Inlägg 1 Spaning på Upp. Kap. 14
Här synes vi igen ha en slags parentes av skeendet, som eljest pågår jämsides med domsbasuner etc. Det här är alltså inget som ännu skett, utan är något som Johannes får insyn i vad som kommer att hända under vedermödan och som Gud vill göra de troende informerade om. Först en liten översikt av vad som här sker i denna ”parentes”:
1. De 144.000 – ”Gossebarnet” – förstlingssköreden från Israels barns 12 stammar, samlade i ”det himmelska Sion”.
2. Tre Predikande änglar: a) Ett evigt evangelium b) Babylons fall annonseras c) Domen över odjurstillbedjarna.
3. De välsignade döda
4. Kristus skördens Herre – skördetiden på jorden – vininbärgningen
Upp. Kap 14: 1 ”Och jag såg, och se: Lammet stod på Sions berg, och med honom etthundrafyrtiofyra tusen som hade hans namn och hans Fars namn skrivet på sina pannor.”
”Lammet” pekar som alltid på Jesus Kristus som Frälsaren. Guds oskyldiga Lamm som offrades på korset där Hans blod utgjöts till försoning för mänsklighetens synder
”Sions berg” Det finns uppenbarligen ett himmelskt Jerusalem och ett Sions berg, som det även finns ett jordiskt Jerusalem och Sions berg (Rom: 11: 26; Hebr. 12: 22; Jes. 14: 3; Hes. 28: 16)
Att vi här har att göra med det Himmelska Sion blir uppenbart i vers 3 där det står att de 144.000 sjöng inför tronen. Från det himmelska Sion ska förlossaren, Konungarnas konung komma, som ska skaffa bort all ogudaktighet från Jakob (Israel) (Jes. 59: 20; Ps.14: 7; Rom. 11: 26)
”med honom etthundrafyrtiofyra tusen” 12.000 Israeliter från vardera 12 stammar ger 144.000 som en ”förstlingsfrukt” (14: 4) åt Gud, som under vedermödan kommer till tro på Jesus via de ”två vittnenas predikan” tillsammans med de troende ”som övervann honom genom Lammets blod och sitt vittnesbörds ord”. ”Gossebarnet” denna förstlingsfrukt” av de till på Jesus troende Judar, försökte ”satan/antikrist uppsluka”. Men gick bet när de ”evakuerades på ett mirakulöst sätt. Och nu är de här vid det Himmelska Sion.
”hade hans namn och hans Fars namn skrivet på sina pannor.” De vägrade att ta på sig antikrists märke och är nu här vid tron på Jesus, beseglade med Guds sigill – Gudsäganderätts stämpel: Ef. 1: 13 – 14 ”I honom har också ni, när ni hörde sanningens ord, evangeliet om er frälsning, i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den utlovade helige Ande som ett sigill. 14 Anden är ett förskott som garanterar vårt arv, att hans eget folk ska befrias, till hans ära och pris.” Dessa nu inför tronen har utöver den troendes sedvanliga Andens inneboende, utan ett speciellt kännetecken så att det ska framgå bortom allt rimligt tvivel att de tillhör Gud, så hade de ”hans namn och hans Fars namn skrivet på sina pannor.”
Upp. Kap. 14: 2 – 3 ”Och jag hörde en röst från himlen, som bruset av väldiga vatten och dånet av kraftig åska. Rösten jag hörde var som när harpspelare spelar på sina harpor. 3 De sjöng en ny sång inför tronen och inför de fyra varelserna och de äldste, och ingen kunde lära sig den sången utom dessa etthundrafyrtiofyra tusen som är friköpta från jorden.”
Vad de 144.000 nu här framför som en ”enig röst” från himlen, framförs med sådan auktoritet, övertygelse och kraft som ”bruset av väldiga vatten och dånet av kraftig åska.” Men det framförs samtidigt med en väldig harmoni och mjukhet ”som när harpspelare spelar på sina harpor.”
”De sjöng en ny sång” Här är det frågan om en både hyllningskör till Gud, men även av en unik ”vittensbördssång” till den mirakulösa räddning som de genomgått och som är alldeles unik och något som inga andra har eller kommer att genomgå.
På en mycket kort tid har de blivit övertygade om att Jesus är deras verklige Messias och på ett omvälvande sätt, kommit till tro på korsets och försoningens evangelium. Som en följd av deras tro så blev de dels förföljda av ortodoxa judar, såväl som av antikrist, som ville stoppa ”uppsluka” dem i deras ”linda”, som ”Gossebarnet”, förstlingsskörden av de på Jesus troende.
Men innan antikrist hinner med att döda dessa Judar, så räddas de mirakulöst och står nu här inför tronen och sjunger ”en ny sång”. Deras ”resa” med sina upplevelser var så helt utanför allt vad andra någonsin kommer att uppleva. Därför är det heller ingen annan som ”kunde lära sig den sången utom dessa etthundrafyrtiofyra tusen”
”som är friköpta från jorden.” Alla på Jesus troende, är på ett sätt friköpta från Jorden genom Jesu försoning. Kristus har köpt oss fria, betalning är given. Vi tillhör Gud och den ”tillkommande världen”. Där vi har vårt verkliga hem och eviga medborgarskap. Liksom Abraham, de troendes stora förebild (studera Rom. kap. 4!!), så är vi ”gäster i denna världen” och vi väntar på ”staden med de fasta grundvalarna vars byggmästare är Gud” (Fil. 3: 20; Hebr. 11: 10) Här fick nu ”förstlingsskörden” av det Judiska folket, en dem väl unt ”gräddfil” före alla andra, med redan här ”uppståndelse/härlighetskroppar” som gör att de kan här stå och lovsjunga Gud inför Hans tron, innan att någon annan kan ännu göra det.
Forts Spaning på Upp. Kap. 14
Inlägg 2 Spaning på Upp. Kap. 14
Upp. Kap. 14: 4 – 5 ”Det är de som inte har befläckat sig med kvinnor. De är jungfrur, dessa som följer Lammet vart det än går. De är friköpta från människorna som en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet. 5 I deras mun har det inte funnits någon lögn. De är fläckfria.”
Här uppvisas en slags paradox om att det dels enbart skulle handla om män: ”som inte har befläckat sig med kvinnor.” Samtidigt som det enbart skulle handla om kvinnor: ”De är jungfrur,”
Här handlar det då förvisso om någonting annat än kön!! Här handlar det först om otrohet mot Gud genom att ”sköka sig” med avgudadyrkan. Men dessa 144.000 av Israels barns 12 stammar vägrade tillbe antikrist och ta hans märke på sig och de höll dessutom fast vid tron på Jesus. De har alltså inte ”skökat” ”befläckat sig med kvinnor”
”De är jungfrur” Uttrycket Jungfru symboliserar renhet, alltså frälsning och syndaförlåtelse genom tron på Jesus, vilka förstlingsskörden av Israels tolv stammar åtnjutit.
”följer Lammet vart det än går.” Alla troende får följa ”Lammet varthelst det går” i sina personliga liv i de ”förutberedda gärningar” som gäller för var och en. Följer vi Honom här och nu så kommer vi att vara inräknade i Hans död, uppståndelse och förhärligande och så följa Honom in i det himmelska och eviga livet. De 144.000 är redan här eftersom de ”följer Lammet vart det än går.” Framme vid tronen i Himlen och sjunger ”den nya sången”.
”De är friköpta från människorna” De troende har möjlighet att komma bort ifrån att vara beroende av vad människor tycker och tänker. De kan få finna sin självkänsla och se sitt värde ”i Kristus” och var ”friköpta från människorna”.
Här under antikrists regim så kommer människan att riktigt sättas i centrum och det blir extra viktigt att likt ”sin master” vara en supermänniska. Det kommer kanske även att upprättas ett ”angiverisystem”, där det blir extra viktigt vad andra människor tycker och tänker om en. Men så plötsligt blir dessa 144. 00 av Israels 12 stammar ”friköpta från människorna”
”som en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet.” De är alla Israeliter som blir räddade under de första 31/2 åren av vedermödan som en förstlingsskörd åt Gud från det nationella Israel.
OBS! (Här ingår inte dagens falska Messias – troende, bedragna av en avfallen falsk kristenhet och vilseförande ”Messias – väckelser”, om att de troende ska påskynda Kristi ankomst genom att efterleva Judiska riter, högtider och tideräkning!! Vilset så det bara knakar om det!! Hur man idag skapar falska Messias – troende!)
I slutskedet av vedermödans tid, dess sista 31/2 år efter att antikrist blivit satan inkarnerad, så kommer den ”kvarleva”, ”som flydde ut i öknen” och där på ett mirakulöst sätt beskyddades, fram till att så när Jesus vid sitt enda ankommande och sätter sina fötter på Olivberget, Moria berg, som då rämnar mitt itu, så faller täckelset och de ser vem ”de har stungit och upphängt på trä” och så blir de ”frälsta på en dag”.
”I deras mun har det inte funnits någon lögn. De är fläckfria.” Här handlar det inte om att dessa skulle vara några slags supertroende, som aldrig ljugit och att de skulle ha levt ett fläckfritt liv, eftersom Bibeln är klar med att ”alla har syndat och står med skuld inför Gud”(Rom.3: 10) !
Att de kunde stå inför tronen som ”rättfärdiga och utan lögn”, beror på att de tagit emot nåden och syndernas förlåtelse och för Kristi skull, tillräknas av nåd, Kristi rättfärdighet. Endast i Kristus är människan ostrafflig! Han har i sin ställföreträdande kroppsliga död, tagit bort straffet, när Han där på korset frambar sitt blod till försoning för världens synder, så att det därför inte finns något straff eller någon fördömelse för dem som är i Kristus Jesus och lever i Hans nåd (Joh. 5: 24; Rom. 8: 1)
Har ibland fått på ”hundhuvudet” för att jag talar om Kristi kroppsliga död och uppståndelse och som att jag därmed inte skulle mena att ”hela Jesus dog”. Men vem ÄR Jesus? Jo Gud själv!! Kan då Gud dö? Jag har funderat över dessa frågor, och studera där ordentligt igenom vad jag där skriver!
http://tre-skrivare.se/hf/H5Bok.shtml
Forts Spaning på Upp. Kap. 14
Inlägg 3 Spaning på Upp. Kap. 14
Upp. Kap. 14: 6 – 7 ”Och jag såg en annan ängel flyga uppe på himlen. Han hade ett evigt evangelium att förkunna för jordens invånare, för alla folk och stammar och språk och länder, 7 och han sade med stark röst: ”Vörda Gud och ge honom äran! Stunden för hans dom har kommit. Tillbe honom som har gjort himlen och jorden, havet och vattenkällorna.”
”en annan ängel” Den ängel som senast gav sig tillkänna var ängeln som förmedlade den sjunde domsbasunen (11: 15 som vi redan spanat på under Kap. 11 – 12). Nu är det en ”annan ängel” som flög ”uppe på himlen”. Eftersom människorna skulle höra budskapet om ett ”evigt evangelium att förkunna för jordens invånare, för alla folk och stammar och språk och länder”, så måste detta ske från den lägre lufthimlen, som nu var utrensad från satan och hans fallna änglar som kastades ut från lufthimlen (12: 7: 8)
Därmed kan änglar därefter lättare direkt få igenom sina budskap, när vi kommer in i vedermödan. Under Daniels tid när satan fortfarande agerade utifrån lufthimlen (”ondskans andemakter i himlarymderna”), blev både ängeln Gabriel och Mikael hindrade av onda andefurstar i andevärlden i flera veckor, då de skulle frambära sitt budskap till Daniel (Dan. 9: 21 – 23; 10: 12 – 13)
Paulus varnade för att om en ängels skulle predika ”ett annat evangelium”, än det som de själva (Apostlarna och Paulus) fått från Jesus, så skulle man inte ta emot det och sätta tro till det (Gal. 1: 8 – 12). Men här var det uppenbart en ängel som framförde ”ett evigt evangelium”. Alltså ett sant evangelium om Jesus.
Människor här under vedermödan, får här inte bara via de två vittnena och de troendes ”vittnesbörds ord”, kunskap om Jesus, utan även här på ett övernaturligt sätt via en ängel med ett evangelium om evigt liv genom nåden och tron på Jesus. Jesus kommer att göra allt för att rädda så många som möjligt även under vedermödan.
Och det verkar som att det faktisk kommer att resultera i inte bara en väckelse bland Judarna (de 144. 000 tusen av Israels barns 12 stammar), utan även de ”som kommer ut ur den stora bedrövelsen och som tvagit sina kläder vita i Lammets blod”. Väckelsen bland de troende sker via att ”de besegrade honom i kraft av Lammets blod och sitt vittnesbörds ord”, och vägrade ta på sig antikrists märke och vägrade att tillbe honom. Vilket leder till ett till aldrig tidigare skådat martyrskap. Där troheten till Jesus prövas till det yttersta.
”att förkunna”…med stark röst: ” Här är det inte frågan om lite lojt förmedlande av ”ett evigt evangelium”, utan handlar om en förkunnelse med auktoritet och kraft och det ”för alla folk och stammar och språk och länder”, som nu är utsatta för antikrists och den falske profetens förvillelser, ska ändå få en ärlig chans att söka Gud!
Få en chans att ”Vörda Gud och ge honom äran!.. Tillbe honom som har gjort himlen och jorden, havet och vattenkällorna.” Och inse att: ”Stunden för hans dom har kommit.”
Detta proklameras med ”hög röst”, så att ingen kan missa det. Men det verkar ändå vara många som inte hörsammar det utan förhärdar sina hjärtan och hellre väljer att låta sig förföras av antikrist och den falske profeten.
Ängeln hade dessa budskap: a) Frukta Gud, ge Honom hyllning b) Stunden är inne för Guds dom c) Tillbe Honom som skapat allt.
Att frukta Gud, inte vara rädd för Gud, men inse att Han är Universums Herre, som har skapat allt, och att jag bör underordna mig Hans räddningsplan för mig, och eljest får dra min konsekvens, om jag säger nej till Hans räddning, som Han erbjudit mig i Jesus Kristus och gå miste om en evighet i min Skapares gemenskap. Vi behöver inse att Gud kommer att dra en gräns, när ”Stunden för hans dom har kommit.” för vilka som ska leva tillsammans med Honom i en oändlig evighet, eller vilka som kommer att i sin otro på Jesus att stå utanför Guds gemenskap, sin skapare i en oändlig evighet.
Jag har en slags ”stalker”, som trots att jag förklarat, att jag varken själv är intresserad av hans förvillelser, om att alla en dag ska bli räddade eller att jag vill medverka till att föra denna förförelse vidare, som även förmedlar en JDS – lära, likväl ständigt skriver till mig med en ”besserWisser attityd” och vill få mig att framstå som att jag förmedlar något falskt.
Hans argument är bl.a. att Evigheters evighet – enligt grekiskans aionas aionen, ska översättas med ”flera tidsåldrar”. Vilket är helt riktigt. Men här är ju poängen, att en redan oändlig tid, kan inte följas av en ännu oändlig tid.
”Tidsåldrarnas tidsåldrar” kan jämföras med liknande ordkonstruktioner som ”Konungarnas konung”, ”himlars himmel” och ”böckernas bok”. Där syftar ordkonstruktionen på det slutliga Messianska riket med ”konungarnas konung”. Alltså den slutliga tidsåldern av detta slag, som tidigare förebådats.
”Himlars himmel” är samma ordkonstruktion, som visar på att ”himlars himmel”, är den slutliga tidsåldern av detta slag, som tidigare förebådats.
När det talas om att de som inte tillhör Kristus ska ”brinna i den sjö som brinner i evigheternas evigheter” (”tidsåldrarna tidsåldrar”) så är det samma sak där. Det handlar om den sista, sluliga tidsåldern av detta slag, där människor i en oändlig evighet kommer att vara skilda från gemenskap med Gud sin skapare.
Forts Spaning på Upp. Kap. 14
Inlägg 4 Spaning på Upp. Kap. 14
Upp. Kap. 14: 8 – 11: ”En annan ängel följde efter, och han sade: ’Fallet, fallet är det stora Babylon, som gav alla folk att dricka av sin otukts vredesvin.’ 9 En tredje ängel följde dem och sade med stark röst: ’Om någon tillber vilddjuret och dess bild och tar emot märket på sin panna eller hand, 10 då ska han själv få dricka av Guds vredes vin som oblandat hälls i Guds vredes bägare. Han ska plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. 11 Röken från deras plåga stiger i evigheters evighet. De har ingen ro vare sig dag eller natt, de som tillber vilddjuret och dess bild och som tar emot märket med dess namn.”
Den andra ängeln i ordningen annonserar här Babylons undergång, som vi redan spanat på under Kap. 18. Här kan man kanske komplettera med Babylon talar för uppror mot Gud som startades med Babels torn och avgudadyrkan med en följd av omoral och sexuella perversiteter. Vad vi tidigare pekat på är den snedvridna, korrupta ekonomiska politiken, där de rika blir allt rikare och de fattiga allt fattigare. Och knappast blir det mer än skenbart bättre, när antikrist utdömer ”Babylon” och inrättar sitt egna ekonomiska system och avgudadyrkan av honom själv.
Att Babylon nu avskaffas, som ”gav alla folk att dricka av sin otukts vredesvin.” som gav en bitter eftersmak och en otäck baksmälla, när man inte valde att efterfölja Gud och därför drarkonsekvensen av Gudsfrånvaro i sitt liv över sig själv. Blir än värre om ”någon tillber vilddjuret och dess bild och tar emot märket på sin panna eller hand, 10 då ska han själv få dricka av Guds vredes vin som oblandat hälls i Guds vredes bägare.”
Den 3:e predikande ängeln varnar för att tillbe odjuret (antikrist) och dess avbild och att ta emot dess märke. Tillbedjan av antikrist och hans bild kommer att bli påbjuden under hot om dödsstraff. Stora skaror kommer att bli avrättade. Men en del kommer att undgå antikrists kontrollsystem och kommer att befolka tusenårsriket, (kanske på grund av ”ängelns budskap”), vid sidan om det Judiska folket och de förvandlade troende, som ska ”regera med Kristus”.
”då ska han själv få dricka av Guds vredes vin som oblandat hälls i Guds vredes bägare.”
Här handlar det inte längre om att man drar straffet över sig själv genom, sin otukts vredes vin”, utan här kommer Guds dom ”Guds vredes vin”, enligt Joh. 3: 36: ”Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte hörsammar Sonen ska inte få se livet, utan GUDS VREDE BLIR KVAR ÖVER HONOM”.
”Guds vredes vin”, är ett uttryck för Guds dom över dem som väljer att följa satan i dennes sista försök att nå världsherravälde och reagera över människan i Guds ställe och man hamnar i 2: 2: 5: ”Med ditt hårda och obotfärdiga hjärta hopar du vrede över dig till vredens dag, då det blir uppenbart att Gud dömer rättvist..”
”plågas i eld och svavel” En bild av ”eldsjön”, som utgör en fortsättning av Hades, där de som inte hör Kristus till, är förvarade i väntan på deras kroppsliga uppståndelse och väntan på domen där de får olika straff i förhållande till hur de levt efter sitt samvete, men som ändock går evigt – oändlig evigt – förlorade i sin otro på Jesus. En plåga av ett fördärvat liv, utan Gud och meningen med sitt liv i Guds gemenskap.
Både de på Kristus troende (som väntar på den kroppsliga uppståndelsen i Paradiset för härlighetskroppar och lön utan fördömelse) och de icke på Kristus troende i Hades , som väntar på sina uppståndelsekroppar till dom, är enligt Lukas Kap. 16 medvetna individer! Ngt som ”stalkern” förnekar för att kunna få sin vilsna lära att få trovärdighet, med samtidigt både en JDS lära av Jesus och med en lära om att alla en dag ska bli räddade .
Han är helt vilset ute, och jag ämnar som sagt, inte att ge honom minsta utrymme för sina förförelser via de ”media” som jag ansvarar över. Och var denna ”villsna stalker” om med en JDS – lära och att alla en dag ska bli räddade, har sin vilsna hemvist, visar sig ju när han inte ens kan respektera, när man ber honom om, att inte vidare höra av sig med sin villfarelse, men ändå fortsätter.
Angående att de kroppsligt avsomnade ändock är medvetna individer, framgår när Jesus vid sin kroppsliga död på korset, samtidigt säges gå ”för att predika ett budskap för andarna i fängelset”.
I 1 Petr. 3:18 – 20 1917: ”Ja, han blev dödad till köttet, men till anden blev han gjord levande, i anden gick han och åstad och predikade..”
1981: Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden, och så kunde han stiga ned och predika för andarna i deras fängelse…
Folkbibeln: Han blev dödad till köttet, men levandegjord genom Anden, I Anden gick han bort och utropade ett budskap…
Det står att Jesus är till kroppen dödad som rak kontrast till fortsättningen av texten. Kristi kropp är inte enbart frånskild jordelivet utan verkligen frånskild livet. Han är till kroppen dödad.
Var är då Kristi person? Jo, i den fortsatta kontrasten till att kroppen är dödad finner vi Kristi person. Det står inte att Kristi person är andligt (livsgemenskapen med Gud = Gud och människa förenade) död med den döda kroppen. Nej, som kontrast till kroppens död, så står det att Kristi person är andligt (Gud och människa förenade i livsgemenskapen med Gud) levande (gjord andligt levande från evighet) genom Anden. I Anden (driven av Anden) gick han (Kristi person – Gud och människa förenade) och åstad och predikade för andarna i fängelset.
”Back to buissness” och fortsatt spaning på sanning utifrån Upp. Kap. 14: 8 – 11:
Motsatsen till ”Röken från deras plåga stiger i evigheters evighet. De har ingen ro vare sig dag eller natt”, så får vi påminna oss om de sanna troende på Jesus, som kommer att bli Honom lika när de får se Honom sådan Han är (1 Joh. 3: 2). Vari kommer denna likhet egentligen att bestå? Utan att vi var och en förlorar vår egen identitet, så torde det innebära, att vi likt Jesus i sin uppståndelse, fick en evig odödlig härlighetskropp, så får också vi det.
Men vi kommer aldrig, att bli Honom lika i den Han ÄR, som Gud själv i den oupplösliga enheten av Fader, Son och Ande!! Vi kommer aldrig att bli enligt trosförkunnelsen ”små Jesusar” och ”i vår egen ande – vår egentliga identitet, vara skapade till likhet med Gud”, som att vi i oss själva skulle vara, ”inte som Gud, men såsom en Gud”. Tyvärr finns det vilsna människor som anammar dessa kvalificerade lögner från trosförkunnelsen.
”Han ska plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet.” In to the bitter end, så kommer Kristus att se till att alla i ”eldsjön” är där på grund av en rätt och rättvis bedömning. Där de så därför är ställda ”inför de heliga änglarna och inför Lammet.” , för att här inte ska begås något misstag i bedömningen och domen!
Forts Spaning på Upp. Kap. 14
Inlägg 5 Spaning på Upp. Kap. 14
Upp. Kap. 14: 12 – 13 ”Här visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus. 13 Och jag hörde en röst från himlen: ’Skriv: Saliga är de döda som härefter dör i Herren. Ja, säger Anden, de får vila sig från sina mödor, för deras gärningar följer dem’.”
Här dels uppmanas till, men även ”visar sig” vilken konsekvens det blir under detta skeende under vedermödan, för dem som ”håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.” Både Judar och troende kristna blir på ett speciellt sätt utsatta för den falske profetens intensiva propaganda att ge upp sin tro på Bibelns Jesus och istället, anamma en falsk världsfrälsare, en annan, en i stället för Kristus, antikrist och bejaka honom som messias.
Men ”Saliga är de döda som härefter dör i Herren.” Inte alla döda är saliga. Men alla som dör med en sann tro på den Sanne Jesus Kristus är saliga. Den på Jesus troende och av nåd räddade människan går efter den kroppsliga döden Till Paradiset/Abrahams sköte i väntan på kroppens uppståndelse i en evig härlighetskropp. Se:
http://tre-skrivare.se/hf/H5Bok.shtml#mi2
”Och jag hörde en röst från himlen… Ja, säger Anden” Här engageras även Anden i den oupplösliga sammansatta enheten av Fader Son och Anden med dels proklamationen ”Saliga är de döda som härefter dör i Herren.” och vidare ”de får vila sig från sina mödor, för deras gärningar följer dem.”
Tiden i Paradiset i väntan på kroppens uppståndelse synes utgöra en slags vila, men ändå med ett slags medvetande tillstånd (Luk. Kap. 16), där man varken kan delta vidare i skeendet på jorden. Och varken de eller vi som kroppsligen lever kan ha kontakt med varandra.
Bibeln varnar för att alla sådana försök (Spiritism) leder till ”onda andars spel”, vilket är precis vad som sker när katoliker vänder sig till Maria för hjälp i förbön. Hon befinner sig som alla andra troende i Paradiset i väntan på kroppens uppståndelse och kan inte ha någon kontakt med oss eller vi med henne.
”för deras gärningar följer dem.” Här handlar det inte om någon form av laggärningar i ett försök att bli behagad av Gud. Det handlar här om de ”trosgärningar”, som följt de sanna troende, när de av Guds nåd blivit ledda till att med hjälp av Guds Ande, ”vandra i förut beredda gärningar”. Ef. 2: 4 – 10: ”Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem.”
Dessa ”trosgärningar” kan aldrig bli om intet, utan ”följer dem”, liksom alla deras böner och förböner kommer att fortsätta verka och därtill noterade och uppföljda av Jesus själv med att Han själv beder för dem och därtill lägger sin rökelse (sitt bifall, sin bekräftelse och önskan om verkställande med råge) till deras böner som skett i Jesu namn, i tro på vem Han ÄR och har gjort.
Detta är raka motsatsen till vad de får erfara som efterföljt satan och inte ”låtit sig försonas med Gud”, vid erbjudandet om nåd och förlåtelse på grund av Kristi försoningsverk på korset:
De har ingen ro vare sig dag eller natt, de som tillber vilddjuret och dess bild och som tar emot märket med dess namn.”
Upp. Kap. 14: 14 ”Och jag såg, och se: ett vitt moln, och på molnet satt en som liknade en människoson . På sitt huvud hade han en krona av guld, och i sin hand en skarp skära.”
Vitt talar om rättfärdighet. Det omtalar att den som sitter på detta moln, är Gud själv, Sonen som ”människosonen” och rättfärdig. Moln/sky omnämns i samband med både Kristi ”himmelsfärd” och Kristi ankomst enligt Dan. 7: 13 – 14; Matt. 24: 30, 26: 64; Apg. 1: 9 – 11; Upp. 1: 7 – 8:
”I min syn om natten såg jag, och se, en som liknade en människoson kom med himlens skyar, och han närmade sig den Gamle och fördes fram inför honom. 14 Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde som inte skall ta slut, och hans rike skall inte förstöras.”
”Då ska Människosonens tecken synas på himlen, och jordens alla folk ska jämra sig när de ser Människosonen komma på himlens moln med stor makt och härlighet.” … Jesus sade till honom: ’Du själv har sagt det. Men jag säger er: Härefter ska ni se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens moln’.”
”När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn. 10 Medan de såg mot himlen dit han steg upp, stod plötsligt två män i vita kläder hos dem. 11 De sade: ’Galileer, varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som togs upp från er till himlen, han ska komma tillbaka på samma sätt som ni såg honom stiga upp till himlen’.”
”Se, han kommer med molnen, och varje öga ska se honom, även de som genomborrat honom. Och jordens alla stammar ska jämra sig för hans skull. Ja, amen. Jag är A och O , säger Herren Gud, han som är och som var och som kommer, den Allsmäktige.”
”och på molnet satt” Att Jesus här ”satt” visar på ett fullbordat försoningsverk och anknyter till Hebr. 8: 1 om att ”vi har en överstepräst, som sitter på Guds högra sida”, som på korset kunde säga, ”tetelestai” = att ”allt är fullbordat – jag har betalat priset”.
”på molnet satt en som liknade en människoson” Jesus använde både titeln ”Människoson” och titel ”Guds Son vid ett antal tillfällen. Som Guds Son är Jesus, den sammansatta enheten av Fader Son och Andens representant i försoningen mellan Gud och människa.
Som ”Människoson”, är Han i människans ställe deras representant, den som i sin person av Gud och människa förenade (Kristi person), i sin syndfria rättfärdighet och Gudomlighet, förenar och försonar Gud och människa i sin person och så kan bära fram det RENA offret av Kristi persons kropp och blod på korset;
”Också åt eder har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig heliga och obefläckade och ostraffliga (Kol. 1:22)
”Och det bröd som jag skall giva, är mitt kött, och jag giver det, för att världen skall leva.” (Joh. 6:51)
”Nu däremot, då ni är i Kristus Jesus, har ni, som förut var fjärran, kommit nära i och genom Kristi blod. Ty han är vår frid, han som av de båda har gjort ett och brutit ned den skiljemur, som stod emellan oss, nämligen ovänskapen. Ty I SITT KÖTT gjorde han om intet budens stadgelag, för att han skulle av de två i sig skapa en enda ny människa och så bereda frid och för att han skulle åt dem båda förenade i en enda KROPP skaffa försoning med Gud, sedan han genom korset hade i sin person dödat ovänskapen.” (Ef. 2: 13 – 16)
”genom att Jesu Kristi KROPP blev offrad en gång för alla.” (Hebr. 10: 9 – 10)
”hade han en krona av guld,” Pekar på att Jesus här inte bara här företräder människorna som ”Människosonen, utan att Han samtidigt var ”Guds Son” som enligt då i GT hade en konungs tre stora funktioner att vara regent, vara domare, och vara härförare. Här framträder nu Jesus både som konung och domare i samklang med Joh. 5: 22 – 23; Apg. 10: 42 – 43; 17: 31:
”Och Fadern dömer ingen, utan han har överlämnat hela domen till Sonen 23 för att alla ska ära Sonen så som de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern som har sänt honom.”
”Och han befallde oss att predika för folket och vittna om att han är den som Gud har utvalt till domare över levande och döda. 43 Om honom vittnar alla profeterna att var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse genom hans namn.”
”Han har nämligen bestämt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet genom en man som han har utsett, och han har erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.”
”och i sin hand en skarp skära.”
Nu är vi framme vid ”skörden”, som kanske inte var något som överensstämde med de idag ”härlighetspredikanter” och ”sömn och lyckopiller”, lögnpredikanter som ”kliar människor i öronen”, som talar om ”väckelse, skörd och Kristi snara ankomst med ett osynligt uppryckande undan vedermödan och antikrists ankomst”.
Det är inga människor, som kommer att skörda in någon form av skörd. Vare sig de änglar som ska skörda in, de som hör Kristus till, eller den skörd av de som inte hör Kristus till, kommer att få sin dom, när Han här framträder med ”i sin hand en skarp skära.”, som nu står inför att förverkligas, så ska människor hålla sina fingrar borta därifrån och låta bli att försöka framstå som ”skördemän”. Vi ska ”så Guds Ord” och överlämna skörden till ”skördens Herre”!! Och inte försöka ge sken av att man ”deltar i skördens Herres arbete”!!! Då är man rejält vilset ute!!!
Forts Spaning på Upp. Kap. 14
Inlägg 6 Spaning på Upp. Kap. 14
Upp. Kap. 14: 15 – 20 ”Och en annan ängel kom ut från templet och ropade med stark röst till honom som satt på molnet: ’Räck ut din skära och skörda, för skördetiden har kommit och jordens skörd är mogen.’ 16 Han som satt på molnet lät då sin skära gå över jorden, och jorden skördades. 17 En annan ängel kom ut från templet i himlen, också han med en skarp skära. 18 Och ännu en ängel kom ut från altaret, han som hade makt över elden. Han ropade med stark röst till ängeln med den skarpa skäran: ’Räck ut din skarpa skära och skörda druvklasarna från jordens vinstock, för dess druvor är mogna.’ 19 Och ängeln lät sin skära gå över jorden och skördade druvorna från jordens vinstock och kastade dem i Guds vredes stora vinpress. 20 Vinpressen trampades utanför staden, och blod flöt från pressen och nådde upp till betslen på hästarna ettusen sexhundra stadier bort.”
Ännu en ängel fick här framträda och kom ”ut från templet” d.v.s. Det himmelska tempel som ej är gjort av människohänder utan vars skapare är Gud själv (Hebr. 9: 11). Detta ska inte förväxlas med uppgiften i Upp. 21: 22 att Johannes ”inte såg något tempel, ty Herren Gud är dess tempel, han och Lammet”. Där handlar det om ”Kristi brud”, de troende, som redan nu är ett tempel där Guds Ande bor (1Kor.3: 10, 6: 19 – 20)
”ropade med stark röst till honom som satt på molnet” Här handlar det om ett viktigt budskap (”stark röst”), om att ”honom som satt på molnet” Kristus själv nu är framme vid att ”Räck ut din skära och skörda, för skördetiden har kommit och jordens skörd är mogen.”
Något som enligt Joel 3: 12 – 17 handlar om en Herrens dag i Domens dal (Josafats dal – Harmagedon), som en skördetid, då ”lien ska gå ty skörden är mogen”. Budskapet kommer från Fadern, som är den som bestämmer tider och stunder för skörden av jorden. Både av den goda säden (som möter Kristus i skyn i samband med Hans enda ankomst) och den onda säden som får sin dom efter Harmagedon (Matt. 24: 36)
Detta är analogt med profetian om ”Herrens dag den stora och förfärliga”, när antikrist samlar sina härar mot Israel för att utrota dem. Kristus har då här satt sina fötter på Oljeberget och ”skäran” utgörs av de domsord som Jesus kommer att uttala över antikrist, den falske profeten och de fientliga armeer som samlats i Josafats dal för ”den slutliga lösningen på Judeproblemet”:
”Låt hednafolken resa sig och dra ut till Josafats dal, ty där skall jag sitta till doms över alla hednafolk häromkring. 13 Låt lien gå, ty skörden är mogen. Kom och trampa, ty pressen är full, presskaren flödar över, ty deras ondska är stor. 14 Det är skaror på skaror i Domens dal, ty Herrens dag är nära i Domens dal. 15 Solen och månen förmörkas, och stjärnorna mister sitt sken. 16 Herren ryter från Sion, från Jerusalem låter han sin röst höras, så att himlen och jorden bävar. Men Herren är en tillflykt för sitt folk, ett skydd för Israels barn. 17 Och ni skall förstå
att jag är Herren , er Gud, som bor på Sion, mitt heliga berg. Jerusalem skall vara heligt, och främlingar skall inte mer ta vägen genom henne.”
Detta är så analogt med Matt. 13: 37 – 42; 25: 31 – 34:
”Han svarade: ’Den som sår den goda säden är Människosonen. 38 Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. 39 Fienden som sådde det är djävulen. Skörden är tidens slut, och skördemännen är änglar. 40 Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld ska det bli vid tidens slut. 41 Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska samla ihop ur hans rike allt som förleder och alla som gör orätt 42 och kasta dem i den brinnande ugnen. Där ska man gråta och gnissla tänder’.”
”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. 32 Och alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja dem från varandra som herden skiljer fåren från getterna. 33 Och han ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra. 34 Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse.”
”En annan ängel kom ut från templet i himlen, också han med en skarp skära. Och ännu en ängel kom ut från altaret, han som hade makt över elden.”
Elden på altaret fick aldrig slockna. Elden, Guds eviga kärlek uttryckt via försoningsverket på Golgata och förmedlat via Anden. Skulle här via ängelns uppgift att se till att Jesu försoningsverk aldrig skulle upphöra att förmedlas.
Nu är det en febril verksamhet inför ”skördetiden” som ska verkställas av Jesus Kristus själv, men även här av på Hans uppdrag: ”Han ropade med stark röst till ängeln med den skarpa skäran: ’Räck ut din skarpa skära och skörda druvklasarna från jordens vinstock, för dess druvor är mogna.” Det här är inte fråga om någon vacker skörd, utan handlar om en dom över de människor, som inte hör Kristus till, utan som är ”fullmogna” i sin förhärdelse och förnekelse av Kristus och som därför liknar sura, oätbara druvor (Joel. 3: 13)
”Och ängeln lät sin skära gå över jorden och skördade druvorna från jordens vinstock och kastade dem i Guds vredes stora vinpress.”
Guds vredesdom över ogudaktigheten är framställd som en ”vinpress” enligt Jes. 61: 2; 63: 1 – 4:
”till att predika ett nådens år från Herren och en hämndens dag från vår Gud…Det är jag som talar i rättfärdighet, jag som är mäktig att frälsa. Varför är din dräkt så röd, varför liknar dina kläder en vintrampares? ’En vinpress har jag trampat, jag ensam, ingen i folket hjälpte mig. Jag trampade dem i min vrede, trampade sönder dem i min förbittring. Då stänkte deras blod på mina kläder, så att jag fick hela min dräkt nerfläckad. Ty hämndens dag var i mitt hjärta, och året för min återlösning hade kommit.”
”Vinpressen trampades utanför staden, och blod flöt från pressen och nådde upp till betslen på hästarna ettusen sexhundra stadier bort.”
Antikrists härar anfaller utanför staden Jerusalem och får där sin dom ”utanför staden”. Den norra porten i Jerusalem, Damaskusporten, var den port varifrån Jesus fördes ut som världens syndoffer, dömd till att dö för våra synder enligt Hebr. 13: 11 – 13:
”Offerdjurens blod bärs in i det allra heligaste av översteprästen som syndoffer, men kropparna bränns upp utanför lägret. Därför har också Jesus lidit utanför stadsporten, för att helga folket med sitt eget blod. Låt oss därför gå ut till honom utanför lägret och bära hans vanära”.
”ettusen sexhundra stadier bort.”, utgör sträckan från Damaskusporten, som Jesus passerade på sin väg mot sin korsfästelse och sin kropps blodsutgjutelse, utgör samtidigt ett visst avstånd till när ”blod flöt från pressen och nådde upp till betslen på hästarna”
Här åskådliggörs vilken oerhörd blodspillan, till ingen nytta, som här sker i antikrists (den falske världsfrälsaren – en annan, en istället för Kristus spår), i jämförelse med betydelsen av offret av Kristi persons (Gud och människa försonade/förenade) kropp och blod på korset:
”Också åt eder har han nu SKAFFAT FÖRSONING I HANS JORDISKA KROPP, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig heliga och obefläckade och ostraffliga” (Kol. 1:22)
”Och det bröd som jag skall giva, är mitt kött, och jag giver det, för att världen skall leva.” (Joh. 6:51)
”Nu däremot, då ni är i Kristus Jesus, har ni, som förut var fjärran, kommit nära i och genom Kristi blod. Ty han är vår frid, han som av de båda har gjort ett och brutit ned den skiljemur, som stod emellan oss, nämligen ovänskapen. Ty I SITT KÖTT gjorde han om intet budens stadgelag, för att han skulle av de två i sig skapa en enda ny människa och så bereda frid och för att han skulle åt dem båda förenade i en enda KROPP skaffa försoning med Gud, sedan han genom korset hade i sin person dödat ovänskapen.” (Ef. 2: 13 – 16)
”genom att Jesu Kristi KROPP blev offrad en gång för alla.” (Hebr. 10: 9 – 10)
Pingback: Vad väntar de troende och det Judiska folket under vedermödan | HaFos funderingar
Pingback: Donald Trump | HaFos funderingar
Pingback: Samlat länkar spaning på Uppenbarelseboken | HaFos funderingar