånboken. Då hjälper det inte med vapenleveranser. Då krävs det att de som menar sig vara Kristna går in i bön för att Jesus griper in på alla de sätt som nu behövs.