Stannar upp lite vid den felvända/omvända logik som ligger bakom läran att Jesus skulle åtskiljas från Gud på korset.

En del menar att det är logiskt att människan ska räddas genom en andlig död – ett åtskiljande från Gud, av hennes ställföreträdare, liksom Adam dog den andliga döden och skildes från Guds gemenskap och blev ”död i överträdelser och synder och ”står i avsaknad av härligheten från Gud”.

I Trosförkunnelsen heter det att Jesus skulle bli allt vad den fallne Adam var för att vi skulle kunna bli vad Adam var före fallet: av samma klass som Gud. Ekman uttryckte det i Doktriner så här: Det är rimligt att eftersom Adam dog den andliga döden att också Jesus smakade och erfor den andliga döden.

Alltså med denna omvända logik så skulle ju redan Adam där i sitt fall därmed ha räddat människan från hennes andliga död och inte tvärtom. Men att Adam dog den andliga döden – skildes från Guds gemenskap som människans ställföreträdare, innebar tvärtom att den andliga döden åtskillnaden från Gud, ”avsaknaden av härligheten från Gud” kom över alla människor.

Därför var det inte som Ekman sade rimligt att Jesus smakade och erfor den andliga döden. Utan Guds logik är tvärtom. Då är det rimligt att Jesus inte erfar den andliga döden utan besegrar den i sin person för att rädda människan.

Hade människans nye ställföreträdare Jesus Kristus, dött den andliga döden, åtskilts från Gud likt Adam, så hade Han bara återupprepat Adams misslyckande som ställföreträdare och människan skulle då ha varit kvar i precis samma situation som efter Adams andliga död. Att Jesus skulle dö Adams andliga död är inte logik, utan det är ett sataniskt bedrägeri.

Människans nye ställföreträdare Jesus Kristus led våndan av syndens konsekvenser och den andliga döden, men den andliga döden kunde på grund av Hans lydnad syndfrihet och rättfärdighet (precis motsatt vad som ledde till Adams andliga död), gjorde att den andliga döden ”avsaknaden av härligheten från Gud” besegrades/överbryggades mitt i denna vånda i Jesu Kristi person.

Folkbibelns fotnot till Jesaja 53 vers 11 ”Genom den möda hans själ har utstått får han se ljus och bli tillfreds. Genom sin kunskap (kunskap Innebär här inte bara vetskap utan också gemenskap jfr t ex Ords 9:10,) här betyder det MESSIAS SYNDFRIA GEMENSKAP MED GUD (se Joh 7:29, 8:55, 10:15, 17:3). Förklarar min rättfärdige tjänare de många rättfärdiga”.

Det är det som är människans räddning. Eljest hade människan varit kvarlämnad i sin andliga död – åtskillnad från Gud om den inte besegrats i Kristi person, utan Jesus hade dött samma andliga död som Adam.

Jesus blir behandlad som Han vore andligt död, men det stora är att han kan ta det straffet och detronisera straffet i sin egen personlighet av syndfri, rättfärdig, hel och sann människa och sann Gud i sin person – Kristi person. Straffet verkställs och Jesus träffas av den djupaste vånda syndens konsekvenser och straffet andlig död innebär.

Han slaktas och dör, men lever ändå i Guds gemenskap. Den andliga döden biter inte på Honom eftersom Han är syndfri, ren och rättfärdig. Jesus upplever smärtan av den andliga döden när den kastas på Honom, men samtidigt i samma ögonblick, så dödas/detroniseras den andliga döden i Hans person.

Den andliga döden, ”avsaknaden av härligheten från Gud dödas/överbrygges i Guds egen person av andligt liv, som inte kan andligen dö och skiljas från Guds eget liv, även om Han behandlas och går igenom smärtan som Han vore andligt död.

Även om Han andligen ”dödas”, behandlas som om Han vore skild från Gud, så ÄR Han likväl genom Anden förenad med Gud. Gud kan inte dö! Och Kristi person är både Gud och människa samtidigt. Det är det som blir människans räddning. Detta är människans räddning, vem Jesus Kristus är i sin person ”Guds fullhet lekamligen” – ”Kristus kommen i köttet” – ”Ordet som var hos Gud och som var Gud som vart kött”. Som vart Gud och människa förenade.

Offret är inte att Jesus skulle skiljas från Guds gemenskap utan att Han skulle bära fram det RENA offret av en med Gud förenad människa. Kristi kropp och blod.

Straffet biter inte på Honom, så att trots att Han får det, så upplöses det inte bara i Hans person, utan straffet över alla människor av andlig död upplöses i samma stund som det upplöses i människans ställföreträdare, fast det där delas ut över ställföreträdaren.

Där i Kristi person övervinns den andliga döden över alla människor och blir personlig ägodel vid förtröstan på att den andliga döden övervinns i Kristi person – förtröstan till den Han är av Kristi person och förtröstan till det RENA offret av KRISTI PERSONS kropp och blod. Var säger Gud något annat?

Att säga att Jesus dog andligen är detsamma som att säga att Gud och människa INTE blev försonade och förenade i Kristi person, utan åtskildes. Det är detsamma som att säga att Jesus inte längre är Kristi person (en antikristlig tro på och bekännelse av Jesus).

Det är detsamma som att säga att Jesus inte bär fram ett RENT offer av KRISTI PERSONS kropp och blod, utan att det offer som bärs fram är offret av en andligt död från Gud skild människas kropp och blod. Det är att trampa Kristi blod under sina fötter och hålla det för ett orent offer. Inte konstigt att satan vill få människor att tro på en sådan antikristlig tro på Jesus som leder dem till fördärvet.

MEN NU BAR KRISTI PERSON (GUD OCH MÄNNISKA FÖRENADE) FRAM ETT RENT OFFER AV KRISTI PERSONS KROPP OCH BLOD PÅ KORSET! DÅ NÄR ”GUD VAR I KRISTUS OCH FÖRSONADE VÄRLDEN/MÄNNISKORNA MED SIG SJÄLV…”