1 Korinterbrevet 2:14 och den oandliga människan – Ett av kalvinismens ’starkaste’ argument! Men vad säger Paulus egentligen
Bloggpost av Jon-Are Pedersen
https://theholyremnant.blogspot.com/2019/08/1-korinterbrevet-214-och-den-oandliga.html?fbclid=IwAR0IPSVC719Ux-vmQYG1xvl1nsPi0N1Hl7MZ5DHuTCrLU5f6_vi5dGmttJU
Kalvinismen menar att man måste först bli född på nytt för att kunna tro evangelium. Detta kallas inom kalvinismen för pre-faith. Men det är att sätta kärran framför åsnan. Och som argument för detta används då 1 Kor. 2:14 som de menar är ett bevis på att ingen opånyttfödd kan ta emot något andligt.
1 Kor. 2:14 Men en oandlig människa tar inte emot det som hör till Guds Ande. För det är en dårskap för henne och han kan inte heller förstå det, eftersom det måste bedömas andligen.
Paulus talar alltså, enligt kalvinismen, om den ”opånyttfödda” och den ”pånyttfödda” människan. Men är det vad han gör?
Vi ser av kapitel 1 att han talar om Guds visdom och människors visdom. Talet om korset är en dårskap för den naturliga människan, men det är Guds kraft till frälsning. Och ingen kan bli frälst utom genom talet om korset.
Och den som ödmjukar sig och tror, blir då född på nytt, och blir ”andlig” eftersom han då får Anden. Den fria människans vilja kan antingen ödmjukt ta emot eller i hårdhet förkasta Guds dårskap, som Han har gjort till vishet för oss som tror.
1 Kor. 2:14 Men en oandlig människa tar inte emot det som hör till Guds Ande. För det är en dårskap för henne och han kan inte heller förstå det, eftersom det måste bedömas andligen.
Paulus talar om Guds visdom, som vi talar bland de fullkomliga, en visdom som inte tillhör den här världen. Och inte om möjligheten att ta emot eller komma till tro på den dårskap som talet om korset är.
1 Kor. 2:1-5 ”När jag kom till er, bröder, var det inte med stor vältalighet eller hög visdom jag förkunnade Guds vittnesbörd för er. Jag hade nämligen bestämt mig för att inte veta av något annat hos er än Jesus Kristus och honom korsfäst.
Och jag var hos er i svaghet och med fruktan och med mycket bävan. Och mitt tal och min predikan var inte med övertalande ord av MÄNSKLIG visdom, utan genom bevisning i ande och kraft, för att ER TRO INTE SKULLE BERO PÅ MÄNNISKORS VISDOM UTAN PÅ GUDS KRAFT.”
Och här fortsätter han med att förklara att när man väl kommit till tro genom Guds dårskap, så öppnas Guds ord för en, och där får vi ta del av Guds visdom. Det har han förutbestämt, att de som kommer till tro ska få del av Guds hemliga visdom och kunskap från den Högste. Vi har nämligen fått den ande av Gud, för ATT VI SKA VETA VAD VI FÅTT AV GUD. Det är INTE med mänskliga ord, eller mänsklig visdom, utan som den Helige Ande lär.
OCH här kommer den oandliga eller naturliga människan in. En person som inte är född på nytt kan inte förstå den visdom Gud vill delge sina barn. Och för att få ta del av den visdomen måste man ha kommit till tro genom den dårskap Paulus predikade. För vem kan förstå den visdomen? Vi har fått Kristi sinne, så vi förstår vad Herren vill delge oss.
Han talar med andra ord inte om att man måste bli född på nytt för att tro evangeliet, utan man blir född på nytt och sedan kommer Guds visdom in för den andlige. Och den oandlige kan inte förstå Guds visdom, eftersom han inte har Anden.
HaFo kommentar: Kalvinisterna drar sig inte enligt detta blogginlägg av Jon-Are för att förvanska Guds Ord för att få sin förförande lära att stämma. Hur de kan blunda för att Guds Ord lär att det inte sker en pånyttfödelse före tron utan tvärtom är en gåta:
Ef. ”Då ni nu har kommit till tro så har ni som gåva undfått den utlovade Helige Ande vilken är ett sigill/garanti…ett förskott som garanterar vårt arv,”