Jes Kap 66

Det var en person som ställde en fråga till mig kring Jes. Kap. 66

När jag läste texten så blev det så intressant så jag gör ett inlägg av det:

Min första grundtanke när jag läser hela Kapitlet Jes. 66 är att det handlar om avfallet i Israel för att så mynna ut i deras räddning och så ända fram till tidens avslutning.

Därför är också rubriken i Bibeln här ”De avfälligas slut och det nya Sion”. De inledande verserna visar på att människan inte kan göra något för sin egen räddning utan det kan bara ske genom: ”Jag ser till den som är betryckt och har en förkrossad ande, som fruktar mitt ORD.

Alltså förtröstar till: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud … Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss och vi såg hans härlighet, vi såg likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader.” (Joh. 1:1,14). Alltså förtröstar på Jesus.

Vers 3. syftar framåt på vedermödan och Israels förbund med antikrist när Templet är återuppbyggt och de utövar sin falska tempeltjänst med alla dess offer.

Alltså handlar det om vad som i Bibeln kallas för ”förödelsens styggelse.” I Biblisk symbolik är rökelse samma som bön. Allt som sker i detta falska Templet som är ett plagiat av det Tempel som Jesus senare kommer att bygga upp i är en styggelse.

Vers 4 handlar om att ”vad man sår får man skörda”. Det avfall som här sker med Judarna och Israels folk i sin falska religionsutövning under antikrists förbund leder till antikrists förföljelse av aldrig tidigare skådad art beskriven i Matt. 24:

”då ska det bli en så stor nöd att något liknande aldrig förekommit från världens begynnelse och ända fram till nu, och inte heller ska komma. Hade inte den tiden förkortats/avbrutits skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas/troendes skull kommer den tiden att förkortas/avbrytas.”

Vers 5 – 6 handlar om de som tror på Jesus och blir förföljda. Men också om hur Jesus avbryter vedermödan.

från vers 15 talar Jesaja om vedermödan. och även om hur Han griper in och gör slut på den.

Men däremellan aviseras vad som kommer att hända med det Judiska folket och Israel när de vid Jesu ankomst kommer till tro på Jesus:

”Vem har hört något sådant, vem har sett något liknande? Kan ett land komma till liv på en enda dag, eller ett folk födas på ett ögonblick…Gläd er med Jerusalem, fröjda er med henne, alla ni som älskar henne!…Se, jag leder frid till henne…

När ni får se det ska era hjärtan glädjas era ben ska få liv likt spirande gräs. Herrens hand ska bli känd…”

I vers 18 liksom vers 23 aviseras Tusenårsriket: ”Den tid kommer då jag ska samla alla folk och språk, och de ska komma och se min härlighet….23: Och nymånadsdag efter nymånadsdag och sabbatsdag efter sabbatsdag ska alla människor komma och tillbe inför mig, säger Herren.”

I vers 19 talar om när Gud utvalde sina apostlar som spred evangeliet.

Vers 20 o 21 handlar om israels återvändande till sitt land. Några av dem blir frälsta (leviter, vi är ett konungsligt prästerskap).

Vers 22 Handlar om avslutningen med en ny Himmel och en ny jord: ”För liksom de nya himlarna och den nya jorden som jag skapar blir bestående inför mig, så ska era efterkommande och ert namn bestå, säger Herren.”

Vers 24 aviserar deeb brinnande eldsjön som i Upp. omtalar att de som hamnar där ska uppleva gråt och tandagnisslan i evigheterna evigheter. Alltså en evighet av aldrig upphörande.

”Och de ska gå ut och se liken av de människor som gjorde uppror mot mig. Deras mask ska inte dö och deras ELD SKA INTE SLÄCKAS. De ska vara en vämjelse för alla människor.”

Som alla profetiska ord, hoppar profeten här i Jesaja 66 runt tidsmässigt, för att den ofrälste inte ska förstå. Men för att den som är beseglad med Guds Ande kan se vad som är vad i vad som i texten synes ske.

För det är upp till Herrens Ande att förklara för oss hela bilden. Så begrunda verkligen och be över Jesaja 66 tills Guds Ande får göra texten levande. Den texten innehåller så oändligt mycket!