Fick en fråga om Swedenburg
Inlägg 1
Swedenburg var helt visst fullständigt andligt vilset ute. Uppenbart var han frimurare. Men om han var direkt satanist vet jag inte. Någon som har uppgift på det?
Vad jag vet om Swedenburg. Swedenburg var var en svensk vetenskapsman, filosof, bibeltolkare, teosof, kristen mystiker frimurare och teolog.
På frågan om hur han fick förmågan att se och höra vad som försiggick i andevärlden, svarade Swedenborg att han hade varit på en krog och ätit middag, men mot måltidens slut hade det mörknat för ögonen.
Han fick strax se en man som satt i ett hörn av rummet. Mannen sade till honom: ”Ät icke så mycket.” Swedenborg fylldes av skräck och skyndade hemåt. På natten uppenbarade sig samme man, och han sade sig då vara Herren Gud, världens skapare och återlösare. Herren uppmanade Swedenborg att förklara Skriftens innehåll för människorna.
På natten öppnade sig så den andliga världen för Swedenborg, både himmel och helvete, och han återsåg många av sin döda bekanta: ”… och ifrån den dagen övergav jag all världslig vitterhetsövning och arbetade in Spiritualibus [i andliga ting] efter vad jag av Herren befaltes att skriva.
Dagligen öppnade Herren sedan rätt ofta mina lekamliga ögon, så att jag mitt på dagen kunde se in i det andra livet och under muntraste vakenhet tala med änglar och andar.”
Från och med denna händelse i London var Swedenborgs tänkande helt inriktat mot den andliga världen och bibelordet. Under nattsömnen, men även under slumrande tillstånd mitt på dagen, kunde han resa iväg i sina drömmar till andarnas och änglarnas värld.
Andevärlden är en sorts uppsamlingsplats för döda människors själar, varifrån de sedan efter en tid reser vidare mot antingen himlen eller helvetet.
Men himlen och helvetet är inga platser, enligt Swedenborg, utan andliga tillstånd. Det är inte Guds straff eller belöning. Istället söker sig själarna med fri vilja dit de känner sig hemma.
Forts.
Inlägg 2
Swedenborg förde noggranna anteckningar om livet där, intervjuade dess invånare och invecklade sig i svåra teologiska diskussioner med döda filosofer, afrikaner, indier, marsianer, venusbor och rymdvarelser från andra solsystem.
Ofta brukade han debattera förhållandet mellan kropp och själ med filosoferna Aristoteles, Descartes och Leibniz. Ja, även Polhem och Karl XII återsåg han, men denna gång i helvetet.
Han samtalade också med profeten Muhammed ett par gånger. Muhammedanerna var väl rätt skapliga människor, menade Swedenborg. De trodde ju på en Gud.
Värre var det med dem som förfäktade treenighetsläran. De trodde på tre! Dessa berättelser må vara fantasifulla, men hela tiden handlar de om inre själstillstånd och de vill förmedla ett andligt budskap.
Det som bland annat utmärker Swedenborgs teologi, förutom tron på existensen av en andevärld, är korrespondensläran. Den innebär att varje fysiskt ting korresponderar med, motsvarar, en intellektuell eller moralisk mening samt en teologisk eller gudomlig sanning. Detta ger ett annat sätt att läsa Bibeln.
För honom innehåller Bibelns ord en inre mening, medan ordens bokstavsmening är ”tillpassad dem som är fattiga i anden”. För dem är ”häst” och ”ryttare” inget annat än just en häst och en ryttare, konkreta, fysiska ting.
Men i själva verket, menar Swedenborg, innehåller dessa ord också en inre eller andlig betydelse, där ”häst” betecknar förstånd och ”ryttare” den som förstår.
_____________________________________
Om jag förstått det rätt så är Zac Poonen och Smiths Vänner påverkade av Swedenborg
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2018/02/26/smiths-vanner/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2017/11/27/smiths-vanner-zak-poonen/
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2018/03/16/kallhanvisningar-kring-zak-poonen/