Inlägg 1 Spaning på Upp. Kap. 4
4: 1 ”Därefter såg jag, och se: en dörr stod öppen i himlen. Och rösten som jag först hade hört tala till mig som en basun sade: ’Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som måste ske efter detta’.”
”såg jag, och se…som jag först hade hört”. Johannes fick öppnade ögon, öron och sinnen för att kunna ta emot och förmedla vad Gud här ville via Johannes bära fram till de troende: ”vad som måste ske efter detta.”
”en dörr stod öppen i himlen” Jesus är dörren till räddning för människan in i Guds gemenskap. Men måste det vara fråga om en verklig port in i den himmelska världen som kan öppnas och tillslutas. Jesus har makt att öppna och tillsluta enligt Upp. 3: 7. Här har Han tillfälligtvis ”öppnat” för Johannes att kunna blicka in för att kunna se, höra och förmedla ett budskap från Gud till de troende.
” i himlen” Ordet himmel används både om himlavalvet – lufthimlen och Guds himmel. Ska längre fram i denna spaning kika lite mer kring begreppet himmel.
”rösten som jag först hade hört tala till mig som en basun” Enligt Upp. 1: 10 -20 så var det den förhärligade Människosonens röst.
”Vad som ska ske härefter” , är innehållet i resten av Upp. med uppfyllandet av flera profetior från GT. Bl.a fån Daniels profetia om en 70:e årsvecka som menas vara en sjuårsperiod av ”vedermödans och vredens tid på Jorden.
Skulle de troende redan vara uppryckta innan detta skeende, så hade det ju inte funnits en anledning för Gud att via Johannes förmedla, vad man hade framför sig, från att vedermödan inträder med en regeringsperiod för den falske världsfrälsaren, alla plågor, domar över skökan och Babylon fram till mötet på skyn med Jesus i ”den första uppståndelsen” och där stå inför ”Kristi första domstol utan fördömelse”.
Detta i samband för att med ”uppståndelse/härlighets kroppar, då delta med Hans synliga återkomst, där Han ställer fötterna på Oljeberget, Judarna blir frälsta på en dag och Jesus efter flera domsakter upprättar tusenårsriket, där de troende genom alla tider, ”förstlingsfrukten”, av ”Israels barns tolv stammar” (”gossebarnet” från Kap. 12), alla martyrer under vedermödan ska ”regera med Kristus för tusen år”, för att därefter fullständigt utestänga satan för evigt och vi kommer fram till Uppenbarelsebokens sista Kapitlar om ”en ny himmel och en ny jord där rättfärdighet bor”.
Jag tror att det är som jag skrev i min förra spaning: De troende kommer att möta vedermödan, dels för att där bistå och hjälpa det Judiska folket under ”Jakobs nöd”, ”väcka deras avund”, fortsätta peka på vem Jesus är och har gjort, inför de icke troende, såväl som inför det Judiska folket, så att de, när Jesus uppenbaras på Oljeberget, så är de beredda till att inse ”vem de har stungit och upphängt på trä” och ”bli frälsta på en dag” för att så komma in i sin kallelse och uppgift under tusenårsriket.
Men de troende får även möta vedermödan, för att det ska bli uppenbart, vilka som i ståndaktighet håller fast vid bekännelsen till Jesus, eller vilka som bli manipulerade till att underordna sig den falske världsfrälsarens ”affärs och ekonomiska system” och tar hans märke på sig för att fortsatt ”kunna köpa och sälja”.
Och än mer allvarligt, så ska det nu bli uppenbart vilka av de troende, som under vedermödan, avfaller fullständigt, i den manipulering av ”tecken och under som ska förvilla jämväl de troende” och andlig manipulativ påverkan från ”den falske profeten”, som söker efter att samla all andlig utövning in under ”skökan” och få människor att tillbe den falske världsfrälsaren – antikrist – en istället för Kristus – som söker efter att i Guds ställe få regera över människan.
Här gäller det verkligen för oss som troende att under vedermödan, hålla ut och hålla fast vid sanningen om vem Jesus ÄR och har gjort och inte falla in i avfallskören om att nu är Kristus här, när den falske världsfrälsaren – antikrist träder fram.
Varför skulle de troende i ändens tid få det så mycket lättare att hålla fast vid tron på Jesus än vad de första Kristna ställdes inför av förföljelse och martyrskap? Men nog kommer det att ske underverk av Guds beskydd och framförallt Guds ingrepp, liksom när Stefanus stenades för sin tro, när ”hans ansikte strålade” när han såg in i Guds härlighet och kunde be om att Gud skulle förlåta hans bödlar. Därtill behövs kraft från den Högste!
Forts Spaning på Upp. Kap. 4
Inlägg 2 Spaning på Upp. Kap. 4
4: 2 ”Strax kom jag i hänryckning, och se, en tron stod i himlen, och någon satt på tronen.”
Jesus håller fortfarande ”himlens port” öppen för Johannes, så att Han med Andens hjälp kan fortsätta ”och se” : Vad Johannes kommer att ”få se” förutom den port till himlen som han redan sett är i en snabb resume följande, Guds tron – är Faderns gestalt – är en regnbåge runt tronen – är 24 äldste på sina troner klädda i vita kläder – är sju brinnande lampor – är fyra livs väsen – är Himmelsk tillbedjan.
Jag återkommer lite längre fram i min spaning till ”Faderns tron” och ”Lammets tron” för att lite mer försöka bena ut något av dessa begrepp kring ”en tron stod i himlen och någon satt på tronen.”
Här följer nu en vers i Upp. 4: 3 som beskriver Gudomens outsägliga härlighet där Guds sammansatta enhet av Fader, Son och Ande i en enda Gud sitter på tronen:
”Och han som satt där liknade en ädelsten, som jaspis och karneol , och runt omkring tronen fanns en regnbåge som liknade smaragd.”
Regnbågen är dessutom ett tecken på Guds trofasthet och att Han är uppehållaren av allt liv i Hela skapelsen ( 1 Mos. 9: 12 17 )
4: 4 ”Runt omkring tronen stod tjugofyra troner, och på tronerna satt tjugofyra äldste klädda i vita kläder och med kronor av guld på huvudet.”
Under GT:s tid representerade de äldste hela folket. Den prästerliga tjänsten längre fram i Jerusalems tempel var indelad i 24 vaktavdelningar. Varje synagoga hade 24 äldste för förvaltningen av Gudstjänsten.
Handlar detta (?) om att ”förstlingsfrukten”, ”gossebarnet” i Upp. Kap. 12, ”de 144.000 av Israels barns tolv stammar”, som säges bli uppryckta till Guds tron och att de redan nu där är i tjänst, för att så senare komma tillsammans, även de och alla de troende genom alla tider och alla martyrer under vedermödan för att så ”regera med Kristus för tusen år”.
Se spaningen på Upp. Kap. 12:
https://hafosfunderingar.tre-skrivare.se/2016/06/30/spaning-pa-upp-kap-12/
4: 5 ”Och från tronen kom blixtar och dån och åska, och framför tronen brann sju facklor som är Guds sju andar.”
Här framgår att Gud och guds tron är omgiven av en våldsam kraft. Men här blir det också uppenbart att här medverkar Den Helige Ande med sin aktivitet: ”sju facklor som är Guds sju andar.”
Sjutalet syftar inte fler titlar eller namn på den Helige Ande. Sju – talet talar om att vid tronen finns Guds fullhet i denne ene Helige Ande, som ingår i den sammansatta enheten av Fader, Son och Ande.
4: 6 ”Framför tronen låg liksom ett hav av glas, som av kristall. Mitt för tronen och runt omkring den stod fyra varelser som hade fullt med ögon framtill och baktill.”
Först en enda stor lovprisning till Guds outsägliga härlighet som återspeglar ”hav av glas som kristall. Men vilka är de fyra varelserna med ögon framtill och baktill?
Det finns många himmelska varelser:
1. Änglar (Hebr. 12: 22; Upp. 5: 11) – Tronänglar, Ärkeänglar, Överänglar, Änglafurstar, Skyddsänglar
2. Serafer med sex vingar (Jes. 6: 2 – 8 )
3. Cherubim med fyra vingar (Hes. 1: 5 – 28; 10: 1 – 22 )
4. Ock så dessa ”fyra livs väsen” ”mitt för tronen”
”som hade fullt med ögon framtill och baktill.” Som talar för att de har en speciell uppgift, att runt om i Guds skapelse kunna se och uppfatta allt som sker runtom i Guds skapelse.
Jag har alltid funderat över vilken form av ”dator” som Gud har till sitt förfogande för att alltid kunna ”räkna varje huvudhår” och ”veta varje människotanke” och ta emot varje bönerop från varje enskild samtidigt. Han har tydligen en ”stab” som hjälper honom med detta arbete som inte bara ”har ögon i nacken”, utan ”fullt med ögon framtill och baktill”
Forts Spaning på Upp. Kap. 4
Inlägg 3 Spaning på Upp. Kap. 4
4: 7 ”Den första varelsen liknade ett lejon, den andra en ung tjur, den tredje hade ett ansikte som en människa och den fjärde liknade en flygande örn.”
Låt oss här först konstatera att när det talas om Jesus som Lammet, så är han inte ett lamm i fysisk mening. Men han är from som ett lam. Han är ”offerlammet”, som ren oskyldig och from, som i människans ställe blev slaktad för att rädda människan.
Så att i detta sammanhang att, ”de liknande”, torde mer handla om deras personlighet, karaktär och ett beteende/agerande/genomdrivande, kan liknas vid hur dessa djur fungerar. Alla djur som anges är ”konungar”. Lejonet djurens konung med majestät och styrka. Ungtjuren är husdjurens konung, med styrka uthållighet och stor nytta.
Människan ”ett människoansikte” var ämnad att med intelligens och uppdrag att ”råda över skapelsen”, och vara ”konung på jorden” Hur galet det gick med den ”konungslig heten” kan du läsa om under denna länk:
http://tre-skrivare.se/hf/H3Bok.htm
”den fjärde liknade en flygande örn”
Örnen är fåglarnas konung och står för frihet, klarsyn och härskarmakt. Gud har alltså i ”sin stab”, de som kommer att verka fram Guds konungsliga vilja och härlighet såväl i Himlen som på jorden. Något som vi som troende är uppmanade att be om: ”ske din vilja såsom i himlen så och på jorden”
4: 8 ”Var och en av de fyra varelserna hade sex vingar och fullt med ögon runt om och på insidan . Dag och natt säger de utan uppehåll: ’Helig, helig, helig är Herren Gud Allsmäktig, han som var och som är och som kommer’.”
Eftersom de fyra livsväsendena tydligen är ett slags änglavarelser, så torde de ”sex vingarna” vara verkliga. Jämför med Jes. 6: 2; Dan. 7: 4 – 6, 9: 21.
Deras stora uppgift var att proklamera vem Gud ÄR:
”Helig, helig, helig är Herren Gud Allsmäktig” Här lovordas nuj den trefalt Helige. Samma uttryck finns i Jes. 6: 3 liksom i Ps. 99. Tretalet pekar hela tiden på den oupplösliga sammansatta enheten av Fader Som och Ande i den ende Guden: ”Jag är Herren, Herren är en”.
”han som var och som är och som kommer.” Samma utryck som används såväl om Fadern såväl om Sonen ( Upp. 1: 8, 17, 22: 13; Hebr. 13: 8 )
4: 9 – 11 ”Och när varelserna prisar och ärar och tackar honom som sitter på tronen och som lever i evigheters evighet, 10 då faller de tjugofyra äldste ner inför honom som sitter på tronen och tillber honom som lever i evigheters evighet. De lägger ner sina kronor inför tronen och säger: 11 ”Värdig är du, vår Herre och Gud, att ta emot lov och ära och makt, för du har skapat allt. Genom din vilja kom det till och blev skapat.”
När de som ”tjänstgör i Guds stab” prisar och ärar Gud – evighetens Gud – så faller hela den då vid detta skede, ”himmelska härskaran” in i lovprisningarna och då speciellt till skapelsen och då skapelsen av både himmel och jord: ”för du har skapat allt.”
Forts Spaning på Upp. Kap. 4
Inlägg 4 Spaning på Upp. Kap. 4
Vill så i denna spaning som jag utlovat gå tillbaka och titta lite mer på ”Himlen” och även på som jag utlovat titta lite mer på ”Guds och Lammets tron”. Börjar med Uttrycket ”Himlen”.
Bibeln talar om många himlar:
1. Vi har Lufthimlen/ atmosfären/stratosfären, där satan nu har sitt högkvarter enligt Ef. 6: 12. Han är härskaren över luftens rike, tillhållet för ondskans andemakter i himlarymderna enligt Ef. 2: 2.
2. stjärnhimlen/kosmos/ universum. Genom Jesus har världarna och även tidsåldrarna skapats enligt Hebr. 1: 2 till såväl hela universum, både rum och tid, materia och historia.
3. Paradiset, den ”tredje himlen”, dit Paulus blev uppryckt för att få höra outsägliga ord som han inte fick föra vidare ( 2 Kor. 12: 3 – 4) Paradiset är för de kroppsligen avsomnade som en slags förgård till evigheten tillsammans med Gud. Där i väntan på kroppens uppståndelse, till att som troende få ”härlighetskroppar”, som passar in i inte bara som ”medregenter med Kristus under tusenårsriket”, utan även för den eviga gemenskapen med Gud i evigheternas evigheter.
Bibeln skiljer på Paradiset och själva den ”slutliga himlen” där Gud ”har sitt tempel som inte är gjort med människohänder, utan är utanför, framom, den skapelse som vi nu känner till. Se Hebr. 9: 11 – 12, 24 – 28; 1 Kor. 2: 9:
”Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som skulle komma . Genom det större och fullkomligare tabernaklet, som inte är gjort av människohand och alltså inte tillhör den här skapelsen, 12 gick han in i det allra heligaste en gång för alla, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning.”
”Kristus gick inte in i en helgedom som är gjord av människohand och som bara är en bild av den verkliga helgedomen. Han gick in i själva himlen för att nu träda fram inför Guds ansikte för vår skull. 25 Inte heller skulle han offra sig flera gånger, så som översteprästen varje år går in i det allra heligaste med blod som inte är hans eget. 26 I så fall hade han varit tvungen att lida många gånger sedan världens skapelse.
Men nu har han trätt fram en gång för alla vid tidernas slut för att genom sitt offer utplåna synden. 27 Och liksom människan måste dö en gång och sedan dömas, 28 så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder. Och han ska träda fram en andra gång, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom.”
”Men som Skriften säger: Vad ögat inte sett och örat inte hört och människans hjärta inte anat, det har Gud berett åt dem som älskar honom.”
( Märk att Orden i Matt. 24: 35 ”himmel och jord ska förgås men mina ord ska aldrig förgås”, syftar INTE på Guds himmel, INTE heller på stjärne världen och universum, utan på denna jord och dess omgivande lufthimmel, där satan nu har sitt operativa område med sin manipulativa ”verktygslåda”, till att ”förvilla jämväl de troende genom tecken och under”.)
4. ”Tronhimlen”, den plats där gud själv har sin tron och varifrån Han styr världen.
5. ”över alla himlar”. Jesus for upp över alla himlar enligt Ef. 4: 10 och Hebr. 7: 26. Det finns tydligen alltså en ”himlarnas himmel”, där Gud ytterst bor och där Kristus sitter på Faderns högra sida i höjden enligt Apg. 7: 56; Luk. 22: 69
I Uppenbarelseboken finns ingen bild av Kristus sittande på Faderns högra sida fast Johannes fick skåda ”tronhimlen”, men tydligen fick inte Johannes här, titta in i den himlarnas himmel, där Gud själv bor i ett ljus som ingen kan nalkas och som ingen människa har sett eller kan se enligt 1 Tim. 6: 14 – 16.
Kommer denna den ”yttersta tronhimlen i himlars himmel” att alltid vara förborgad, även för dem som hör Gud till och vandra bredvid honom i en nära intimitet i det kommande återupprättade ”Edens lustgård”?
Men ett vet vi i varje fall som troende enligt löftet till oss från Jesus, att vi ska få se Hans Gudomshärlighet enligt Joh. 17: 24: ”Far, jag vill att där jag är, där ska också de som du har gett mig vara med mig. Låt dem få se min härlighet som du har gett mig, för du har älskat mig före världens skapelse.”
Så tillbaka för att titta på hur ”den nya himlen och den nya jorden” kommer till enligt 2 Petr. 3: 10: ”Men Herrens dag ska komma som en tjuv (plötsligt/snabbt/oväntat) och då ska himlarna med dånande hast förgås, upplösas av hetta och jorden och de verk som är därpå brännas upp”.
”Himlarna” här i denna text syftar inte på Guds rena himlar utan på ”lufthimlarna” runt jorden, som är förorenade av de onda andarnas förorening med sin stationering i ”himlarymderna”. På ”Herrens dag”, ska allt detta satans byggnadsverk upplösas av hetta och själv ska han för evigt förpassas till den ”sjö som brinner av eld och svavel i evigheternas evigheter”. Och även jorden ska renas genom eld från fallets alla följder och Gud skapar så en ny lufthimmel och en ny jord där rättfärdighet bor.
Forts Spaning på Upp. Kap. 4
Inlägg 5 Spaning på Upp. Kap. 4
Enligt mitt löfte så återkommer jag nu här med lite mer Spaning kring den tron som Johannes fick nalkas och huruvida det finns en skillnad mellan ”Faderns tron” och ”Kristi tron”. Är dessa troner densamma enda tronen som omtalas i Ps. 103: 19: ”Herren har ställt sin tron i himlen och hans konungavälde omfattar allt”?
Är denna tron som omtalas i Ps.45: 7; 89: 15 med suveränitet makt och härlighet där han styr världen med sanning och rättvisa och vad Jesaja i 6:1, säger om att han ”såg Herren sitta på en upphöjd tron”, densamma tron som ”Kristi tron i himlen”?
Jag vill tro det! Och att Jesus inte bara sitter på högra sidan om Guds tron, utan själv ingår i den oupplösliga enheten av Fader Son och Ande som ”sitter på tronen”, där vi här tidigare såg att även Anden återfanns vid tronen.
I Joh. 12: 37 – 41 så tillkännager faktiskt Johannes vems ”härlighet och därmed den tron” som Jesaja egentligen talade om:
”Trots att han hade gjort så många tecken inför dem trodde de inte på honom. 38 Så uppfylldes profeten Jesajas ord: Herre, vem trodde vår predikan, och för vem blev Herrens arm uppenbarad? 39 Alltså kunde de inte tro, för Jesaja har också sagt: 40 Han har förblindat deras ögon och förhärdat deras hjärta, så att de inte ser med sina ögon och förstår med sitt hjärta och vänder om och blir helade av mig. 41 SÅ SADE JESAJA DÄRFÖR ATT HAN SÅG HANS HÄRLIGHET och talade om honom.”
Låt oss så avslutningsvis titta på Kristi sju troner enligt Skriften:
1. Majestätets tron (Upp. 4: 2; Hebr. 1: 3.)
2. Nådens tron (Hebr. 4: 16)
3. Människosonens härlighetstron Matt. 25: 31
4. Davids tron (Luk. 1: 32)
5. Kristi tron ( 2 kor. 5: 10)
6. Den stora vita tronen (Upp. 20: 11)
7. Guds och Lammets tron (Upp. 22: 1)
Hur många är det som fortfarande misstror Jesus när Han säger att ”jag och Fadern är ett”???
Pingback: Vad väntar de troende och det Judiska folket under vedermödan | HaFos funderingar
Pingback: Donald Trump | HaFos funderingar
Pingback: Samlat länkar spaning på Uppenbarelseboken | HaFos funderingar