Var är Kristi person i mellantillståndet från den kroppsliga döden fram till den kroppsliga uppståndelsen?
I 1 Petr. 3:18 – 20 ligger svaret. [Om man inte är låst vare sig av Trosförkunnelsens JDS (då ser man i texten en andlig pånyttfödelse av Jesu ande – som skilts från Gud redan innan den kroppsliga döden sker) eller är låst vid ”själens, personlighetens oupplösliga bindning till kroppen och därmed upphörande av personligheten vid kroppens död JDS”, (då ser man bara orden död och levande som kroppens död och kroppens uppståndelse och då blir det i praktiken en andlig död av Jesus vid kroppens död och en andlig nyfödelse av Jesus vid kroppens uppståndelse)]
1917: ”Ja, han blev dödad till köttet, men till anden blev han gjord levande, i anden gick han och åstad och predikade..”
1981: Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden, och så kunde han stiga ned och predika för andarna i deras fängelse…
Folkbibeln: Han blev dödad till köttet, men levandegjord genom Anden, I Anden gick han bort och utropade ett budskap…
Det står att Jesus är till kroppen dödad som rak kontrast till fortsättningen av texten. Kristi kropp är inte enbart frånskild jordelivet utan verkligen frånskild livet. Han är till kroppen dödad.
Var är då Kristi person när Han är dödad till kroppen?
Jo, i den fortsatta kontrasten till att kroppen är dödad finner vi Kristi person. Det står inte att Kristi person är andligt (livsgemenskapen med Gud = Gud och människa förenade) död med den döda kroppen eller tillsammans med den från livet frånskilda kroppen är andligt död (att Kristi person i likhet med kroppen är frånskild livet och död). Inte står det heller att ”Gud dog i Kristus”. Inte heller att människan Jesus dog och att Gud Jesus lever vidare.
Nej, som kontrast till kroppens död står det att Kristi person är andligt (Gud och människa förenade i livsgemenskapen med Gud) levande, (gjord andligt levande från evighet) genom Anden.
Alltså fastän Kristi kropp är frånskild livet och död, så är Kristi person andligt levande (Gud och människa förenade), levande i livsgemenskapen med den odödlige Guden och inte andligt död (bruten livsgemenskap mellan Gud och människa i Kristi person).
Var är Kristi person om Han är andligt levande (Gud och människa förenade) och inte är andligt död i den från livet frånskilda kroppen som är verkligt död? Jo, i Anden (driven av Anden) gick han (Kristi person – Gud och människa förenade) och åstad och predikade… Forts.
Forts. Var är Kristi person i mellantillståndet från den kroppsliga döden fram till den kroppsliga uppståndelsen?
I läran om att själen och personligheten är bunden oupplösligt till kroppen, så menar man att Kristi predikande inte kan ske här i sammanhanget, där det står att det sker, utan måste syfta på något som sker efter hans kroppsliga uppståndelse. Så måste det bli där för eljest håller inte lärokonstruktionen.
Men naturligtvis sker Kristi predikande ”för andarna i fängelset”, precis i det sammanhang det står att det sker och det står där, för att visa att Kristi person, fortfarande är Kristi person och andligt levande (Gud och människa förenade), även om Kristi kropp ligger frånskild, död och livlös i graven. Kristi kropp vore inte verkligt frånskild livet och död eljest. Det vore då inget verkligt offer av Kristi kropp och blod. Vore inte Kristi kropp frånskild allt liv, vore den inte verkligt offrad och död och behöva väckas till liv igen.
Är man i tanken bunden av att personen är oupplösligt knuten till kroppen och inte ser att Gud är mäktig att ”åtskilja ande själ märg och ben” och bevara personligheten i ett mellantillstånd mellan kroppens död och kroppens uppståndelse, med kroppen verkligt åtskild och död, så blir detta i tanken en gnostisk lära där man skiljer Kristi person från Kristi kropp.
Men vad som skiljer Jesu Gudom ifrån försoningen är ett åtskiljande mellan Gud och människa i Kristi person. Här i tiden kan inte Kristi person skiljas från Kristi kropp. Då är Han inte längre Kristi person, eftersom personligheten här i tiden är allt vad personen är till kropp och själ. Detta är dock vad Trosförkunnelsens JDS åstadkommer, när man tillvitar Honom människans andliga död så att Han är en vanlig andligt död människa och Gud och människa är åtskilda i Kristi person. Det tar bort Jesu Gudom i försoningen.
Samma sak händer om personligheten är oupplösligt knuten till kroppen på ett sätt som gör att personligheten upphör att finnas vid kroppens död. Då är Kristi person inte längre Kristi person (Gud och människa förenade) vid kroppens död. Det tar bort Jesu Gudom i försoningen.
Men när offret av Kristi kropp och blod ges och kroppen frånskiljs livet (kroppen vore inte verkligen offrad, frånskild livet och död om den inte helt skilts från allt upphörande av liv), så upphör inte Kristi person fördenskull att finnas. Forts.
Forts. Var är Kristi person i mellantillståndet från den kroppsliga döden fram till den kroppsliga uppståndelsen?
Kristi person är inte död eller har upphört att existera vid hans kroppsliga död. Därför blir det inte heller rätt om man i en iver att fokusera att Jesus är Gud, säger att Gud dör i Kristus eller dör med Kristus och skulle mena att Kristi person upphör att finnas till vid kroppens död.
Kristi person är i livgivande gemenskap genom Anden, fastän kroppen är livlös i graven. Det är vad detta Bibelsammanhang vill visa oss. Eljest hade både Guds person och Kristi person upphört att finnas vid Kristi kroppsliga död. Gud vore då verkligen åtskild från sitt eget Gudomliga liv och verkligen död i bemärkelsen att Han inte är Gud längre, utan död i dess yttersta konsekvens, andligt död och kroppsligt död.
Inget skulle då längre finnas om uppehållaren av allt liv själv vore andligt död och inte den evigt odödlige och andligt levande Guden vore död. Ekman försökte i boken Doktriner få det till att: ”den som inte förstår att Gud kan dö har inte förstått vad död är”. Sicket trams från Ekman som de flesta då bejakade och menade att Ekman övergett JDS.
Till kroppen dödad, men andligt levande (fortfarande Kristi person = Gud och människa förenade) genom Anden i livgivande gemenskap, gjord levande från evighet. Från evighet andligt levande genom Anden (=segern över den andliga döden i Kristi person), vid kroppens frånskiljande och död. Driven av Anden (i Anden) går han ock åstad…medan kroppen ligger livlös i graven.
Det är inte frågan om att Gud ska skiljas från sig själv och försonas med sig själv. Det är frågan om att Gud och människa ska försonas i Kristi person genom att aldrig skiljas åt!
Detta sker tack vare Jesu lydnad, syndfrihet rättfärdighet och Gudomlighet som ”Guds fullhet lekamligen” – Gud och människa förenade. Det är frågan om, att när all syndens konsekvens och andlig död tillräknas och kastas på Kristi person, så blir all syndens konsekvens och andlig död, detroniserad och omintetgjord i Kristi persons eviga andliga liv i den odödlige Guds försonade personen – ”Gud med oss”.
Det är ytterst i Guds egen odödliga, eviga person den andliga döden övervinns, genom att den aldrig kan ske i ”Gud och människa förenade” – ”Gud med oss” – Kristi person. Forts.
Forts. Var är Kristi person i mellantillståndet från den kroppsliga döden fram till den kroppsliga uppståndelsen?
Offret är Kristi kropp och blod
Det är Guds jordiska kropp, Kristi kropp och blod som är offret och inte en andlig död av Jesus ( d.v.s. att Kristi person upphör att vara Kristi person och att Gud dör i bemärkelsen upphör att vara Guds person) som är offret.
Det är Gud själv som har köpt oss med sitt eget blod, som Paulus säger till församlingen i Efesus! Och lyssna till Apg. 20:28 Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod.
1 Tim 3:16: ”Och erkänt stor är gudaktighetens hemlighet: Gud blev uppenbarad i köttet, rättfärdigad i Anden, sedd av änglarna predikad bland hedningarna, trodd i världen, upptagen i härlighet.”
Kristi person är ”Gud uppenbarad i köttet” och Kristi person deklarerar också att Han blir precis som Gud om sig själv i texten ovan angav ”upptagen i härlighet”, så upprepar Jesus samma sak om sig själv i Joh. 17: 5: ”Och nu Fader förhärliga du mig hos dig själv med den härlighet, som jag hade hos dig förrän världen var till”.
Jesus är Gud .”Jag och Fadern är ett” säger Jesus och presenterar sig även med samma uttryck som Gud : ”Jag ÄR”. Är Jesus Gud så är Han Gud igenom hela skeendet, utan uppehåll, från inkarnationen till återgången till härligheten varifrån han kom. Sker ett avbrott är han inte längre Gud. Då är också den sammansatta enheten i Guds enda person av Fader Son och Ande upplöst.
Vidare från Skriften om att Jesus ÄR Gud som bekräftar ovan angivna texter: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud … Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss och vi såg hans härlighet, vi såg likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader.” (Joh. 1:1,14) ”I Honom som är den osynlige Gudens avbild och förstfödd före allt skapat… allting har blivit skapat genom honom och till honom. Ja, han är till före allt annat och alltsammans äger bestånd i honom” (Kol. 1:15 – 19)
”Därför säger Han vid sitt inträde i världen: slaktoffer och spisoffer begärde Du inte, men en kropp beredde Du åt mig .. Se jag kommer – i bokrullen är skrivet om mig – för att göra Din vilja o Gud.
Och i kraft av denna vilja har vi blivit helgade, därigenom att JESU KRISTI KROPP, en gång för alla har blivit offrad..”… ”GUD VAR I KRISTUS och försonade världen med sig själv”…”Nu däremot, då ni är i Kristus Jesus, har ni, som förut var fjärran, kommit nära i och GENOM KRISTI BLOD…
”då han nu genom EVIG ANDE (Sann Gud) har framburit sig själv (ren, syndfri, sann Gudamänniska) SÅSOM ETT FELFRITT OFFER ÅT GUD”. (Hebr. 10:5-10; 2 Kor. 5: 17 – 21; Ef. 13 – 16; Hebr. 9:13-14) Forts.
Forts. Var är Kristi person i mellantillståndet från den kroppsliga döden fram till den kroppsliga uppståndelsen?
Segern över den andliga döden sker i Kristi person genom att den aldrig, på grund av Hans lydnad, syndfrihet och rättfärdighet, sker i Hans person. Gud och människa försonas, förenas i Kristi person, genom att den andliga döden (åtskillnaden från Gud) aldrig sker i människans ställföreträdare. Skulle den andliga döden ske i Kristi person, människans ställföreträdare, vore ställföreträdaren lika misslyckad som Adam och människan vore kvar i sin andliga död (åtskillnaden från Gud).
Den falska trosförkunnelsen hävdar att Jesus blev allt vad den fallne Adam var för att vi skulle bli allt vad Adam var före fallet och vad Jesus var i sin inkarnation som människa, såsom en Gud, denna tidsålders Gud. Vilket så nu möts i Katolicismens lära som en gemensam nämnare enligt Katolska kyrkans katekes, artikel 460: ”…Ty Guds Son blev människa för att göra oss till Gud. Guds ende Son ville att vi skulle få del av hans gudom och antog vår natur för att han, som blev människa, skulle göra människorna till gudar.”
Detta är ju något av de värsta lögner tillbaka till Edens lustgård där människans fall bestod just i att bejaka dessa lögner. Jesus blev aldrig bara människa. Hela tiden oavbrutet, så är Han ”Guds fullhet lekamligen” : Fullt ut människa och fullt ut Gud samtidigt, förenade/försonade i Kristi person i en oupplöslig gemenskap.
Den kroppsliga döden besegras i Guds jordiska kropps, Kristi kropps uppståndelse. Hade Jesus varit andligt död skild från Guds gemenskap, så hade det inte funnits en KRISTI persons kropp att väcka till liv. Det hade varit en vanlig från Gud skild andligt död människas kropp – lika misslyckad som den fallne Adam.
Då hade ingen haft någon kroppslig uppståndelse att se fram emot. Det är bara Kristi persons kropp som kan väckas till liv, såsom förstlingen av de kroppsligt avsomnade, eftersom Han hela tiden är andligt levande förenad med Gud. Hela tiden är Guds person. Hela tiden är Kristi person – Gud och människa förenade.
Jesu Gudom är då hela tiden knuten till Kristi person av Gud och människa förenade igenom hela skeendet. Jesus är hela tiden Gud. Jesus är hela tiden Kristi person. Här framgår på vilket sätt Gud dör med Kristus. Det är Guds jordiska kropp, Kristi kroppsliga död som Gud dör med Kristus. Forts.
Forts. Var är Kristi person i mellantillståndet från den kroppsliga döden fram till den kroppsliga uppståndelsen?
Det är alltså inte en andlig död (åtskillnad från livet) av vare sig Guds person eller Kristi (Gud och människa förenade) person, så att de upphör att vara Guds person och Kristi person, så att vare sig Gud eller Kristus finns och är döda med Kristi frånskilda och döda kropp utan existens av Guds person och Kristi person, med den döda kroppen i graven!!
Det är Kristi kropp som frånskilts människans egen livsande/själ och det Gudomliga livet, eljest vore inte Kristi kropp verkligen död och offrad. Guds jordiska kropp, Kristi kropp är verkligen offrad och död, men Gud som kan ”åtskilja själ ande märg och ben”, bevarar Kristi person (Gud och människa förenade) igenom den kroppsliga döden och de är genom Anden i livgivande gemenskap (andligt levande), både Guds person och Kristi person (Gud och människa förenade).
Driven av Anden går Han ock åstad…och Anden väcker så Guds jordiska kropp, Kristi kropp till liv igen i Kristi kropps uppståndelse. Både den andliga döden (åtskillnaden från Gud) och den kroppsliga döden är besegrade genom att Jesus igenom hela skeendet är både Gud och Kristi (Gud och människa förenade) person utan avbrott.
Är den död Jesus dör på korset ett frånskiljande och död av Kristi kropp från enheten av Gud och människa i personen Kristus?
”Det bröd jag skall giva, ÄR MITT KÖTT, och jag giver det, för att världen skall leva..för att han skulle åt dem båda FÖRENADE I EN ENDA KROPP skaffa försoning med Gud..har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP…genom att Jesu KRISTI KROPP BLEV OFFRAD..” (Joh. 6:51, Ef. 2: 13 – 16, Kol. 1:22, Hebr. 10: 9 – 10)
Det offer, det frånskiljande och verkliga död som igenom hela Bibeln fokuseras är OFFRET AV KRISTI KROPP OCH BLOD, som det giltiga och tillräckliga offret för världens synd. Med en samtidigt bevarad enhet av Gud och människa i Kristi person. Eljest är Han inte Kristi person som bär fram offret.
Triumfen över dödens makt sker på korset där den andliga döden berövades sitt rov genom att den aldrig sker i Kristi person vid offret av Kristi kropp och blod och Kristi person (enheten av Gud och människa i personen Kristus), är genom Anden i livgivande gemenskap vid offret av Kristi kropp och blod och frånskiljandet av Kristi kropp från livet och dess verkliga död.
Triumfen kulminerar i den kroppsliga uppståndelsen när den kroppsliga döden inte heller kan behålla sitt byte eftersom Jesus hela tiden är Kristi person och Kristi kropp inte längre är skild från livet i enheten av Gud och människa i Kristi person.
Kristus är då inte bara livet, Han är uppståndelsen och livet. ”Jag var död, men se jag lever”. Till kroppen dödad, men genom Anden levande i enheten av Gud och människa i Kristi person (1 Petr. 3:18-19).