Kalvinismens felaktiga slutsats gällande Efesierbrevet 1:4-5
Bloggpost av Jon-Are Pedersen
https://theholyremnant.blogspot.com/2019/08/kalvnismens-felaktiga-slutsats-gallande.html?fbclid=IwAR1w_uDCf50frTyw1NGPhYRrU_2ZZDa5WD1BrFOU9NcDDOwyoPh_52EQXps
Inlägg 1Kalvinismens felaktiga slutsats gällande Efesierbrevet 1:4-5 Bloggpost av Jon-Are Pedersen
Predestinationsläran är den teologiska ståndpunkt som hävdar att människans liv på jorden och livet efter detta är förutbestämt av en allsmäktig gud, eller att Gud utväljer vissa människor till frälsning. Källa: WikiPedia
När Calvin hävdar ”den dubbla predestinationen”, är det hans tanke, att utkorelsen till salighet står som ett bevis på Guds barmhärtighet, vilket driver människorna till att prisa och lova densamma,
medan utkorelsen till fördömelse står som bevis på Guds rättfärdighet, enligt Calvins ord ”genom domen illustrerande Guds ära”. Som en konsekvens vill Calvin hävda, att Gud, vars rådslut till utkorelse logiskt föregått rådslutet att syndafallet (lapsus) skulle ske, direkt velat detta (den så kallade supralapsarismen)
och inte bara förutsett och tillåtit fallet (infralapsarismen), som saken annars ofta på reformert mark beskrevs. När Calvin så starkt betonar predestinationen sker detta inte bara för att han fann sin lära om den biblisk och därför kände sig förpliktigad till densamma,
inte heller bara för att han i den dubbla predestinationen såg en konsekvens av den absolut oförtjänta nådens tanke. Han hade tillsammans med detta ett direkt religiöst intresse att i och genom sin predestinationslära på det eftertryckligaste betona Guds makt och suveränitet. Källa: WikiPedia
Forts Inlägg Kalvinismens felaktiga slutsats gällande Efesierbrevet 1:4-5 Bloggpost av Jon-Are Pedersen
Inlägg 2 Kalvinismens felaktiga slutsats gällande Efesierbrevet 1:4-5 Bloggpost av Jon-Are Pedersen
En bibelvers som används av Kalvinisterna är Efesierbrevet 1:4-5. Tanken med mitt inlägg är att visa att texten måste läsas i sin kontext. Det är särskilt orden utvald, förutbestämt och adopterad jag vill lyfta fram.
Ef. 1:4-5 ”såsom han har utvalt oss i honom, före världens grund var lagd, för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom i kärlek, efter att ha förutbestämt oss till att bli adopterade som barn hos sig genom Jesus Kristus, efter sin goda viljas behag,”
Ef. 1:4-5 tagen ur sin kontext leder till Kalvinismens felaktiga slutsats.
Utvald
Det är Kristus som är den UTVALDE redan innan världens grund var lagd, INTE vi. Han är ”Lammet som har blivit slaktat från världens grundläggning.” Upp 13:8.
Matteus berättar om Jesus, den UTVALDE:
”Se, min tjänare, som jag har UTVALT, min älskade, i vilken min själ har ett gott behag. Jag ska låta min Ande komma över honom, och han ska förkunna domen för hedningarna.” Matt. 12:18
Vilket är en direkt uppfyllelse av Jes 42:1
”Se, min tjänare som jag uppehåller, min UTVALDE, i vilken min själ har sin glädje. Jag har låtit min Ande komma över honom. Han skall utbreda rätten bland hednafolken.”
I Honom
Några små ord som kalvinisten så lätt hoppar över är orden ”i honom”, ”i Kristus”, ”i den Älskade”, som vi t.ex. finner i Ef. 1:3 ”Välsignad vare Gud och vår Herre Jesu Kristi Fader, som i Kristus har välsignat oss med all andlig välsignelse i det himmelska.”
Vi hittar dessa små ord överallt i Efesierbrevet: Ef. 1:1, 3, 4, 5, 7, 10, 11, 13, 20, 2:6, 10, 13, 21, 22, 3:6, 11, 12, 4:32. Alltså hela 18 gånger, vilket betyder att det är I Honom all den himmelska välsignelsen finns.
Forts Inlägg Kalvinismens felaktiga slutsats gällande Efesierbrevet 1:4-5 Bloggpost av Jon-Are Pedersen
Inlägg 3 Kalvinismens felaktiga slutsats gällande Efesierbrevet 1:4-5 Bloggpost av Jon-Are Pedersen
Predestination
Ef. 1:4-5 har därför inget att göra med Guds predestination av OSS ”innan världens grund var lagd”, eftersom vi har sett att det är Jesus Kristus som är den utvalde, Lammet som blev slaktat från världens grundläggning.
Ska vi ta del av all den himmelska världens andliga välsignelser måste vi vara I KRISTUS. Och hur sker det?
Tro på Evangeliet
Det sker när vi fick höra evangeliet och när vi kom till tro.
Ef. 1:13 ”I honom har också ni när ni hörde sanningens ord, evangeliet om er frälsning, i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den utlovade Helige Ande som sigill.”
Vad vi ser här är inte ”predestination av oss i Kristus till frälsning innan världens grund var lagd”, utan en enkel tro på evangeliet, vilket gör att vi nu är i Kristus, förseglade med den Helige Ande.
Adoption/Barnaskap
När Paulus talar om adoption/barnaskap handlar det alltid om vår kropps förlossning. Och det har vi inte ännu sett ske.
Rom. 8:15 För ni har inte fått träldomens ande, så att ni på nytt måste frukta, utan ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: Abba! Fader.
Rom. 8:23 Och inte bara den, utan också vi själva, som har Andens förstlingsfrukt, suckar inom oss och väntar på barnaskapet, vår kropps förlossning.
Rom. 8:24 För i hoppet är vi frälsta. Men ett hopp som man kan se är inte något hopp. För hur kan man hoppas på det som man redan ser?
Adoptionen sker vid Jesu återkomst när de döda i Kristus uppstår, och vi som lever rycks upp i skyarna för att för alltid vara tillsammans med Honom. 1 Kor. 15:51-54
Summering
Vi har sett att den utvalde är Kristus Jesus, Lammet som blev slaktat innan världens grundläggning. Vi har sett att den som kommer till tro på evangeliet nu är i Kristus.
Vi har också sett att ”all den himmelska världens andliga välsignelse” och ”helgelse” för den som är i Kristus, är vad Gud förutbestämt (predestinerat). Och av det förstår vi att predestination inte handlar om vem som ska bli frälsta eller fördömda.
Slutsats: Därför kan inte Ef. 1:4-5 försvara predestinationsläran som Kalvinismen företräder och läser in i så många verser.
Slut Kalvinismens felaktiga slutsats gällande Efesierbrevet 1:4-5 Bloggpost av Jon-Are Pedersen
HaFo Kommentarer:
Inlägg 1
Möttes av ett påstående från en Kalvinist som kan passa in i sammanhanget och som jag återger och besvarar. Kalvinistens påstående: att det är en lögn att Kalvinisternas utkorelse sker UTANFÖR Kristus – utkorelsen som Gud förutbestämde INNAN världens grund var lagd.
Men beviset ligger i att enligt Calvinismen så har Gud utkorat/förutbestämt människan till frälsning INNAN världens grund var lagd. Det har alltså inte skett genom tro på Kristus som korsfästes långt efter världens grund var lagd. I Calvinismen så har alltså en utkorelse skett ”utanför Kristus” och inte ”I KRISTUS”!
Detta oavsett hur mycket sant som man citerar eljest från Skriften med redan detta felaktiga utgångsläge att Gud bestämt vilka som är frälsta och det innan ”Jordens rund var lagd” oavsett kommande tro på Jesus eller inte.
Så riktigt citerar denne Kalvinist: ”Han har utvalt oss i honom före världens skapelse”. Men det innnebär inte att Han förutbestämt vilka som är de utvalda, utan att de som kommer till tro på Jesus är I HONOM DÅ UTVALDA. Den Ordningen bestämde Gud innan världens grund var lagd.
Vidare säger Kalvinisten: ”Vidare vill jag också peka ut att om du på allvar menar att alla individer är utvalda i Kristus, så måste du vara universalist om du är konsekvent.”
Men alla är I Kristus utvalda. Men fördenskull kommer inte alla in i sin utkorelse. Både Kalvinister och Universalister vill inte veta av förklaringen att inte alla människor tar Guds uppmaning på allvar:
”Låt er därför försonas med Gud”. ”Åt alla de som tog emot Jesus gav han rätt att bli Guds barn”. ”Den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”.
Kalvinisten citerar: Liksom alla dör i Adam, så ska också alla göras levande i Kristus. Men var och en i sin ordning: Kristus som förstlingen och därefter, när han kommer, de som tillhör honom. Första Korintierbrevet 15:22-23
Men de som tillhör Honom är inte speciellt i förväg utvalda utan de som tar Guds uppmaning på allvar:
”Låt er därför försonas med Gud”. ”Åt alla de som tog emot Jesus gav han rätt att bli Guds barn”. ”Den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”.
Forts
Inlägg 2
Kalvinisten citerar: ”Dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, så att Sonen blir den förstfödde bland många bröder. Och dem som han har förutbestämt har han också kallat, och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga, och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat.” Romarbrevet 8:29-30
Men Gud har i förväg känt som sina de som kommer in i Hans ordning som Han bestämt före Jordens grund var lagd att de som kommit till tro på Jesus och följt Guds uppmaning: ”Låt er därför försonas med Gud”. ”Åt alla de som tog emot Jesus gav han rätt att bli Guds barn”. ”Den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”
Dessa som därmed är I KRISTUS här i tiden har Han förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, så att Sonen blir den förstfödde bland många bröder. De har genom evangeliet mött kallelsen och de som då kommit till tro på Jesus och följt Guds uppmaning: ”Låt er därför försonas med Gud”. ”Åt alla de som tog emot Jesus gav han rätt att bli Guds barn”. ”Den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”.
Dessa har då kommit in i den ordning av utkorelse som Gud bestämt och Gud förklarat rättfärdiga, och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat.
Såframt att man förblir i Kristus: ”Förbli i mig, så förblir jag i er…Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och vissnar. Sådana grenar samlar man ihop och kastar i elden, och de bränns upp.” Joh. 15
Kalvinisten citerar ’ Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. Vem är det som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och vädjar för oss. ’ Romarbrevet 8:33-34
Men Guds utvalda är de som kommit till tro på Jesus och följt Guds uppmaning: ”Låt er därför försonas med Gud”. ”Åt alla de som tog emot Jesus gav han rätt att bli Guds barn”. ”Den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”.
Där gäller då för dessa ”Så finns nu ingen fördömelse för dem som är I KRISTUS Jesus.” Rom 8:1 Det är dessa som Jesus sitter och vädjar för alla som kommer in i Kristus och inte speciellt i förväg utvalda.
”Därför kan han också helt och fullt frälsa dem som kommer till Gud GENOM HONOM ….” Hebreerbrevet
Det innebär inte att Han förutbestämt vilka som är de utvalda, utan att de som kommer till tro på Jesus är I HONOM DÅ UTVALDA. Den Ordningen bestämde Gud innan världens grund var lagd.
Alla är I Kristus utvalda. Men fördenskull kommer inte alla in i sin utkorelse. Både Kalvinister och Universalister vill inte veta av förklaringen att inte alla människor tar Guds uppmaning på allvar:
”Låt er därför försonas med Gud”. ”Åt alla de som tog emot Jesus gav han rätt att bli Guds barn”. ”Den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”.
Jag sätter in svar till Patrik Ahlberg – Kalvinist som jag gjort på Christ Inspiration på FB
Inlägg 1 till Patrik Ahlberg
Patrik Ahlberg Du säger ”Allt jag hänvisar till, är Skriften.” Men det går inte att undgå att märka hur Du tolkar Skriften och detta utan att spegla dessa texter mot en helhet av Skriften är färgat av Calvins lära om att Jesus bara dött för dem som Gud i förväg bestämt till att få nåd och bestämt de andra till att gå förlorade.
Du skriver så riktigt ”att de som tror, är utvalda i Kristus innan världens grundläggning.” Precis! De som här i tiden kommer till tro på Jesus har Gud innan världens grundläggning bestämt till att vara utvalda i Kristus. Men Du ser inte detta eftersom Din tanke är påverkad av Calvins lära.
Därför kommer Du då till 2 felaktiga slutsatser: ”Samme Gud som utvalt människor i Kristus innan världens grundläggning, står utanför tid och rum… När Paulus skriver att de som tror är utvalda i Kristus innan världens grundläggning, menar han verkligen att de är utvalda att tas upp i Kristus INNAN världen skapades.”
Vilket leder till en tro på utkorelsen som räddande och inte tron på Jesus . Vilket då är ett annat evangelium än Bibelns. Inget i de texter Du vidare anför talar för att Calvins lära ovan angiven skulle vara rätt. Men Du tolkar tydligen in detta i dessa texter.
Låt dessa texter brytas och pussla in mot att ”Gud var i Kristus och försonade människorna med sig själv. Han tillräknar dem inte deras synder…låt er därför försonas med Gud”…”Åt alla de som tog emot Jesus gav han rätt att bli Guds barn”.
”Den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”. För ”Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen”. Detta är inte mina teorier som Du påstår utan vad Gud säger i sitt Ord.
Vad säger Du om Calvins Bibelstridiga utsaga att innan de utvalda kan komma till tro, så måste Gud först föda dem på nytt och därefter föra dem till tro. Vilket är helt på kollisionskurs med Skriften som säger i Ef. ”Då ni nu har kommit till tro så har ni som gåva undfått den utlovade Helige Ande. vilken är en underpant/garant på vårt arv”.
Forts Inlägg till Patrik Ahlberg
Inlägg 2 till Patrik Ahlberg
Bryt och pussla in Dina texter mot allt Guds Ord som talar om att Jesus dött för alla människor:
”då han nu genom EVIG ANDE (Sann Gud) har framburit sig själv (ren, syndfri, sann Gudamänniska) SÅSOM ETT FELFRITT OFFER ÅT GUD” (För alla människor). (Hebr. 9:13-14)
”Och det bröd som jag skall giva, är MITT KÖTT, och jag giver det, för att världen/människorna (Alla människor) skall leva.” (Joh. 6:51)
”och att genom honom FÖRSONA ALLT MED SIG, sedan han genom BLODET PÅ HANS KORS hade berett frid.” Kol.1:20)
”genom att Jesu Kristi KROPP BLEV OFFRAD en gång FÖR ALLA.” (Hebr. 10: 9 – 10)
Skriftens Jesus dog för alla!
För Kristi kärlek tvingar oss, eftersom vi är övertygade om, att om EN HAR DÖTT FÖR ALLA SÅ HAR ALLA DÖTT. Och HAN HAR DÖTT FÖR ALLA, för att de som lever inte mer ska leva för sig själva, utan för honom som har dött för dem och uppstått. 2 Kor. 5:14-15
Skriftens Jesus gav sig till lösen för alla!
… som gav sig själv TILL LÖSEN FÖR ALLA. Detta vittnesbörd skulle framföras när tiden var inne. 1 Tim. 2:6
Skriftens Jesus smakade döden för alla!
Men Jesus, som en liten tid blev gjord ringare än änglarna, för att han skulle lida döden, ser vi krönt med ära och härlighet, för att han genom Guds nåd skulle SMAKA DÖDEN FÖR ALLA Hebr. 2:9
Skriftens Jesus är försoningen för alla!
Och han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också FÖR HELA VÄRLDEN/ALLA MÄNNISKOR. 1 Joh. 2:2
Forts Inlägg till Patrik Ahlberg
Inlägg 3 till Patrik Ahlberg
Bryt Calvins lära om att ingen som kommit till tro på Jesus kan komma bort ifrån gemenskapen med Jesus mot vad Guds Ord säger i frågan:
”Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort…Förbli i mig, så förblir jag i er…Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och vissnar. Sådana grenar samlar man ihop och kastar i elden, och de bränns upp.”
”Ni har kommit bort från Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden…Han vill föra fram er…om ni verkligen står fasta och grundade i tron…du ska kämpa den goda kampen i tro och med rent samvete.
Detta har vissa avvisat, och de har lidit skeppsbrott i tron…Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer några att avfalla från tron och följa villoandar och onda andars läror, förledda av hycklande lögnare…I sitt begär efter pengar har vissa kommit bort från tron…
…se till att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta så att han avfaller från den levande Guden…De som en gång har tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande och smakat Guds goda ord och den kommande världens krafter men sedan avfallit, dem går det inte att föra till ny omvändelse…förbli nu i honom, så att vi kan ha frimodighet när han uppenbarar sig…
…Om de har lärt känna vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och kommit undan världens smitta men sedan återigen låter sig snärjas och besegras av den, då blir slutet värre för dem än början.
Det hade varit bättre för dem att aldrig ha lärt känna rättfärdighetens väg än att lära känna den och sedan vända sig bort från det heliga budskap som anförtrotts dem. Det har gått med dem som det så sant heter i ordspråket: Hunden vänder om till sin spya och tvättat svin vältrar sig i smutsen.”
Det är uppenbart utifrån en helhet av Skriften att påståendet att en gång frälst alltid frälst är en allvarlig villolära.
Forts Inlägg till Patrik Ahlberg
Inlägg 4 till Patrik Ahlberg
Fråga: Hur vill Du som Kalvinist evangelisera enligt ”predika för allt skapat”?
Vad säger Du till en ofrälst när Du evangeliserar? ”Jesus dog för dina synder?” Det kan Du inte säga. För det vet Du ju inte. ”Jesus kanske dog för dig”? ”Kanske du är utvald”? Hur evangeliserar Du som kalvinist eftersom Din tro inte stämmer överens med Kristi evangelium, att Kristus DOG FÖR ALLA, för var och en som tror ska bli frälst?
Kan Du som kalvinist säga: ”Jesus bar DINA synder upp på korsets trä”? Nej, för då skulle Du tala mot Din kalvinistiska övertygelse.
Du kan inte som Kalvinist citera Joh. 3: 16 om att så älskade Gud människorna att han sände sin ende Son för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. Gud har inte sänt sin Son till människorna för att döma människorna, utan för att människorna ska bli frälst genom honom.
För Calvins Gud älskar inte människorna utan enbart de utvalda de andra bryr han sig inte om utan har bestämt att de ska gå förlorade.
Du kan inte som Kalvinist citera ”Gud vill att alla människor ska bli frästa och komma till kunskap om sanningen”. För det stämmer inte med Kalvinistens Gud som inte alls vill att alla ska bli frälsta utan enbart de utvalda. De andra vill han att de ska gå förlorade.
Du kan inte som Kalvinist citera för det stämmer inte med Calvins läror: ”Också åt eder (ALLA!) har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig heliga och obefläckade och ostraffliga” (Kol. 1:22)
Du kan inte som Kalvinist citera för det stämmer inte med Calvins läror att ”Gud var i Kristus och försonade människorna med sig själv. Han tillräknar dem inte deras synder…låt er därför försonas med Gud”…”Åt alla de som tog emot Jesus gav han rätt att bli Guds barn”. ”Den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”. För ”Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen”
På vilket sätt evangeliserar Du då Patrik Ahlberg när Du inte kan använda Guds Ords evangelium?
Daniel Lundgren avfärdade alla Bibelord som talar för att Jesus dog för alla människor.
Daniel Lundgren Där jag har lagt in alla människor är det ju uppenbart underförstått för alla utom Kalvinister som måste ha kvar öppningen för att det inte gäller alla människor utan bara de i förväg förutbestämda och kallade. Så låst i tanken blir man tydligen av Calvins lära.
Du anför av någon anledning: 53 ”Jag säger er sanningen: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod har ni inte liv i er. 54 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen.”
Detta handlar om att Jesus visar på vad som är det försonande offret på korset: Hans kropp och blod. Den som inte inser betydelsen av Hans offer på korset av Hans kropp och blod ”har inte liv i sig.
Den som inser det i Andens ljus över Ordet har evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen.” Men det gäller de som sätter tro till rätt Jesus som räddning och inte sätter tro till ett annat evangelium om att det är utkorelsen som är räddande.
Du säger om 1 Joh 2:2. ”innebär inte att Jesu blod tillämpas på exakt alla människor i världen. Vi behöver se till sammanhanget igen och se att Johannes i kapitel 1:7-9 skriver att endast de som bekänner sina synder blir renade i Jesu blod.”
Att bekänna sina synder i åberopan av Jesu offerblod är analogt med att låt er därför försonas med Gud”…”Åt alla de som tog emot Jesus gav han rätt att bli Guds barn”. ”Den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”. För ”Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen”.
Jag bekänner min synd dagligen därför att jag ständigt överbevisas av Anden och Ordet om min synd. Och är så tacksam att ”Jesu Kristi blod renar från all synd” inför Gud. Eljest vore jag hjälplöst förtappad i min synd.
Men detta gör jag inte därför att jag är i förväg speciellt utvald utan därför att jag här i tiden i Andens ljus över Ordet ser vem Jesus är och har gjort och ser att Gud var i Kristus och försonade (Harry) md sig själv.
Du anger: ”vers 44 Ingen kan komma till mig om inte Fadern som har sänt mig drar honom”
Gud kallar och drar genom erbjudandet i evangeliet om hur Jesus dött för alla människor. Och ”den som vill han kommer och tar livets vatten för inte”. ”För Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen”.
Jag ville komma, inte för att jag var utvald förutbestämd därtill utan därför att jag bl.a. såg Guds omsorg och kärlek till mig när ”Gud så älskade världen … ( vilket måste handla om alla människor som även Kalvinister tillkännager: ”Alla människor” får ”löftet att Han är ett fullkomligt offer för deras synd”)…
Att Han sände sin enfödde Son för att VAR OCH EN SOM TROR PÅ HONOM ska inte förgås utan ha ett evigt liv”. Alltså de som tror på den Jesus som dött för alla människor så att man sätter tro till rätt Jesus som räddning och inte sätter tro till ett annat evangelium om att det är utkorelsen som är räddande. Då har man satt tro till en annan Jesus. Där går en skarp linje mellan liv och död.
Angående försoningen som Daniel Lundgren tagit upp så återger jag mina svar här.
Inlägg 1 svar till Daniel Lundgren
Daniel Lundgren Det kanske vore bra om Du ville fundera över Calvins förfärliga och icke Bibliska människosyn som han har: ”alltigenom OND och EMOT allt som är gott totalt fördärvad, total oförmåga, moralisk oförmåga.” En icke-pånyttfödd människa är totalt oförmögen att göra gott, totalt moralisk oförmögen. En död människa är enligt kalvinismen ett ”ruttnande lik”.
HaFo: Det påminner mig om trosförkunnelsens lära där alla icke – troende har en djävulsk natur. Hos Calvin syns det också som att alla de som inte Gud utvalt ”är smådjävlar” som Gud bestämt till att gå förlorade. Att ”alla syndat och står i avsaknad av härligheten från Gud” innebär inte att de är ”smådjävlar” som är utvalda till att gå förlorade.
Angående Huruvida Gud älskar människan och enligt även Kalvinster ”Alla människor” får ”löftet att Han är ett fullkomligt offer för deras synd”, gör allt klart för var människa, men likväl inte bara hatar synden utan även syndaren som inte alltså tar tillvara på
”låt er därför försonas med Gud”…”Åt alla de som tog emot Jesus gav han rätt att bli Guds barn”. ”Den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”. För ”Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen”.
Det ska jag beöver, studera och fundera över. Men jag vill återgå till hur jag rent allmännt ser på försoningen utifrån att ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder…låt er därför försonas med Gud”. För Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen”
Vi kan väl vara överens om vad som är det försonande offret: Jesu Kristi persons (Gud och människa förenade – ”Guds fullhet lekamligen” – ”Kristus kommen i köttet”) kropp och blod på korset.
”då han nu genom EVIG ANDE har framburit sig själv SÅSOM ETT FELFRITT OFFER ÅT GUD” (Hebr. 9:13-14)
”Och det bröd som jag skall giva, är MITT KÖTT, och jag giver det, för att världen skall leva.” (Joh. 6:51)
”och att genom honom FÖRSONA ALLT MED SIG, sedan han genom BLODET PÅ HANS KORS hade berett frid.” Kol.1:20)
”genom att Jesu Kristi KROPP BLEV OFFRAD en gång FÖR ALLA.” (Hebr. 10: 9 – 10)
Du ville peka på att dessa ord inte gällde alla människor utan bara de utvalda. Men vi kan väl vara eniga om att detta är försoningsoffret av Kristi persons kropp och blod på korset som är det frälsande offret.
Forts Inlägg svar till Daniel Lundgren
Inlägg 2 svar till Daniel Lundgren
Syndens lön är döden. Den andliga döden. Separation från Gudsgemenskapen. Skild från Gud till natur. Konsekvensen blir för människan den eviga döden. Den eviga separationen från Gud. Helvetet.
Alltså resonerar en del, måste nu Jesus som människans ställföreträdare och den som tar straffet för synden – Helvetet – lida den andliga döden(separationen från Gud) och helvetet i människans ställe. Jesus behöver bli skild från Gud till sin natur. Dö andligen.
Detta låter logiskt. Men det är inte den bild Bibeln ger av Guds logik. Inte den bild av Guds vishet i försoningen som Gud själv i sitt Ord ger oss. Bilden i Bibeln är precis tvärtom!
Segern över den andliga döden för människan blir ett faktum, just genom att den aldrig sker i Jesu person och jordiska kropp. Segern över den andliga döden vinns genom att enheten mellan Gud och människa i personen Kristus består vid offret av Kristi blod och lekamen.
2 Kor 5:21 ”Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet.”
Lägger man samman vad som sägs, t.ex. ur Jes. 53: …slagen för våra missgärningar…lät allas vår missgärning drabba honom…så blev han ett skuldoffer…han bär deras missgärningar…blev räknad bland överträdare…, träder bilden fram av vad som sker.
Den bild Bibeln ger är att Jesus tillräknades människans synd, var identifierad med den, utan att vara den eller ha den i sig själv och blev därmed oskyldigt föremål för straffet, som inte är att dö den andliga döden skiljas från Gud och bli synd i människans ställe, utan att bära fram det offer som avvänder straffet andlig död över människan: Kristi kropp och blod, rent och Gudsförenat.
Den senare delen av Bibelcitatet i 2 Kor.5:21, visar vad som menas med att Jesus blev till ett med synden. (Eller gjord till synd som en annan översättning säger)
”för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet.”
Vad menas med det? Ja, vi vet utifrån Rom. 3 – 5 kap. att den troende inte får en faktisk rättfärdighet i sig själv, utan att det handlar om en tillräknad rättfärdighet från Gud, av nåd, genom tro, på grund av Jesu förtjänst. Människan räknas rättfärdig.
Genom vilken förtjänst? Jo, som människans representant uppfyllde Jesus lagen och Guds vilja i människans ställe. Därigenom förenades, försonades Gud och människa där i Jesu jordiska kropp och den andliga döden besegrades. Gud kunde fälla en rättfärdiggörelsedom över människan. Tillräkna henne Jesu rättfärdighet på grund av Hans lydnad och syndfrihet.
På samma sätt fick inte Jesus en faktisk syndig natur, utan tillräknades människans synder och blev gjord till ett SYNDOFFER, som också grundtexten kan översättas. Det enda sättet att få en faktisk syndig natur och dö andligen (skiljas från Gud) är genom olydnad och synd.
Bibeln säger att ingen synd fanns i Jesus. ”Frestad i allt, dock utan synd”. Därigenom dog Han inte den andliga döden (skildes från Gud till sin natur), utan övervann och besegrade den andliga döden som människans representant ( överbryggade människans separation från Gud).
Forts Inlägg svar till Daniel Lundgren
Inlägg 3 svar till Daniel Lundgren
Matt 27:46: ”Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: ’Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig’.”
En del tar detta som ett bevis för att Jesus skildes från Gud till sin natur. Jesu nödrop på korset var inte något som skilde honom från Gud till naturen (andlig död). Detta framgår om vi läser profetian om Jesu nödrop.
Fadern sparade eller lindrade inte Hans vånda, vid offrandet av Hans kött och blod . Samtidigt är de förenade i tro till Gud. Han säger MIN GUD och FADER I DINA HÄNDER överlämnar jag min ande.
Jesus är mitt i sin nöd förenad med Fadern och tillber Honom som den Helige. Hade han fått en syndig natur och skilts från Gud hade inte Jesus i tro bett till Gud. Det framgår att det inte är en åtskillnad i de facto mening, väsensmässigt mellan Fadern och Gudomen i Jesus (ett upplösande av enheten i Gudomens treenighet – Andlig död av Jesus) eller att Jesus i sig själv är syndig och en styggelse.
Inte heller är det någon upplösning mellan enheten av Gud och människa i personen Kristus (en andlig död av Jesus). Jesus är hela tiden Kristus! (Guds fullhet lekamligen – Gud i köttet – sann Gud och sann människa – sann Gudamänniska). Allt annat är en antikristlig tro på Jesus!
”Ty han föraktade inte den förtrycktes elände och såg inte på honom med avsky. Han dolde inte sitt ansikte för honom, när han ropade lyssnade han till honom” (Ps. 22:25).
Eller som Jesaja uttrycker det enligt Folkbibelns fotnot i 53 vers 11:
”Genom den vedermöda hans själ har utstått får han se ljus och bli tillfreds. Genom Messias syndfria gemenskap med Gud (Jesus är fortfarande Kristi person) förklarar min rättfärdige tjänare alla människor rättfärdiga (segern över människans andliga död) och deras skulder är det som han bär (han är inte skulden utan bär den och betalar priset för den: offret av Kristi kropp och blod) .”
Vad säger Gud själv vidare i Bibeln kring tanken att Jesus skulle få en syndig natur och dö andligen?
”RÄTTFÄRDIG led han för orättfärdiga, på det att han skulle föra oss till Gud.” (1 Petr.3:18)
”En sådan överstepräst hövdes oss också, att hava, en som var HELIG, OSKYLDIG, OBESMITTAD, SKILD FRÅN SYNDARE ” (Hebr. 7:26)
Ty Hans död VAR EN DÖD FRÅN SYNDEN…” (Rom. 6:10). (En andlig död av Jesus, åtskild från Gud till natur med en syndig natur, skulle innebära en död in i synden och inte från synden).
Syndens natur är olydnad mot Gud. Men det står om Jesus att han var lydig ända igenom den kroppsliga döden på korset.
Forts Inlägg svar till Daniel Lundgren
Inlägg 4 svar till Daniel Lundgren
”.. i allt lik sina bröder .. i syndigt kötts gestalt .. frestad i allt, dock utan synd .. fördömde Han synden i köttet.” D.v.s. övervann och besegrade den andliga döden där i sin jordiska kropp (Hebr. 2:17, 4:15, Rom. 8:3)
Samtidigt är Jesus från evighet till evighet Sann Gud, oupplösligt utan avbrott, hela tiden, förenad med sin Fader till natur och väsen. Detta är det frälsande undret!
”Ty i Honom bor Gudomens hela fullhet lekamligen ..Gud kommen i köttet .. Densamme igår, idag så och i evighet”. (Kol.2:9, 1 Joh. 4:2, Hebr. 13:8)
Det är detta som gör Jesus till Kristus. Den levande Gudens Son! Det är tron på Jesus som Guds Son i Bibelns bemärkelse som dör för alla människor som är den frälsande tron som Guds Ande inger!
”det lagen inte kunde åstadkomma, i det den var försvagad genom köttet, det gjorde Gud, DÅ HAN FÖR ATT BORTTAGA SYNDEN (det som skilde Gud och människa åt – DEN ANDLIGA DÖDEN), sände sin Son i syndigt kötts gestalt och fördömde synden i köttet.”
”Gud VAR I KRISTUS OCH FÖRSONADE världen med sig själv. Han tillräknar inte människorna deras synder.
Därmed är den andliga döden, separationen från Gud övervunnen för människan. Inte genom en andlig död. Utan genom Jesu rättfärdighet och föreningen, försoningen mellan Gud och människa som människans representant där i Jesu jordiska kropp.
Det är tre sidor i försoningen, som Gud i sitt eget Ord låter oss förstå, med vilken logik och vishet det är som Gud handlar i försoningen och återlöser människan så att hon åter kan ha gemenskap med Gud.
Dels föreningen, försoningen mellan Gud och människa i Jesu jordiska kropp, genom Jesu syndfria lydnad som sann människa, så att Gud kan tillräkna människan Kristi rättfärdighet, av nåd, genom tro och förtröstan på Jesu seger över den andliga döden i Hans jordiska kropp.
Dels en tro och förtröstan, till att Jesus är det offer Gud utsett för att betala syndaskulden i människans ställe. ”En har dött (en sann ren syndfri människa ) så har de alla dött”. Att offret av Jesu kropp och blod är det offer som betalar syndaskulden.
En verklighet för alla som åtlyder: ”låt er därför försonas med Gud”…”Åt alla de som tog emot Jesus gav han rätt att bli Guds barn”. ”Den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”. För ”Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen”.
Forts Inlägg svar till Daniel Lundgren
Inlägg 5 svar till Daniel Lundgren
Det tredje, som behövs för att människan i evigheten, i sin uppståndelse ska kunna gå över från dödlighet till fullständig odödlighet, är segern över den kroppsliga döden.
I den frälsande tron ingår också att Jesus uppstår kroppsligt, därför att Han hela tiden oavbrutet är sann Gudamänniska – Kristus och i sin uppståndelse åter förenas med sin jordiska kropp som blir odödligt levande.
Hebr. 2:17 säger att Jesus ”måste i allt bliva lik sina bröder, för att han skulle bli barmhärtig och en trogen överstepräst i sin tjänst inför Gud till att försona folkets synder.” Inte speciellt utvaldas synder utan försonat allas synder med erbjudande om till alla människor:
”låt er därför försonas med Gud”…”Åt alla de som tog emot Jesus gav han rätt att bli Guds barn”. ”Den som vill han kommer och tar livets vatten för intet”. För ”Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen”.
Gud kommen i köttet. Definitionen på att Jesus är Kristus. Sann Gud och sann människa, som är ”trafikdelaren” mellan vad som är sann eller falsk tro och bekännelse.
Jesus måste i allt (till sin konstitution av ande, själ, kött, blod och kropp) bli lik den naturliga, skapade människan. Dock utan att leva i lieringen med syndanaturen, men lagd under den kroppsliga dödens tillstånd. (Inkarnationen).
Om inte Jesus var underställd den kroppsliga döden, var Han inte sann människa. Samtidigt var Jesus hela tiden avskild, frånskild (död) från synden (fördömde synden i köttet…Helig och rättfärdig…dog bort från synden…skild från syndare.)
Dock tillräknades Jesus människans synd (Det var våra missgärningar Han bar…räknad bland överträdarna.)
Som det står ”..i allt lik sina bröder .. i syndigt kötts gestalt .. frestad i allt, dock utan synd .. fördömde Han synden i köttet.”(Hebr. 2:17, 4:15, Rom. 8:3)
”Då nu barnen hade blivit delaktiga av kött och blod, blev ock han på ett liknande sätt delaktig därav, för att han genom sin död skulle göra dens makt om intet, som hade döden i sitt våld, det är djävulen.” (Hebr. 2:14)
Jesus inkarnerades in i sann människogestalt för att som människans representant uppfylla lagen i människans ställe, i sin jordiska kropp skaffa försoning mellan Gud och människa och som ett felfritt skuldoffer bära fram sin jordiska kropp och sitt blod i sin tjänst inför Gud att försona folkets synder. Kristi blod och lekamen för oss utgjutet. Men även för att i människans ställe besegra den kroppsliga döden och uppstå i odödlig kroppslig gestalt.
Forts Inlägg svar till Daniel Lundgren
Inlägg 6 svar till Daniel Lundgren
Döden av Gudamänniskans – Kristi jordiska kropp sker när den skiljs från Kristus (enheten av Gud och människa i personen Kristus) på korset och förlorar sina livsfunktioner.
Medan Kristus (med bevarad enhet mellan Gud och människa i personen Kristus) segrande efter utgivet försoningsoffer av Kristi blod och lekamen, går in i den osynliga världen, för att åter förenas med sin jordiska kropp i uppståndelsen, som då får liv igen.
Gud kommen i köttet underställdes där i Jesu jordiska kropp, den kroppsliga döden. Han dog den. Rättfärdig och ren dog Han den kroppsliga döden. Men även besegrade den. Eftersom han hela tiden samtidigt var sann Gud och sann människa – Kristus och via sin döda jordiska kropp, uppstod till kroppslig odödlighet i människans ställe. Han går sen efter avslutat verk in i den härlighet Han hade före inkarnationen. (Inte nyfödelse för han var aldrig andligen död, men uppståndelse!)
”Dödad till köttet, men till anden blev han gjord levande.” Jesus blir i det kroppsliga dödsögonblicket, när Han överlämnar sin ande (litet a) i Faderns händer, levandegjord i anden, genom att enheten av Gud och människa i personen Kristus består vid kroppens död.
Ett tillstånd som i uppståndelsen övervinner den kroppsliga döden i människans ställe. Han går sedan in i den härlighet Han hade hos Fadern från evighet före inkarnationen in i den naturliga skapade människans konstitution.
Därmed är Han ”såsom helig andevarelse, med kraft bevisad vara Guds Son, alltifrån uppståndelsen från de döda (Rom.1:3-4)
Jesus var ju både sann Gud – fullständigt ett med Gud och Gud i sig själv och samtidigt sann människa med mänsklig ande/själ och kropp (”i allt lik sina bröder”). Kristus. Gud i köttet. Guds Son.
När Kristi jordiska kropp skiljs från Gudamänniskan Kristus (enheten av Gud och människa i personen Kristus) fullbordas konsekvensen av den oupplösta enheten i Guds fullhet lekamligen – Kristus. Enheten av Gud och människa i personen Kristus går in i ett annat skede, med enheten bevarad, vid kroppens frånskiljande och död.
Jesus överlämnar sin mänskliga livsande/själ i Faderns händer. Gjord levande i sin ande anger inte att Jesu mänskliga livsande/själ varit död eller att enheten mellan Gud och människa i personen Kristus varit död, men anger att enheten mellan identiteterna går in i ett annat skede, där identiteternas samtidiga uppgående i varandra i personen Kristus till en enhet, når sin konsekvens fullbordan, med fortsatt enhet och liering. Jesu mänskliga livsande/själ förblir i enheten och lieringen med Guds Ande.
Vad jag förstår så uttrycker Bibeln detta som till köttet dödad men till anden gjord levande. Vad detta vill säga oss är att enheten aldrig brutits mellan Gud och människa i personen Kristus och att detta når sin konsekvens fullbordan vid kroppens frånskiljande och död.
Efter åtskiljandet av kroppen, från Gudamänniskan Jesus och kroppens död, återstår fortfarande en uppgift som sann Gud och sann människa. Att besegra den kroppsliga döden och uppstå kroppsligt.
Forts Inlägg svar till Daniel Lundgren
Inlägg 7 svar till Daniel Lundgren
Jesus är hela tiden densamme GudaSonen. Inkarnerad för att återlösa människan. Går sen genom och ut ur den kroppsliga döden och går senare in i härligheten Han hade hos Gud från evig tid.
Därmed är Gud och människa försonade på alla plan och segern över syndens och dödens alla konsekvenser övervunna.
Skulden är betald i fullt mått. När Jesu kropp offrades och Jesu blod rann ut i Hans kroppsliga död, så var det i Guds ögon alla människors blod som rann och betalade vår skuld inför Gud. Den är utplånad inför Gud.
När Jesus uppfyllde Guds bud och vilja, var det i Guds ögon alla människor, som uppfyllde Guds lag och vilja och den andliga döden hävdes där i Jesu jordiska kropp över varje människa. För att vi ska leva i Guds gemenskap om vi än kroppsligt dör.
I Jesu uppståndelse, uppstod i Guds ögon alla människor även kroppsligt och kommer i den personliga uppståndelsen att förvandlas till allt vad den naturliga människan var av en egen livsande med en personlighet av levande själ och kropp, in i en evig, odödlig tillvaro i Guds närhet och Honom lika till hela vår egna natur. Vilket fantastiskt perspektiv!!!!
Guds inbjudan ljuder därefter, för att denna fria gåva, ska bli människans egna personliga ägodel och förverkligande:
Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv, Han tillräknar inte människorna deras synder…Låten försona er med Gud…Den som vill han komme och dricke Livets vatten för intet.
Vi kan aldrig ta oss en tro eller övertygelse själv. Den blir oss ingiven. Antingen av en falsk ande som misstolkar Guds Ord för oss som i trosförkunnelsen, katolicismen, Jehovas Vittnen eller Calvinismen. Eller så en tro och övertygelse ingiven av Guds Ande som ger ljus över sitt Ord. Så att det blir mer än ord på ett papper. Ett levande Ord.
Tron på att Jesus dog andligen, skildes från Gud till sin natur, blir ingiven av en falsk ande, som tar några Bibelcitat och gör en lära av dem, som ska leda människan vilse. Precis som tron på utkorelsen som räddande i Calvinismen eller tron på sakramenten som räddande i andra sammanhang. Jesus blir i dessa förfalskningrs konsekvens inte den levande Gudens Son i Biblisk bemärkelse.
Det är en livsfråga om man tror att Jesus dog andligen eller inte! Eller om man tror att Jesus dog för alla eller inte. Många säger att huvudsaken att vi tror att Jesus dog tillräckligt. Det blir till en lögn! Den frälsande tron är den tro Gud genom sin Ande inger på rätt Jesus och rätt försoning. Skriftens Jesus och Skriftens försoning!